Gästblogg Bo Kristoffersson: Lika digitala möjligheter för alla

I dag skriver Bo Kristoffersson,  förvaltningschef för utbildning och kultur i Lomma kommun på vår gästblogg om hur it-satsningen i skolan kan påverka undervisningen och då för alla elever på alla skolor. Bo var tidigare utbildningschef i Simrishamns kommun, konsult på Learnit24 samt rektor och utvecklingsledare på Viktor Rydbergs skolor. Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften DIU 1/2016.

Hur får vi kommunens it-satsning i skolan att inte främst resultera i en digitalisering av administrativa sysslor som frånvaroregistrering, e-post och så vidare? Hur får vi satsningen att påverka undervisningen och då för alla elever på alla skolor?

En likvärdig tillämpning av digitala pedagogiska resurser med alla lärare ombord är kanske den stora kvarvarande utmaningen för skolan idag, nu när hårdvaran äntligen finns på plats liksom de trådlösa nätverken och molntjänsterna. Vi kan som huvudmän och skolledare inte längre nöja oss med att det digitala pedagogiska innehållet bara blir tillgängligt för vissa elever, beroende på vilken skola man går på och vilken lärare man råkar få.


Mina erfarenheter från digitaliseringsarbete på ledningsnivå i kommuner och på friskolor har lärt mig att det finns några strategier som är behjälpliga för att uppnå en jämn och likvärdig tillämpning av digitala pedagogiska resurser (det som benämns nämnd och förvaltning i texten nedan blir ju styrelse och ledning i friskolan, och nämndsmål blir verksamhetsmål):

• Nämnd och förvaltning prioriterar de digitala skolfrågorna, gärna i nämndsmålen. Detta skapar en tydlig förväntan ut i organisationen och ger legitimitet till de skolledare och lärare som tar initiativ och är drivande.

• Nämnd och förvaltning bevakar och mäter likvärdigheten mellan skolorna i kommunen. Graden av uppfyllelse av nämndsmålen skall ju rapporteras till bokslut och delårsrapporter och då gäller det att använda mätmetoder som visar graden av likvärdighet och som definierar en lägsta acceptabel kvalitativ nivå när det gäller digitalt pedagogiskt innehåll och digital didaktik på skolorna.

• Läroböckerna flyttar online genom att strukturerade, interaktiva läromedel köps in och erbjuds till samtliga lärare och elever. Detta boostar användningen, underlättar för lärarna och blir en garanti för innehållsmässig kvalitet. Inte minst hjälper en sådan satsning till med att få de minst digitalt erfarna lärarna ombord. En bred satsning på digitala läromedel i alla ämnen – som ersätter de analoga – förutsätter ett samarbete mellan nämnd, förvaltning och rektorer för att bli lyckad. Resurser måste styras om och nya allokeringar göras.

• Förvaltningen betonar vikten av digital kompetens vid anställning av rektorer och skolledare. En investering för framtiden. Sakta men säkert byggs en gemensam profil på rektorerna upp som underlättar och ökar kraften i digitaliseringen ute i verksamheterna. Skolledarens helt avgörande roll i utvecklingsarbetet har också påvisats i flera studier kring skolans digitalisering under senare år.

• Skolorna använder sig av lokalt förankrade ikt-inspiratörer och guider som finns på varje enhet, gärna förstelärare, istället för att förlita sig på kommunalt ambulerande iktpedagoger som inte är knutna till den dagliga pedagogiska verksamheten. Med denna struktur blir utväxlingen högre, jämnare och lokalt förankrad.

• Skolledarna tar upp frågor kring digitalt didaktiskt användande i alla medarbetarsamtal. Ett digitalt personligt läronätverk – ett ”PLN” online – förväntas som fortbildningsverktyg av samtliga lärare (till exempel bloggar och diskussionsgrupper som följs inom respektive ämnesområde). Detta ger stor effekt på den enskilde lärarens kontinuerliga fortbildning.

• Förvaltningen och skolledarna bidrar till att skapa en kommunikations- och delakultur i kommunen mellan skolor och mellan pedagoger, en kultur som gynnar utveckling och reflektion. För detta ändamål ansvarar förvaltningen för att det byggs upp ”sociala intranät”, till exempel i Google+ eller Yammer.

Appliceras dessa strategier ökar sannolikheten för att det skapas samma möjligheter för alla elever i alla skolor när det gäller tillgången till digitalt pedagogiskt innehåll. En viktig likvärdighetsfråga. 

Bo Kristoffersson
 

Läs artikeln på DIU