Gästblogg Frida Monsén: Det digitala läsandet - möjligheter och utmaningar 2016-02-03 | Gleerups

Gästblogg Frida Monsén: Det digitala läsandet - möjligheter och utmaningar

2016-02-03

Idag skriver Frida Monsén på vår gästblogg om digital läsning. Frida arbetar på Rektorsakademien Utveckling med att utveckla det innovativa lärandet. Hon var tidigare digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla kommun och är också en flitigt anlitad föreläsare inom skolutveckling och digitalisering. Tidigare i veckan medverkade hon på Gleerups Pilotdag. 

Skolan och digitaliseringen är fortfarande ett brännande ämne. Jag vet, det är nästan 10 år sedan de första skolorna i Sverige bestämde sig för att införa en dator per elev, men långt ifrån alla har följt efter. Det kan tyckas som ett väldigt ojämnt utgångsläge mellan olika skolor när det skiljer nästan 10 års erfarenhet i att nyttja digitala metoder och arbetssätt, men de skolor som väntat med att gå in i digitaliseringen har dock ett helt annat utgångsläge än de som var pionjärer på området.

Nu finns nämligen flera aktuella forskningsstudier att förhålla sig till (t.ex. Tallvids studier i Falkenbergs kommun), vilket gör att de skolor som väljer att digitalisera nu kan hämta hem flera år genom att redan från starten förhålla sig till resultatet av forskningen! Tänk vad många misstag som kan undvikas och hur mycket tid som kan sparas om vi använder den beprövade erfarenhet som finns inom området. Erfarenhetsutbyte skolor emellan är ett annat sätt att minska glappet och undvika att en skolas digitalisering leder till försämrade resultat, något som flera studier visat är en risk om digitaliseringen inte sker på ett genomtänkt sätt.

Digital läsning
Ett område av digitaliseringen som ännu inte är så beforskat är den digitala läsningen. Det kan tyckas lite märkligt eftersom läsningen är en så central del av skolarbetet och de sjunkande resultaten i PISA ofta är anledning till debatt kring hur elevers läsutveckling ska stimuleras. Jag har under de senaste åren intresserat mig för området digital läsning och har med utgångspunkt i Rasmussons avhandling Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat resonerat så här utifrån mitt arbete som digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla kommun.

Trial and error-kultur  
Fjällenskolan har under en längre tid satsat en hel del på modern teknik och digitala verktyg. Jag tror inte att någon som arbetar här, varken lärare eller elev, skulle vilja vara utan sitt viktigaste arbetsredskap, datorn. Men en digitalisering av skolan kräver också eftertanke. Det handlar om att använda och utnyttja de digitala resurser som finns så att de kommer elevernas lärande till godo. De första åren efter att en dator per elev infördes präglades av en Trial and error-kultur som är kännetecknande för en skolas tidiga digitalisering och handlar om att utforska de digitala verktygens möjligheter. Under hösten -15 då skolan gick in i sitt femte år som 1-1-skola bestämde vi oss dock för att vi behövde ta ett steg till, framförallt vad gäller en tydligare digital lärmiljö. Utöver våra befintliga plattformar infördes digitala läromedel i de flesta teoretiska ämnen i åk 6-9 samt ett digitalt bibliotek i form av ElibU. Vi fattade inte ett sådant beslut utan att först fundera på vad det kommer att innebära för oss som skola och våra elever, och med den forskning som finns på området i ryggen har vi kommit fram till följande:

Definiera läsning
Till att börja med behöver vi definiera läsning. Det finns tre olika huvudtyper av läsning; läsning av traditionella texter, läsning av traditionella texter på skärm och digitala/multi-modala texter. I de flesta studier som gjorts angående traditionell och digital läsning så jämförs i huvudsak läsning av traditionella texter och traditionella texter på skärm. Det kan exempelvis vara en skönlitterär bok i ett e-bibliotek på platta eller en digitaliserad pdf utan hyperlänkar och liknande. De flesta studier är då överens om att förståelsen är något bättre då texten läses på papper än på skärm. En orsak tycks vara att det är enklare att strukturera ett stoff vid informationssökning och göra jämförelser mellan olika stycken om du visuellt kan bre ut papprena framför dig. En annan orsak tros vara att det är något mer kognitivt krävande att läsa på skärm då du också behöver fokusera på datorn/plattan och navigera via rull-listen medan du läser. En tredje faktor verkar vara att vår förståelse underlättas av den fysiska upplevelsen av boken, att kunna känna mellan tummen och pekfingret hur mycket vi läst och hur mycket som är kvar. Sidvisningsverktyget i e-boken ger inte riktigt samma upplevelse. Bland annat har man kopplat deltagare i studiers svårigheter att återge innehåll i kronologisk ordning till just detta. Den kronologiska återgivningen är det som utmärker sig, i övrigt skiljer sig inte förståelsen åt särskilt mycket.


Digitaliserat samhälle
Så, med detta i ryggen, varför har vi ändå beslutat att satsa på digitala läromedel och böcker till våra elever? En orsak är att vi vet att samhället kommer att bli allt mer digitaliserat. Vi har bara sett början av utvecklingen ännu och jag tror att en av skolans viktigaste uppdrag är att träna eleverna i att hantera digital information. I bland annat Rasmussons avhandling om digital läsning har identifierats fem områden som är viktiga att lära ut kopplat till digital läsning:

●    Traditionell läsförståelse
●    Multimodala texter
●    Navigering
●    IT-kompetens
●    Informationshantering

Vi vill jobba medvetet med strategier kopplat till detta så att våra elever blir skickliga digitala läsare. Vi tror att det i längden kommer ge dem fördelar snarare än nackdelar jämfört med att jobba mer med traditionella texter. Vi ser också via olika studier att attityden till läsningen verkar ha betydelse för hur väl vi lyckas med en uppgift kopplad till innehållet. Ungdomar har en tendens att ta mindre seriöst på digitala texter. Om det mesta av läsningen i skolan sker digitalt tror vi att detta ska leda till en attitydsförändring, där det digitala blir det normala och självklara sättet att ta till sig information, även i skolan. Unga använder redan nätet till sitt informella lärande utanför skolan i mycket större utsträckning än via traditionella pappersböcker.

Digitala läromedel
Detta är en annan anledning till att vi vill satsa digitalt. Det informella lärandets utveckling sker explosionsartat, och genom det digitala läromedlet blir det lättare att integrera elevernas informella lärande med det mer formella lärandet i skolan. Det är enkelt att utbyta källor och länkar med varandra, både lärare och elever. Vi tror också starkt på den multimodala textens möjligheter att ge en ökad förståelse för ett pedagogiskt innehåll, och det är också helt i linje med hur kommunikationen i samhället utvecklas som blir allt mer styrd av bild, ljud och interaktiv och rörlig media. Att detta finns naturligt och för alla betyder att elever i behov av särskilt stöd automatiskt har sina anpassningar inbyggda i läromedlen/böckerna med möjlighet att lyssna, få innehållet visualiserat och möjlighet att ändra textens storlek. Ingen behöver känna sig utpekad genom att sitta själv med en inläst ljudbok. 

Digital läsförståelse
Som jag nämnde tidigare behöver eleverna tillägna sig en traditionell läsförståelse, det är en förutsättning för att kunna läsa digitala texter, men de behöver också bli skickliga på att navigera på nätet samt tolka film, bilder och symboler som finns i multimodala textkällor. Digital läsförståelse kan tränas på alla multimodala textkällor på webben, men för den som ännu inte tränat upp sin förmåga att söka och kritiskt granska information kan ett digitalt läromedel vara en bra, begränsad miljö att utgå ifrån. Men visst måste målet ändå vara att se läromedel som en liten bit av ett lärandets ekosystem, där alla möjliga resurser kommer till användning?

När en elev får frågan hur de lär sig bäst svarar de väldigt ofta ”film”. Vi har i vårt samhälle ägnat mycket tid åt att hylla det skrivna ordet. Jag älskar själv det skrivna ordet och har ägnat otaliga timmar åt att plöja traditionella böcker, digitala texter och allt däremellan. Men är det inte så att vi måste börja se att det inte är nästa generations huvudsakliga medel för kommunikation? Kan vi inte istället för att envist försöka pressa in dem i samma fålla som oss själva och otaliga generationer före oss, se att digitaliseringen erbjuder oändliga möjligheter till kommunikation, nöjen, information och kunskapande? Tänk om vi på riktigt skulle släppa in det informella lärandets resurser i form av spel, podcasts, filmade dokumentärer och interaktiva upplevelser i skolan? Vad skulle hända med kunskapsutvecklingen då? 

Jag avslutar med att citera en artikel ur Scientific American:

”When it comes to intensively reading long pieces of plain text, paper and ink may still have the advantage. But text is not the only way to read.”


Frida Monsén

Referenser:

Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat

The reading brain in a digital age: The science of papers versus screens
Reading linear texts on paper versus computer screens: Effects on reading comprehension
1-1    i klassrummet - Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

För dig som missade Frida Monséns föreläsning på vår pilotdag har du en ny chans på vår användadag i Stockholm den 17 mars. 
Läs mer om Gleerups användardag och anmäl dig.

 

 

Kategorier: Gästbloggare, Grundskola, Gymnasium, Digital skola

Kommentera

 

* Obligatoriska fält

Jag godkänner villkoren genom att skicka kommentaren.