Tio krav att ställa på digitala läromedel 2017-02-28 | Gleerups

Tio krav att ställa på digitala läromedel

2017-02-28

Användningen av digitala läromedel ökar i skolor över hela landet. Fler och fler upptäcker hur digitala läromedel ger helt nya möjligheter för undervisningen. Men vilka krav ska du som lärare ställa på ett riktigt bra digitalt läromedel? 

 

Att digitala läromedel ger ett utvidgat och mer berikande innehåll i form av till exempel simuleringar, animeringar och filmklipp för att komplettera texter och bilder är idag självklart. Men digitala läromedel ska också ha funktioner som stöder ett personligt och individanpassat lärande och ett utökat lärarstöd. Förra året tog Skolverket fram en checklista som hjälp för dig som lärare när du väljer digitala läromedel.
 
Här har vi listat de tio viktigaste kraven vi tycker du bör ställa på ett digitalt läromedel. 

1. Heltäckande och aktuellt
Ett bra heltäckande digitalt läromedel ska ge dig som lärare ett aktuellt innehåll av hög kvalitet, utformat efter Lgr 11 respektive Gy11.

– Vi använder Gleerups digitala läromedel och uppskattar att de är ständigt uppdaterade. Det har inneburit att tiden som vi pedagoger lägger på att granska och komplettera läromedlen har minskat betydligt, säger Christoffer Eideberg, lärare på Bjerred Montessori. 

2. Interaktivt och multimodalt
Innehållet bör bestå av såväl text, ljud, bildmaterial, film och animationer som annat levande material i digital form i ett bra digitalt läromedel. Då kommer interaktion och motivation på köpet.

3. Personlig lärupplevelse 
Ett bra digitalt läromedel ger stöd för smart studieteknik genom överstrykningar, val av textstorlek, typsnitt och färger. Det innebär att eleverna kan läsa, lyssna, titta och öva på ett sätt som passar deras behov och personlighet. 

4. Möjlighet till individualisering  
Digitala läromedel bör vara strukturerade, heltäckande och ändå flexibla, med möjlighet att enkelt anpassa innehållet. 

– En av de stora fördelarna med Gleerups digitala läromedel och som vi vet uppskattas mycket av både lärare och elever, är man kan lägga till eget material. Och att det dessutom finns möjlighet att dela tillagt material med elever eller andra lärare, säger Marcus Ander, konceptansvarig digitala läromedel, Gleerups. 

5. Flexibelt lärande 
Ett bra digitalt läromedel bör fungera på dator, surfplatta såväl som på mobil. 

– Internetuppkoppling är allt som behövs för att använda Gleerups digitala läromedel. Allt arbete finns sparat digitalt och kan återupptas på en annan enhet, på en annan plats, säger Marcus Ander.

6. Lättbegripligt
Ett digitalt läromedel ska vara lättbegripligt. 

– Gleerups har samma plattform och koncept för alla digitala läromedel vilket förenklar det dagliga skolarbetet.  För elever är det mycket enkelt att ta till sig. För läraren krävs förstås att man sätter sig in i möjligheterna för att kunna dra full nytta av användningen. Så fort läraren har skapat användare och delat ut läromedlet är eleven igång, säger Marcus Ander.

7. Lärarstöd
Ett fylligt lärarmaterial med lektionstips, diskussionsfrågor, handledning och stöd för pedagogisk planering och bedömning bör finnas med i ett bra digitalt läromedel. 

8. Tester, övningar och resultat 
Ett bra digitalt läromedel bör innehålla olika typer av övningar och tester samt ge möjlighet för dig som lärare att följa upp uppgifter som har gjorts, individuellt eller klassvis.

– Resultatvisningen i Gleerups digitala läromedel är verkligen tidsbesparande. Om jag ser att många har missat en övning så kan jag repetera den vid nästa lektion. Jag hade det inte lika överskådligt tidigare utan det tog mycket längre tid att få den bilden, säger Ingela Ekdahl, lärare på Simrislundskolan, som använder Gleerups digitala läromedel. 

9. Anpassning för elever med särskilda behov
För elever med fysiska och kognitiva funktionsvariationer bör ett bra digitalt läromedel innehålla en rad hjälpmedel. Några exempel kan vara talsyntes, multimodalt innehåll, interaktiva övningar, olika sätt att navigera och individuella läsinställningar. Ett läromedel som anpassar sig till eleven, inte tvärtom.

– Funktionerna som är designade för elever med funktionsvariationer är bra för alla elever och gynnar elever med speciella behov. Därmed blir undervisningen mer inkluderande, säger Marcus Ander.

10. Stöd för nyanlända elever
Många skolor har idag en stor andel nyanlända elever som snabbt behöver lära sig svenska. Digitala läromedel behöver därför ha stöd för undervisningen för nyanlända elever.

– Gleerups digitala läromedel kan ge ett stort stöd till nyanlända elever. Funktioner som inbyggd översättning, talsyntes, sammanfattningsfilmer och bilder är till stor hjälp för de elever som snabbt behöver lära sig svenska. Möjligheten att markera ord och få dem upplästa underlättar träningen av uttal. Med Google Translate som finns inbyggt i webbläsaren är det dessutom enkelt att översätta hela eller utvalda delar av det digitala läromedlet till ett annat språk, något som underlättar för att få med sig alla elever i klassrummet.

– I flera av Gleerups digitala läromedel ingår också ett studiestöd på arabiska. Studiestödet är en inläst bearbetning och pedagogisk förklaring av innehållets ord, begrepp och skeenden. säger Marcus Ander.


Läs mer om Gleerups digitala läromedel och prova själv. 

Kategorier: Grundskola, Gymnasium, Digital skola, Digitala läromedel

Kommentera

 

* Obligatoriska fält

Jag godkänner villkoren genom att skicka kommentaren.

Richard Walls

1 mars, 2017 kl 16:26

Jag tycker att alla digitala läromedel ska stödja att de bli inbäddad i ett LMS* (och lika enkelt som man kan bädda in ett youtube-klipp). Ännu bättre vore en öppen integrering så att systemen kan prata med varandra enligt gällande standarder. Det är högst troligt att det allra flesta skolor kommer använda sig av digitala läromedel från olika producenter/förlag - såsom det har varit med läroböcker hittills. Därför är det bra att stödja lärare och skolor som vill använda ett LMS för att samla alla de olika lärresurser - köpta, gratis och egen producerad. Ett analogt metafor skulle kunna vara en bokhylla - eleven har kunnat ha alla sina olika läroböcker (och pärmar) oavsett förlag i samma hylla. Det vore olyckligt om digitalisering innebär att man behöver ha olika hyllor till olika ämne (eller även i samma ämne - det verkar dock att ni har iaf tänkte på det med att lärare kan lägga in egna resurser i Gleerups resurser). *LMS (Learning Management System) - jag vill förtydliga att jag menar inte ett administrativ system (SIS - Student Management System, t.ex. Schoolsoft) men menar ett plattform som är byggd för att stödja de pedagogiska processer.
Svara

Erik Lidbaum

1 mars, 2017 kl 09:24

Hej! Jag förvånas att det inte (?) finns självrättande digitala drillövningar t.ex. om språkriktighet. Hundra självrättande övningar på t.ex. de/dem och var/vart. Frekventa språkfel. Svensklektionerna skulle då kunna ägnas åt annat - viktigare. Med vänlig hälsning Erik Lidbaum Norra Real
Svara