Gästblogg av Anna Furevik: Berättelsen om Edith Djurson och 150 år av kvinnokamp 2015-12-01 | Gleerups

Gästblogg av Anna Furevik: Berättelsen om Edith Djurson och 150 år av kvinnokamp

2015-12-01

För unga kvinnor på 1910-talet var det ett stort dilemma att både gifta sig och få behålla sitt arbete. Det var inte ovanligt att de blev avskedade efter att de ingått äktenskap. 


Detta belyser vår författare Anna Furevik i dagens gästblogginlägg om sin nya bok På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år som belyser viktiga milstolpar i vår genushistoria. Anna Furevik undervisar i genushistoria på folkhögskola.


Året var 1912 och Edith Djurson hade mött kärleken. Det hade lysts för paret i kyrkan och de höll redan på och planerade bröllopet. Det fanns bara en hake och det var att den blivande bruden gärna ville behålla sitt jobb. Hon var kontorsanställd på SJ och vid denna tid var det vanligt att kvinnor avskedades i samband med att de gifte sig. För att vara på den säkra sidan frågade Edith chefen om hon kunde jobba kvar efter giftermålet, men han gjorde henne besviken genom att säga nej. Det ledde till att hon drog tillbaka lysningen och ställde in bröllopet. Hon valde med andra ord jobbet före kärleken.

Svårt att få ihop kärlek och arbete
Fallet Edith Djurson finns med i min bok På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år som ges ut av Gleerups i mitten på december. Där kan vi se att Edith inte var inte den enda som hade svårt att få ihop kärlek och arbete vid 1900-talets början. Inom många branscher var det standard att kvinnor avskedades då de gifte sig eller skaffade barn. En gift kvinna behöver inget jobb eftersom maken försörjer henne, resonerade man. Först 1938 kom en lag som förbjöd avsked på grund av giftermål, graviditet eller förlossning. Idag kan en arbetsgivare som avskedar någon av sådana skäl tvingas betala dryga böter eftersom det strider mot diskrimineringslagen. 

Kvinnor får rösträtt 
Under 1900-talet har förhållandet mellan män och kvinnor genomgått stora förändringar. Förutom att vi fått en lag som förbjuder det Edith Djurson utsattes för, har kvinnor blivit myndiga och fått rösträtt, den svenska jämställdhetspolitiken har vuxit fram och synen på sexualitet har liberaliserats - för att bara nämna några exempel. Hur har dessa förändringar kommit till stånd? Vilka aktörer har varit viktiga? Hur hänger förändringarna ihop med samhällets utveckling på andra områden? Och hur påverkar det oss idag? Dessa frågor behandlas i boken, som riktar sig mot gymnasiet och är tänkt att användas som ett komplement till de ordinarie läromedlen i historia. 

Uppsving för genushistoria
Det senaste året har vi sett ett allmänt uppsving vad det gäller intresset för kvinno- och genushistoria. För ett år sedan öppnade Kvinnohistoriskt museum i Umeå och nu i december kommer det andra numret av den nystartade tidskriften Historiskan. Och under julhelgen sänds en till del av serien Fröken Frimans krig som denna gång skildrar den kvinnliga rösträttsrörelsen. Förhoppningsvis är är detta början på en mer inkluderande historieskrivning, där flera personer och perspektiv får finnas med. 

Hur det gick för Edith Djurson? Faktum är att historien fick ett lyckligt slut. Hon sökte upp en politiker och övertalade honom att tala SJ:s generaldirektör till rätta. Det lyckades och bröllopsplanerna återupptogs. Historien består som bekant både av aktörer och strukturer.


Anna Furevik


Läs mer om nya boken På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år

Bläddra i ett smakprov
 

 

 

 

 

Kategorier: Gästbloggare, Gymnasium, Läromedel

Kommentera

 

* Obligatoriska fält

Jag godkänner villkoren genom att skicka kommentaren.