Gästblogg Martin Tallvid: IT-användningen i klassrummet – normer istället för regler

Martin Tallvid, forskare på Göteborgs universitet och lektor på Lindholmens tekniska gymnasium skriver idag på vår gästblogg. Hur förändras kraven på skola och lärande i och med digitaliseringen av klassrummet? 

Teknikutvecklingen medför att arbetsmarknadens krav, förväntningar och behov utvecklas, vilket i sig medför att även kraven på skola och lärande förändras. Skolan behöver därför ge alla elever en möjlighet att förberedas för ett framtida arbetsliv där det ställs höga krav på digital kompetens. Digitaliseringen av klassrummen, som faktiskt pågått sedan 1970-talet, fortsätter med accelererande hastighet. Att alla elever ska förses med en egen dator eller surfplatta ses numera som en självklarhet, men är trots det inte en realitet överallt. 

Stora skillnader mellan skolor
Tillgången till digitala verktyg ses som en naturlig del i samhället utanför skolan, men är i skolan fortfarande ojämnt fördelad, såväl inom som mellan kommunerna. Vissa kommuner har sedan länge en väl utvecklad och genomtänkt strategi, medan det på många håll fortfarande saknas en plan för digitaliseringen av skolan.

Mobiltelefoner stör 
Den pågående digitaliseringen ger nya möjligheter till att utveckla undervisning och lärande, men eftersom sociala medier är en naturlig del av unga människors vardag påverkas också verksamheten i skolan. Skolverket senaste rapport från april 2016, “It-användning och it-kompetens i skolan”, pekar på just detta faktum; många lärare tycker att de digitala verktygen, framför allt mobiltelefonerna, stör undervisningen. 

“It i all ära. Men det uppstår problem för eleverna när de ständigt har denna tillgång (Facebook osv) Förödande för omotiverade elever och det går inte alltid att kontrollera”(Skolverket 2016: 386).

På sociala medier och i massmedia går debattens vågor höga och ropen på förbud hörs med jämna mellanrum. Förbud har dock sällan den eftersträvade effekten på längre sikt. Det kan fungera som en tillfällig lösning, men sätten att kringgå förbuden samt adminstrations- och gränsdragningsproblem medför att störningarna snarare riskerar att öka istället för att minska.

Norm inte regel
Att rätt hantera de digitala verktygen är en del av den kompetens som skolan ska ge alla elever. Att inte fulsurfa, filma med Periscope eller kolla på Snapchat under lektionstid måste bli en norm, inte en regel. Att förankra den digitala kompetens, som löper som en röd tråd genom alla våra styrdokument i det svenska skolsystemet, innebär att eleverna ska lära sig att kommunicera, kunskapssöka, skapa och lära med hjälp av modern teknik i alla ämnen. För att lyckas med det krävs en genomtänkt, långsiktig, synliggjord och kommunicerad strategi så att möjligheter till detta ges. Det är ingen lätt uppgift. Det tar tid, kräver tålamod och en genomtänkt strategi. 

Möjlighet till likvärdig strategi
Här har det brustit i många kommuner. Den pedagogiska utmaningen med att använda tekniken för att utveckla metoder för lärande har för många lärare varit övermäktig, eftersom de har lämnats till att lösa det på egen hand. Men nu ser vi ljuset i tunneln! Skolverket har, på regeringsuppdrag, lagt fram ett förslag till en nationell strategi där gemensamma krav och strategier formulerats. Då finns möjlighet att vi får en likvärdig och genomtänkt strategi i alla kommuner och på alla stadier för hur vi ska hantera såväl distraktionsproblem som den pedagogiska nyttan av de digitala verktygen. 

Martin Tallvid