Gleerups

Status är ett komplicerat och känsligt begrepp. Vilka yrken har högre eller lägre status? Det finns många yrken som är viktiga och nödvändiga för vårt samhälle som varken har hög lön eller hög status.

När Ylva Ulfsdotter Eriksson, för sin doktorsavhandling Yrke, Status & Genus, bad folk rangordna 100 yrken i förhållande till status hamnar gymnasielärare, grundskollärare och förskollärare så långt ned som på 44:e, 52:a respektive 65:e plats.

Det är ett faktum att lärarnas status har sjunkit de senaste 40 åren samtidigt som löneutvecklingen har bromsat.
När man skulle fastställa riksdagsmännens ersättning 1966, utgick man från en gymnasielärares lön som rimlig grund. Idag tjänar en riksdagsman ca 53 000 kr i månaden och en gymnasielärare ca 26 000 kr. Idag har lärarna sämst löneutveckling inom hela den offentliga sektorn.
Det är uppenbart att någonting har hänt och att något behöver förändras.
Frågan är vad och hur?

Gleerups entree förde frågan om läraryrkets förlorade status vidare till våra två förbundsordföranden, till Stockholms skolborgarråd samt till två stycken lärare. Vi har fått mycket intressanta och tänkvärda svar. Läs intervjuerna nedan!

Eva-Lis Sirén, Ordförande i Lärarförbundet

Våra medlemmar tycker att läraryrkets status är för låg, håller du med?
Ja, definitivt. Som ordförande för Sveriges största lärarorganisation är det min viktigaste uppgift att sätta ljuset på åtgärder som krävs för att stärka läraryrket. En sådan viktig åtgärd är att få upp de låga lärarlönerna. Välutbildade och högt värderade lärare är den allra viktigaste förutsättningen för att alla elever ska nå skolans mål.

Vad beror det på att läraryrket fått så låg status?
En viktig orsak, som går att påverka, är det faktum att skolan blivit ett partipolitiskt slagfält i Sverige. Istället för att sätta de ekonomiska ramarna och sätta mål för skolan, har politikerna gett sig in i debatter om det som är lärarnas kompetens – vilka pedagogiska metoder som fungerar, hur enskilda skolor ska organiseras och vilka regler som ska gälla i en skola, för att nämna några exempel. En sådan politisk klåfingrighet bidrar tyvärr till att undergräva lärares auktoritet.

En annan orsak är de kraftiga nedskärningar som skett både inom staten och i kommunerna. Skolan har drabbats hårt, exempelvis under 1990-talet, vilket också bidragit till att attraktiviteten i yrket minskat.

Finns det ett samband mellan svenska elevers dåliga resultat och läraryrkets låga status?
Det är klart att läraryrkets status med t.ex. ett alldeles för lågt löneläge i förhållande till andra jämförbara grupper, gör att vi får svårare att locka de allra bästa till yrket. På lång sikt kan det, tillsammans med bristande resurser i skolan, naturligtvis också påverka elevernas resultat.

Hur ska vi komma tillrätta med det här problemet?
Ökade resurser till skolan, välutbildade och högt värderade lärare samt en noggrann uppföljning av elevernas utveckling är tre mycket viktiga saker för att en bra skola ska bli ännu bättre.

Tycker du att våra politiker uppmärksammar frågan tillräckligt och på rätt sätt?
Skolan diskuteras mycket och det är bra. Skolan spelar stor roll för våra val, som föräldrar, medborgare och väljare. Det jag saknar är långsiktigheten och att politikerna saknar förmåga och vilja att samlas till ett gemensamt ”kontrakt”. Det är på tiden att skolansvariga politiker från alla partier för seriösa och långsiktiga samtal om framtidens skola.

Vår årliga och mycket uppmärksammade utmärkelse ”Bästa skolkommun”, har aktivt bidragit till att man också i kommunerna börjat föra en diskussion om framgångsfaktorer i skolan – kring vad som driver kvalitet. Det är mycket välgörande.

Har du något du vill hälsa medlemmarna i Gleerups entree?
Anslut er till våra krav på att en skola i världsklass kräver lärare i världsklass. Då behöver lärare en bra utbildning, rimliga förutsättningar och rimliga löner. Köp inte de enkla beskrivningarna av skolans vardag och heller inte de enkla lösningarna. Skolans problem och utmaningar är komplexa och det är lösningarna också.

Metta Fjelkner, Ordförande Lärarnas riksförbund

Våra medlemmar tycker att läraryrkets status är för låg, håller du med?
Ja, tyvärr. Jag hade önskat att jag kunde svara annorlunda. Men jämfört med andra likvärdiga akademiska utbildningar så är det ett faktum att läraryrkets status har sjunkit.

Vad beror det på att läraryrket fått så låg status?
Det är flera faktorer så klart. Men i och med den reform som genomfördes 1991, som gjorde lärarna kommunalanställda istället för statligt anställda, så snabbade man på en i och för sig redan påbörjad process.

Det var en medveten strategi för att sänka läraryrkets status och göra lärarna till kommunalanställda bland alla andra. Tidigare var det hårdare krav på formell kompetens, nu gavs kommunerna möjlighet att anställa personer utan lärarutbildning som lärare. Hos kommunerna har löneutvecklingen bromsats upp ordentligt. Det är klart att det påverkar intresset och statusen för ett yrke.

Lärarlönerna i Sverige ligger nu på 23:e plats bland OECD-länderna. För att komma upp till Tysklands lönestandard skulle gymnasielärarnas löner behöva höjas med 60 %! Och för att komma upp i nivå med sina danska kollegor behöver svenska gymnasielärare få upp lönerna med
49 %!

Det finns statistik som visar att lärarna har sämst löneutveckling av alla inom den offentliga sektorn. Sämst bland lärarna har de med högst utbildning. Fortsätter det så här kommer den svenska skolan att få allvarliga rekryteringsproblem.

Finns det ett samband mellan svenska elevers dåliga resultat och läraryrkets låga status?
Det kan man säga. Ett tydligt samband kan återigen spåras till kommunaliseringen 1991. Plötsligt gjordes klasserna större. Från att ha haft 24 elever i en klass fick läraren nu runt 30.

Dessutom utökades klassansvaret så att varje enskild lärare fick fler klasser att ansvara för. Utöver detta togs många specialfunktioner bort, t.ex. för elever som behövde extra stöd. Ett problem är också att alltför många obehöriga lärare anställdes.

Hur ska vi komma tillrätta med det här problemet?
Det här är förstås en stor och komplex fråga. Men staten måste ta ett större helhetsansvar för skolan. Det gäller både uppdraget, kompetenskontrollen samt lönerna. Tillsätt en utredning som går till botten med effekterna av kommunaliseringen 1991.

Den föreslagna lärarlegitimationen vore en framgång för läraryrket och för lärarna! Staten skulle behöva tillsätta ett särskilt sektorsbidrag för skolan så att löneutvecklingen för lärarna kan komma ikapp. Gör vi inte det riskerar vi som sagt att få stora problem framöver.

Tycker du att våra politiker uppmärksammar frågan tillräckligt och på rätt sätt?
Nej. Skolfrågorna får ibland ganska mycket uppmärksamhet men man drar inga slutsatser. Man tar inte det fullständiga ansvaret.

Har du något du vill hälsa medlemmarna i Gleerups entree?
Vi från Lärarnas Riksförbund driver frågan om ett tydligare statligt ansvar hårt. Det finns hopp!

Lotta Edholm (fp), skolborgarråd Stockholm

Våra medlemmar tycker att läraryrkets status är för låg, håller du med?
Ja, i förhållande till den höga status som yrket borde ha.

Vad beror det på att läraryrket fått så låg status?
Det har flera orsaker. Outbildade har under lång tid undervisat i skolan. Statusen faller naturligtvis om man tror att en outbildad kan göra ett lika bra jobb som en utbildad lärare. Mediabilden av skolan påverkar också yrkets status. Lärarutbildningen har länge haft fler platser än sökande. Jag tror också det kan påverka.

Finns det ett samband mellan svenska elevers dåliga resultat och läraryrkets låga status?
Ja, läraren är elevens viktigaste resurs. Välutbildade och engagerade lärare, med djup ämneskompetens, är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsutveckling.

Hur ska vi komma tillrätta med det här problemet?
Först och främst måste man inse att läraryrkets status har sjunkit under en följd av år och att det kommer att ta tid att förbättra läget.

Ett steg är att förändra lärarutbildningen så att den blir bättre. Vi vill se till att locka fler till utbildningen, men också ge möjlighet för redan utbildade lärare att fortbilda sig. För att locka fler ungdomar till läraryrket måste lärarutbildningen göras om. Det ska vara en utbildning med hög kvalitet och hög status och med höga krav och förväntningar på studenterna.

Om jag var utbildningsminister så skulle jag ta efter Englands förändrade lärarutbildning. England hade samma problem som Sverige, med ett minskat söktryck till lärarutbildningen, men lyckades ganska snabbt ändra på detta.

Tycker du att våra politiker uppmärksammar frågan tillräckligt och på rätt sätt?
Ja. Utbildningsminister Jan Björklund har vidtagit många åtgärder för att förbättra kvaliteten i skolan. Skärpt skollag så att lärarna ska kunna upprätthålla tryggheten i klassrummet bättre, tillsatt en utredning om en ny lärarutbildning och återinfört speciallärarutbildningen samt sjösatt den omfattande lärarfortbildningen ”Lärarlyftet”. Det är några exempel.

I Stockholms stad har vi satsat på att ge lärare möjlighet att vidareutbilda sig eller forska på arbetstid. Min ambition är att forskningssatsningen ska leda till fler karriärvägar för lärarna och att yrkets status samt attraktionskraft stärks.

Har du något du vill hälsa medlemmarna i Gleerups entree?
Läraryrket är ett Sveriges viktigaste yrken.

Niklas Bremler, gymnasielektor i Stockholm

Våra medlemmar tycker att läraryrkets status är för låg, håller du med?
Ja, utan tvekan. Flera undersökningar visar att läraryrket står lågt i kurs jämfört med andra yrken. Många av dem som påbörjar lärarutbildningen gör det som något av en nödlösning, i brist på andra alternativ. Man har kanske sökt till lärarutbildningen som tredje eller fjärde alternativ.

Vad beror det på att läraryrket fått så låg status?
Det finns flera orsaker. 68-revolten är en historisk orsak, där man bl.a. ville avskaffa den auktoritära läraren. Problemet var bara att respekten för själva yrket också avskaffades.

En annan viktig orsak är den låga lönen. Lärarlönerna ökade långsamt i tariffsystemen på 70- och 80-talen, samtidigt som inflationen var mycket hög, vilket ledde till reallönesänkningar.

Kommunaliseringen är en annan viktig förklaring till den låga statusen. Dels så vill svenska kommunpolitiker i regel inte betala lärarna rimliga löner, dels så finns det en utbredd uppfattning bland kommunpolitiker att i stort sett vem som helst kan ställas vid katedern, d.v.s. behörighetskravet tas inte alltid på allvar och man kringgår det på olika sätt.

Ytterligare en viktig orsak till den låga lärarstatusen är att kvaliteten sjunkit i lärarutbildningen. Flumpedagogerna har haft ett stadigt grepp om lärarutbildningarna i årtionden.

Finns det ett samband mellan svenska elevers dåliga resultat och läraryrkets låga status?
Ja. De flesta lärare gör ett bra jobb utifrån förut-
sättningarna. Det finns dock ett antal problem som sätter käppar i hjulet för elevernas kunskapsutveckling. Utöver låga löner så ökar lärarnas arbetsbelastning år för år.

Ständigt nya administrativa uppgifter och olika typer av möten stjäl tid och energi från lärarnas egentliga arbetsuppgift, undervisningen. Skolornas dåliga ekonomi leder på många ställen till inköpsstopp, få eller inga beviljade kompetensutvecklingsinsatser samt slitna lokaler. Även den mest energiska och optimistiska läraren kan tappa modet under sådana förutsättningar.

Hur ska vi komma tillrätta med det här problemet?
1. Förstatliga skolan.
Kommunerna orkar inte ta sitt ansvar. Det är inte rätt att Sveriges barn och ungdomar ska ha så olika förutsättningar under skoltiden. Ett statligt ansvar skulle omöjliggöra dagens situation där rikspolitiker skyller på kommunpolitiker och vice versa.

2. Inför lärarlegitimation.
Vem skulle vilja flyga med ett plan där piloten saknar utbildning eller vem vill bli opererad av en läkare utan läkarutbildning? En lärarlegitimation skulle garanterat höja läraryrkets status.

3. Höj lönerna kraftigt.
Varför skulle en gymnasieelev som går ut med MVG i alla kurser, som står och väger mellan att bli jurist, läkare eller ingenjör, istället välja läraryrket? Arbetsro i skolan, kompetensutveckling för lärare och en stramare lärarutbildning kan vara steg i rätt riktning men det räcker inte. Lönefrågan väger tungt i valet av karriär och därför bör den inte underskattas.

4. Ge resurser så att lärarna kan blomstra i sin yrkesutövning.
Genom att renovera skolor förbättras arbetsmiljön får såväl lärare som elever. Om skolorna dessutom har råd med bra och moderna läromedel, datautrustning och andra hjälpmedel så förbättras situationen ytterligare. Om pengarna även räcker till kompetensutveckling, studieresor, etc. så kommer läraryrket att upplevas som mycket mer tilltalande än vad som är fallet idag.

5. Förbättra lärarutbildningen.
Inför mer ämnesdidaktik och VFU på bekostnad av allmänpedagogiken. Handplocka erfarna och duktiga lärare som handledare och mentorer under utbildningen. Inse att både djupa ämneskunskaper och ämnesdidaktik behövs för att producera professionella lärare. En modern lärare ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Tycker du att våra politiker uppmärksammar frågan tillräckligt och på rätt sätt?
Både och. Vissa politiker tycks genuint vilja satsa på lärarna. Ett tydligt sådant exempel var när nuvarande utbildningsministern Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm för ca tio år sedan. Exempel på hans höga ambitioner var bl.a. att han höjde lärarlönerna mer än vad avtalet krävde, samt att man drog igång forskarutbildningar så att lärare med bibehållen lön kunde läsa upp till lektorstjänster.

Annars är det lite mer tunnsått med politiker som vill satsa på lärarna. Retoriken är ofta fin, för att inte säga storslagen, men den krassa verkligheten talar ett annat språk. Vi ska ha världens bästa skola men den får inte kosta så mycket. Extra tydligt blir det när samtliga partier utom ett i SKL:s styrelse (Sveriges Kommuner och Landsting) säger nej till lärarlegitimation. Trots andra officiella förklaringar torde den reella orsaken vara att lärarlegitimation skulle driva upp lönerna.

Hyckleriet bland politiker tydliggörs även av följande förbluffande faktum: När riksdagsledamöterna 1966 skulle sätta sina arvoden valde de att ha samma nivå som gymnasielärarna. Idag tjänar riksdagsledamoten ca 53 000 kr i månaden och gymnasieläraren i genomsnitt ca 26 000 kr. Politikerna anser tydligen att de är värda mer än dubbelt så mycket i lön. I detta sammanhang bör även nämnas att kommunpolitiker kan tjäna betydligt mer än riksdagsledamöter.

Har du något du vill hälsa medlemmarna i Gleerups entree?
Ge inte upp ansträngningarna att höja läraryrkets status. Det gäller både oss verksamma lärare och framtida lärare. Ytterst handlar det naturligtvis om att det ska bli bättre för eleverna. Inget kommer att gynna dem mer än om de har kompetenta, professionella och välavlönade lärare i en modern och ändamålsenlig miljö.

Christina Hjerdt, förskollärare, Göteborg

Våra medlemmar tycker att läraryrkets status är för låg, håller du med?
Ja. Men hela skolan har en förändrad roll och en ”lägre status” i samhället i dag, tyvärr.

Vad beror det på att läraryrket fått så låg status?
Statsmaktens ideologi förs nu ut via massmedia i högre grad. Skolan har inte längre samma roll som viktigaste fostrare av samhällsmedborgare och kunskapsförmedlare, som den kanske hade förr. I skolan arbetar vi nu mer som ”nannies” med vård, omsorg samt etik- och disciplinfrågor.
All humanistisk vetenskap har låg status idag och kunskapen har relativiserats och lever i många kanaler.
Att antalet lärare procentuellt sett är större nu än för 30-40 år sedan spelar förstås en viss roll.

Finns det ett samband mellan svenska elevers dåliga resultat och läraryrkets låga status?
Elevers skolresultat är mer en fråga om hur elever lär in än hur lärare lär ut.
Intresse och motivation är A och O.
Det var en mycket intressant artikel om detta i Lärarnas tidning nr. 3/09 sid.15 av Alli Klapp Lekholm. Hon forskar i ämnet vid Göteborgs Universitet.

Hur ska vi komma tillrätta med det här problemet?
Skolan måste öppna sig mer emot samhället och inte leva så begränsat i sin egen sektor.

Tycker du att våra politiker uppmärksammar frågan tillräckligt och på rätt sätt?
Det känns lite som man strävar bakåt, mot något som man minns som bra, snarare än att man analyserar och verkligen styr mot en framtid som vi vill ha.

Har du något du vill hälsa medlemmarna i Gleerups entree?
Det här är stora och viktiga frågor som förtjänar att föras ut i en större debatt. Vi lärare måste synas och höras mer!