Gästblogg Jenny Edvardsson: Metoder för att utveckla elevernas digitala läsning i Metafor 

2018-12-10

Fler och fler använder digitala texter i klassrummet. Desto viktigare att guida eleverna i hur de ska läsa dem. Jenny Edvardsson, författare till Metafor för gymnasiet, ger tips på hur du kan använda metoder som digital rundvandring, stödstrukturer, gemensam läsning och samtalsgoogling för att utveckla elevernas läsning.

Idag använder vi digitala läromedel i klassrummet men också texter på Internet såsom blogginlägg, nyhetsartiklar, debattartiklar eller rena faktatexter. En del av dem är linjära (tryckt skönlitterär bok överförd i digital form) medan andra är ickelinjära (en hemsida med hyperlänkar, bilder, text, menyer). Eleverna behöver få möta båda varianterna och de behöver få lära sig läsa dem. 

Arbete med flera förmågor
Ska vi utveckla våra elevers läsning behöver vi arbeta med flera förmågor kring läsning. Hur kan det då gå till? Jag tänkte dela med mig av några tips. De första fyra är kopplade till det digitala läromedlet Metafor 2. Därefter följer ett par tips kopplat till andra digitala texter.

Tips 1: Digital rundvandring i läromedlet
För att eleverna ska förstå hur Metafor är uppbyggt behöver de navigera i det. Med fördel kan man som lärare göra detta tillsammans med eleverna genom att ha en digital rundvandring. Under denna rundvandring visar man läromedlets struktur men också de olika funktioner som finns (hur man söker, hur man kan lägga till anteckningar, hur man kan göra läsinställningar, hur man kan göra markeringar…).

Tips 2: Ta hjälp av stödstrukturer 
När eleverna ska arbeta med ett specifikt avsnitt i Metafor kan de ta hjälp av olika stödstrukturer. För att få en överblick över en texts struktur kan de utgå från THIEVES. Varje bokstav i ordet Thieves står för något som eleven ska undersöka i texten. 

T – Titeln, vilken är den?
H – Huvudrubriker, vilka är de?
I – Introduktion, vad får du veta här?
E – Every first sentence, vilka är förstameningarna under de olika rubrikerna? Vad säger de?
V – Visuals, finns det något visuellt material? Vad får du veta genom detta?
E – Ending, hur avslutas texten?
S – So what, om du nu tittar igenom det du skrivit, vad har du fått veta om texten?

När eleverna sedan har läst texten ett par gånger kan de sammanfatta det lästa i en tankekarta. De ord och begrepp som är nya för dem kan de lägga in i ett Frayer-diagram. I detta diagram sätts begreppet i mitten. Sedan skriver eleverna en definition i rutan uppe till vänster. Uppe till höger lägger de till kännetecken. Nere i vänster hörn skriver de upp exempel och nere till höger skriver de in icke-exempel alltså sådant som inte har med ordet att göra. 
Se THIEVES-modellen i Metafor

Tips 3: Arbeta med gemensam läsning 
Bara för att läromedlet är digitalt behöver man inte låta eleverna arbeta på egen hand. Fortfarande kan man arbeta med gemensam läsning. Man kan läsa vissa delar högt och efter högläsningen starta upp en uppgift kopplat till det lästa. Läs exempelvis Jonathan Swifts Ett anspråkslöst förslag. Be eleverna under och efter läsningen fundera över Aidan Chambers fyra grundfrågor:

•    Vad är det du gillar i texten?
•    Vad är det du ogillar i texten?
•    Vilka frågetecken har du?
•    Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Följ sedan upp läsningen genom att lyfta det som de reagerat på. Knyt därefter en skrivuppgift till texten. Varför inte låta dem skriva ett eget anspråkslöst förslag Se uppgiften i Metafor 

Tips 4: Muntlig interaktion
Det finns många spännande övningar i Metafor som bygger på interaktion mellan eleverna. Utnyttja dem. Ett exempel är uppgiften som handlar om Dantes helvetestratt. Här får eleverna först fundera på egen hand. Hur skulle min helvetstratt se ut? Sedan får de arbeta med några av sina klasskompisar och redovisa sina trattar. När det är gjort ska de i gruppen skapa en gemensam tratt. Jag lovar att det kommer att leda till intressanta men också tuffa diskussioner. Grupperna får sedan redovisa sina trattar för övriga i klassen. Har de skapat liknande trattar eller skiljer de sig åt? Se hela uppgiften i Metafor

Tips 5: Navigera
Ibland arbetar man inte med en lärobok utan med blogginlägg, nyhetsartiklar, debattartiklar eller material på en hemsida. Även här behöver man hjälpa eleverna. När de närmar sig texten kan de ta hjälp av frågor som:

•    Hur ska sidan läsas? 
•    Var ska jag börja?
•    Var verkar det ”viktiga” innehållet finnas?
•    Hur kan jag söka på sidan?
•    Hur kommer jag vidare till andra sidor med ytterligare information?

Tips 6: Samtalsgoogla
Samtalsgoogla är en metod som man kan använda för att tillsammans med eleverna söka, värdera och bearbeta information. Den bygger på gemensamt arbete, där man utgår från ett arbetsområde och tar sitt avstamp i google. Under hela sökprocessen är datorn kopplad till storbildsskärmen. Utgångsfrågan är: Vilken information kan jag få fram när jag söker på google? Man kan i arbetet ta hjälp av följande punktlista:

•    Välj ett ämnesområde eller en fråga 
•    Fundera över vilka ord/termer som kan användas för att få fram information. 
•    Diskutera sökorden/termerna men också sökvägar (exempelvis enkel respektive avancerad sökning)
•    Diskutera träffarna och hur de kan preciseras genom att exempelvis ändra sökord
•    Titta på olika träffsidor. Vad är det som gör att vissa träffar hamnar på första träffsidan och andra längre ner? 
•    Gå in på några träffar. Diskutera innehåll och avsändare. Verkar avsändaren trovärdig? Är de första träffarna alltid de bästa?

Jenny Edvardsson
Följ min blogg Jenny på Wendes

Nyfiken på Metafor? 
Läs mer om serien Metafor, svenska för gymnasiet