Viktigt att börja undervisa skolspråk för nyanlända elever

Svensk skola har tagit emot fler nyanlända än någonsin tidigare. Vilka utmaningar och möjligheter innebär det? Hur kan skolan bli bättre på att ta emot barn och unga från andra länder med skiftande bakgrund och varierande förutsättningar? Vi fick en pratstund med Tiia Ojala, lärare, författare och föreläsare med lång erfarenhet av att arbeta med nyanlända och aktuell med nya läromedlet Språkkraft. 

Du har jobbat med nyanlända i alla åldrar. Vad har du lärt dig? 
– Massor! Man lär sig alltid när man träffar olika typer av människor. Men det spännande med nyanlända är att man lär sig så mycket mer om världen, om andra perspektiv och om livet. Hade jag aldrig fått jobba med nyanlända hade min bild av världen varit mycket ensidigare, tråkigare och mer svartvit. Att jag har fått jobba med nyanlända i alla åldrar har gett mig mer helhetsperspektiv på migration, nyanländas lärande och om hur man ska möta nyanlända.  

Vad ser du för utmaningar idag med många nyanlända i skolorna? 
– Idag finns ett större antal skolor med nyanlända elever än förut. De skolorna som tar emot nyanlända för första gången får börja från början. De måste bygga upp en organisation kring nyanländas lärande men även utbilda alla lärare om hur man undervisar och möter nyanlända så att det blir en lyckad skolgång för eleverna. Detta arbete tar tid samtidigt som vi vill att det går fort, en svår balansgång helt enkelt.

– De skolor som haft nyanlända sedan länge, kämpar med liknande frågor som tidigare men på grund av större antal nyanlända kan utmaningen bli ännu mer påfrestande. Dessutom ska eleverna kartläggas, något som nu blivit obligatoriskt. Allt detta ska ofta ske med samma resurser som tidigare trots att antalet elever blivit fler. En ytterligare utmaning är att det är svårt att få tag på behöriga lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare samt ämneslärare som kan jobba språk- och kunskapsutvecklande. 

Vad ser du för möjligheter? 
– Att vi tar emot nyanlända är nödvändigt för Sverige och dess framtid. Jag har haft många elever som efter några få år börjat arbeta i Sverige. Detta är en ren vinstaffär för landet som behöver fler skattebetalare. Dessutom blir vårt land mycket färgrikare och roligare med individer från världens alla håll. Vi behöver nyanlända helt enkelt för att kunna utveckla landet. 

I vår kommer ett nytt läromedel i svenska för år 2-3 för nyanlända, Språkkraft. Beskriv Språkkraft.
– Språkkraft är ett stöttande och formativt läromedel där eleverna kan lära sig språk samtidigt som de lär sig kunskaper från Lgr 11. Detta är viktigt för att snabba på inlärningen hos nyanlända barn. Forskningen har sagt att det tar 6-8 år för nyanlända att lära sig ett skolspråk. Det går att skynda på processen om man börjar undervisa skolspråk direkt från början. Språkkraft baseras på genrepedagogik där cirkelmodellen har en central roll. Eleverna lär sig läsa och skriva olika typer av texter som till exempel instruerande, berättande och förklarande texter och som även läroplanen tar upp. Dessutom lär eleverna samtala på svenska via skolspråket.

Hur kan man jobba med Språkkraft i klassrummet? 
– Främst tänker jag att lärare i förberedelseklass använder boken. Jag önskar att läraren använder Språkkraft så att alla elever blir inkluderande i undervisningen. Ingen ska jobba med den ensam. Sedan måste läraren alltid ha fokus på att samtala om uppgifter eftersom samtal är en bro till förståelse och därmed även till kunskap. Även om gruppen till exempel skriver texter behöver de samtala om skrivandet. 

Läs mer om nya Språkkraft 

Tips!
Den 17 maj bjuder Gleerups in till en träff i Malmö på tema nyanlända där Tiia Ojala medverkar för dig som arbetar med nyanlända elever. Håll utkik efter mer info!