Gästblogg av Cecilia Johansson: Svensk skola behöver goda digitala läromedel

2015-12-15 Gästbloggare

Idag skriver Cecilia Johansson på vår gästblogg om att definiera hur ett välfungerande digitalt läromedel ska se ut. Vad krävs av goda digitala läromedel? 


Cecilia Johansson är legitimerad 7˗9-lärare i svenska, historia och geografi och forskarutbildad i historia.  Nu är hon aktuell som vinnare av Guldäpplet 2015. Cecilia arbetar till vardags som högstadielärare på Helenelundsskolan i Sollentuna.
 

När jag som årets guldäpplevinnare nu har fått det hedrande uppdraget att gästblogga här hos Gleerups i juletider passar jag på att önska mig riktigt bra digitala läromedel. 


Man brukar säga att digitaliseringen av media har gjort oss alla till redaktörer och på samma sätt håller digitaliseringen av skolan på att göra lärare till läromedelsproducenter. När idén om en dator till varje elev spreds med raketfart över Sverige var vi helt enkelt tvungna att gilla läget och skapa ett vettigt innehåll som passade undervisningen där och då. Många av oss anpassade helt enkelt befintliga media till våra behov. Webbplatsen blev en klassblogg och filmen en flipp. Dessutom löste många problemet med bristande kompetensutveckling med att skapa stora nätverk i sociala medier.

Behöver professionellt producerade digitala läromedel
Svenska lärare har alltså genomfört ett helt fantastiskt utvecklingsarbete under senare år. De har samlat på sig mängder av värdefulla erfarenheter om hur man får undervisning med datorer att fungera. Men det räcker inte. Vi som jobbar i världens kanske mest decentraliserade skolsystem behöver också professionellt producerade digitala läromedel för att kunna upprätthålla, eller snarare återskapa, en likvärdig skola som håller hög kvalitet. Det ansvaret kan inte enskilda lärare ta, hur utvecklingsinriktade och skickliga de än är. 

Ett problem är att det inte är så lätt att definiera hur ett välfungerande digitalt läromedel ska se ut. Det är mycket lättare att tala om vad vi inte vill ha.  Jag har exempelvis inte lust att lägga hela mitt ämnes läromedelsanslag på en inscannad lärobok eller några enkla appar som bara mäter vad eleverna redan kan.   

Historieämnet mer inkluderande
Digitala läromedel måste istället tillföra något till undervisningen som inte fanns där innan. Det kan göras på olika sätt. I min licentiatavhandling visade jag exempelvis hur historieämnet påverkades när elever själva fick producera historia på en gemensam webbplats. Genom interaktion med det förflutna, klasskamrater och digitala medier blev historieämnet mer inkluderande och relevant för eleverna. I det här fallet hjälpte mediets möjligheter till kollaborativt lärande och publicering eleverna att förstå hur historia produceras. 

Nya generationens digitala läromedel
Jag önskar mig också ett bättre samarbete mellan läromedelsproducenter och forskarvärlden. Det gäller att fånga upp modern didaktisk forskning både inom olika ämnen och inom kognitionsvetenskap. Vid Linköpings universitet pågår t.ex. ett väldigt intressant projekt där bl.a. kognitionsvetaren Annika Silvervarg studerar, definierar och utvecklar digitala läromedel.  

Hon menar att den nya generationen digitala läromedel, som hennes forskargrupp utvecklar särskilt gynnar svaga elever, eftersom de ger intelligent och nyanserad återkoppling. De är också individanpassade och fungerar inkluderande. Ett annat exempel kommer från den anglosaxiska världen där det är vanligt att forskare inom olika utbildningsvetenskapliga dicipliner skriver läroböcker. 

Önskar mig goda digitala läromedel
Jag tror att de digitala läromedlen som jag önskar mig bäst utvecklas av lärare, ämnesdidaktiker, kognitionsvetare och programmerare, som tillsammans har de erfarenheter och kompetenser som krävs. Jag hoppas och tror att det här arbetet redan pågår för, som sagt, svensk skola behöver goda digitala läromedel och gärna redan till jul.


Cecilia Johansson

Foto: Kristina Alexandersson