En skola i tiden

På Montessori Bjerred i Lomma upplever lärarna att digitala läromedel hjälper dem att spara tid. Tid som de istället kan lägga på eleverna och undervisningen. Christoffer Eideberg, lärare i matematik, NO och teknik och Torbjörn Malmborg, lärare i SO bloggar här om sina erfarenheter av att vara pilotskola. 

På vår skola har digitaliseringen diskuterats under många år och när vi under 2013-2014 fick möjlighet att bli pilotskola var det med blandade reaktioner som vi mottog det beskedet. 

En del pedagoger var oroliga att det skulle ta för mycket tid och en viss oro över hur deras undervisningssätt skulle påverkas. Så klart var några oroliga över att den egna digitala kompetensen inte skulle räcka till eller att de skulle bli för beroende av tekniken. 

Kör igång!
Våra erfarenheter av hur implementeringen av digitala läromedel bör gå till är enkel och kan sammanfattas med två ord, “Kör igång”. Visst har det tagit tid i uppstarten men på det stora hela upplever vi att idag har vi sparat in den tiden och kan lägga mer tid på att handleda och fördjupa elevernas kunskaper.

Digitalt läromedel – alltid tillgängligt 
Fördelarna med de digitala läromedlen är många. Ett av skolans uppdrag är att utveckla elevernas digitala kompetens och här ser vi de digitala läromedel som Gleerups erbjuder som en del av detta. Läromedlet följer eleven hela dagen, det är alltid tillgängligt och de elever som vill har också möjlighet att använda det även efter skoltid. De elever som behöver extra repetitioner för att befästa innehållet ytterligare eller de elever som vill gå vidare och fördjupa sig har då stora möjligheter till detta.  

Spar tid för oss
De digitala läromedlen är ständigt uppdaterade vilket har inneburit att tiden som vi pedagoger lägger på att granska och komplettera läromedlen har minskat betydligt. Offline-läget gör också att mycket av läromedlet även är tillgängligt när internetuppkoppling saknas. 

Kan skapa tillägg
Innehållet i det digitala läromedlet presenteras på många olika sätt vilket gör att det är tillgängligt för alla elever. Eleven kan själv ändra storlek på text, bakgrundsfärg, göra egna markeringar i texten, få innehållet uppläst, lägga in egna kommentarer/bilder för att komplettera texten och så klart använda sig av de filmer och animeringar som det digitala läromedlet redan innehåller. En funktion som vi uppskattat väldigt mycket är att vi som pedagoger kan skapa tillägg direkt i elevernas läromedel exempelvis lägga in artiklar, foton etc. Man kan även skapa minnesanteckningar som man ej behöver visa för eleverna. 

Olika typer av uppgifter 
Uppgiftsformatet i de digitala läromedlen varierar, allt från självrättande uppgifter till fördjupnings- och metoduppgifter. De självrättande uppgifterna som mer är av “har du förstått vad du läst”-format möjliggör mer kvalitativ undervisningstid. Fördjupningsuppgifterna ligger naturligt kopplade till texten eleverna arbetar med och kan användas som underlag för lektionsplanering. Detta gör att man som pedagog sparar den tid man tidigare behövde för att leta upp länkar, artiklar etc. Där kan man välja att först söka i läromedlet och därefter söka i Wikipedia och eller Google och diskutera vad som tas upp i de olika sökningarna. 

Inte ser nyttan av utantillkunskaper
Det finns givetvis saker i undervisningen som man som pedagog bör vara uppmärksam på. Det finns en risk att elever inte ser nyttan av utantillkunskaper då de ständigt kan komma åt information snabbt och lätt. Vidare finns också en risk i att eleverna tränas för lite på att ta anteckningar under lektion. Att arbeta digitalt kan ses som att eleverna sitter framför en dator utan interaktion och utan samarbetsträning men vi tycker att läromedlen från Gleerups och framförallt tillhörande fördjupningsuppgifter ger stora möjligheter till interaktion mellan elever och pedagoger. Att elever arbetar på ett sätt som tilltalar dem främjar deras inlärning.

Christoffer Eideberg, lärare i Matematik, NO och Teknik
Torbjörn Malmborg, lärare i SO
www.montessoribjerred.se