Framgångsfaktor att se digitaliseringen som del i större helhet

Terminsstart pågår och det innebär också uppstart för Gleerups pilotskolor runt om i landet. I höstens pilotprojekt deltar cirka 25 skolor som representerar grundskolan år 1-9 och gymnasiet. Lotta Persson, processledare på Gleerups, är ute på skolorna och inspirerar och informerar lärarna. Vi följde med till uppstartsmöte på Varagårdsskolan i Bjuv.

Det är veckan innan skolstart och än är det bara lärare på plats i skolan. Inför höstterminen har Varagårdsskolan liksom flera skolor i landet många nyanställda lärare och det är mycket som ska falla på plats innan eleverna kommer. I stora aulan sitter 30-talet förväntansfulla lärare när Lotta Persson möter dem för att starta upp Gleerups pilotprojekt. 

Uppdraget som pilotskola innebär att skolan åtar sig att aktivt använda och utvärdera Gleerups digitala läromedel under ett läsår.

– Under året rapporterar pilotskolorna om sina erfarenheter till oss. De gör också blogginlägg och medverkar på pilotdagar där de även kan utbyta erfarenheter med andra pilotskolor, berättar Lotta.

Drivit digitaliseingsprocess
Sedan april i år är Lotta Persson processledare för digital utveckling på Gleerups. Hon har själv erfarenhet av att driva en fokuserad digitaliseringsprocess i Simrishamns kommun där hon arbetat som utvecklingsledare, biträdande rektor och lärare. 

– Jag brukar säga att jag är lärare i toppen. Att ha en lärarbakgrund har underlättat mycket. När jag arbetade som skolledare gav det mig en stor förståelse för hur en lärarhjärna fungerade vilket gjorde det enklare att bygga fungerande strategier i en förändringsprocess. Nu har jag nytta av mina erfarenheter i min nya roll på Gleerups, säger Lotta.

Vad gör du som processledare för digital utveckling på Gleerups? 
– Jag ser Gleerups digitala läromedel som en viktig pusselbit i skolans digitala ekosystem. Det räcker inte med att skolan eller kommunen skaffar bra datorer utan de måste också ha ett bra pedagogiskt innehåll. 

– I min roll på Gleerups är jag behjälplig i implementeringsprocessen när skolor ska införa ett digitalt arbetssätt med digitala läromedel och är också ett stöd för våra pilotskolor. Vi ser att det ofta finns ett behov av att bygga handgripliga strategier och mål. Vilka processer kan och bör digitaliseras och varför? Vilka digitala förmågor behöver utvecklas och hur kan det går till? Hur utvärderar vi sedan dessa? fortsätter Lotta. 

Varför behövs digitala läromedel? 
– I förslaget till nationell IT-strategi som Skolverket tagit fram betonas rätten till en likvärdig utbildning, oavsett vilken kommun du bor i, vilken skola du går i eller vilken pedagog du har. Förslaget slår fast att alla ska ha tillgång till hårdvara, till digitala lärresurser och även lära sig att utveckla digital kompetens. Jag ser att digitaliseringen inte handlar om teknik i sig utan om likvärdigheten i skolan där alla elever måste få samma förutsättningar. Digitaliseringen ställer krav på nya förmågor som till exempel digital läsförmåga och då måste vi utveckla undervisningen och träna den förmågan. Ett digitalt läromedel är en bra utgångspunkt, säger Lotta. 

– Idag lever vi i en konstant uppkoppling med ett konstant informationsflöde. Detta gäller inte minst våra barn och därför måste vi förhålla oss till det.

Vad händer på pilotskolorna?
– Digitala läromedel skapar ett digitalt arbetssätt och vi på Gleerups är intresserade av att få veta vilka förändringar som sker i klassrummet, vilka nya frågor som väcks och vilka nya behov som uppkommer. Att gå över till att arbeta digitalt är ett förändringsarbete som man måste vara medveten om redan från början. Därför informerar jag också om vilket stöd Gleerups kan erbjuda i projektet. 

Vilka är dina bästa framgångstips för en digital skola?
– En framgångsfaktor är att inte se digitaliseringen som en sak för sig själv utan en del av något större. Att jobba kollegialt och analysera resultat för att få ihop alla bitar. IT måste vara en naturlig del av hela skolans uppdrag, det är ingen isolerad utvecklingsfråga.

– Jag brukar ge rådet till våra pilotskolor att komma igång så fort som möjligt och gärna alla tillsammans samtidigt. Ett tips är att ta hjälp av varandra och till exempel göra det till en vana att låta en eller två kollegor berätta i fem minuter om sina erfarenheter. På så sätt gynnas också det kollegiala lärandet. 

– Det är också viktigt att hålla dialogen öppen och diskutera både för- och nackdelar.  Jag brukar också alltid säga att man ska vara förberedd på motstånd. Det kan ta emot att svänga om! Kom överens om ett gemensamt mindset som förklarar varför och vad. Sedan är det bara att hålla i och härda ut! avslutar Lotta.