Kunskap om retorik i läraryrket

Intresset för retorik har ökat under senare år och ämnet har fått ett uppsving inom skola och utbildning. Nu släpps boken Retorik i professionellt lärarskap om olika retoriska strategier som lärare använder sig av i sin kontakt med eleverna. Vi ställde några frågor till bokens författare Istvan Pusztai, lektor i retorik vid Södertörns högskola.



Istvan Pusztais specialområden är retorikundervisningens didaktik, våga-tala-träning, retorisk actio och argumentation, och han har forskat om teman som skolelevers demokratiska fostran och det mångperspektiviska tänkandet hos lärarutbildare.

Varför tror du retorik kommit så starkt inom skola och utbildning de senaste åren?
– Jag tror att en anledning till retorikens stärkta position är insikten att kreativa samtal och språkligt baserad kunskapsutveckling inte kommer ur tomma intet utan behöver läras och tränas. Förr var det endast eliten som studerade retorik och kunskapen och färdigheten befäste deras överlägsenhet. Idag lever vi i ett demokratiskt samhälle där skolan ska reproducera framtidens vuxna.   

– Bakom retorikens uppsving i våra dagar finns nog en impuls att göra tänkandet och språket tillgängligt för fler unga.  

Varför har du skrivit boken Retorik i professionellt lärarskap?
– Jag har sedan mitten på 1980-talet varit intresserad av och även gett kurser i ämnet lärarens retorik. Då fokuserade jag på lärarens didaktiska förhållningssätt och kroppsspråk. Senare, under de år som jag fått tillfälle att fördjupa mig i ämnet, fördjupades också min insikt om de retoriska problem som lärarna står inför i klassrummet.

– Bland annat insåg jag att läraren använder flera olika, ofta motsägelsefulla retoriska strategier, en svår uppgift när man står inför en och samma grupp individer. Jag ville belysa denna ”inkonsekvens”. När jag presenterade min idé i pedagogkretsar om att bryta isär lärarens retorik i klassrummet i olika ”sociala roller”, så möttes jag av ett stort intresse och snarast en lättnad över att en svår knut skulle kunna lösas upp.

Boken tar upp retoriska strategier och kunskap om retorik i klassrummet. Vad menar du med det?
– Kunskap om retorik kan ses som ett smörgåsbord av möjligheter i vårt tänkande, förhållningssätt och språk. Varje talsituation är på ett sätt unik och vi väljer, medvetet eller omedvetet, de grepp som bäst lämpar sig för att klara av vårt ärende.

– Lärarens uppdrag är bland annat att främja kunskapsutveckling, fostra och leda det dagliga arbetet. Lärarna utför uppdraget mer eller mindre väl och problem löser de utifrån sin retoriska intuition och minnet hjälper till att skaffa ett kapital av tyst kunskap. De som har en god retorisk intuition blir välfungerande lärare efter bara några få års erfarenhet medan de som inte har den får kämpa en längre tid.  

– Men problemet med tyst kunskap är att den exponeras endast i stunden, när situationen påkallar den, varken före eller efteråt. Lärare som jag har frågat om deras retoriska grepp svarar ofta att ”Jag kan inte säga vad jag gör, men det fungerar.”

– Det är just dessa kunskaper som jag ville sätta på pränt med hjälp av mina kunskaper i retorik. När jag beskriver de retoriska strategier som lärare använder är det alltså inte några nya uppfinningar utan bara en överföring av deras tysta kunskap till en verbaliserad sådan. Överföringen gör denna kunskap i retorik tillgänglig i tid och oberoende av faktiska situationer. När blivande eller praktiserande lärare läser min bok som innehåller en del information, får de förhoppningsvis en bättre möjlighet att reflektera över hur de utför sina yrkesuppdrag.

Vem riktar sig boken till?
– Boken riktar sig till lärarstudenter men jag kan tänka mig att den också används av praktiserande lärare. Resonemang om retoriska strategier i klassrummet är en viktig del. Boken är visserligen inte formulerad som en samling av tips, men många avsnitt kan tolkas som råd som lätt kan omsättas i det praktiska arbetet i klassrummet.

Du har tidigare beskrivit en metod för att våga tala, vad går den ut på?
– Min bok, Mod att tala, 160 övningar i retorik - är en metodbeskrivning, hur man tränar elever eller studenter som har talängslan.

– Talängslan eller skadlig rampfeber är idag ett stort problem. Enligt undersökningar är det ungefär en tredjedel av gymnasieelever och högskolestuderande som anser sig ha svårt att tala inför klassen eller seminariegruppen. Min kollega Annelie Palm och jag har i mer än tolv år arbetat med studenter som har talängslan och vi har under tiden kommit fram till en snäll men effektiv metod.

– Vi knuffar inte in studenterna i svåra talsituationer utan tvärtom, försöker vi ge dem behagliga, positiva upplevelser av att tala inför andra. Det sker genom en mängd korta, retoriskt motiverade övningar.

– Tanken är att skapa en behaglig vana att tala inför andra och bli medveten om var gränsen går för det som man klarar av för tillfället. Boken har fått en god spridning och används på många håll även som träningsmetod i ”vanlig” retorikundervisning.    

Läs mer om Retorik i professionellt lärarskap 

Läs mer om Mod att tala - 160 övningar i retorik