Gästblogg Jenny Edvardsson: Läsning är nyckeln till att förstå allt

Hur utvecklar man elevernas läsförståelse? Hur gör man dem till goda läsare? Idag gästbloggar Jenny Edvardsson, prisbelönt gymnasielärare i svenska och historia och just nu aktuell som författare till nya läromedlet Metafor.
 

För ett tag sedan fick jag möjlighet att lyssna på författaren Peter Ekberg. Han sa att ”läsning är nyckeln till att förstå allt” och jag kan bara hålla med. Läsning är viktigt. Kan du läsa har du goda möjligheter att klara av skolans alla ämnen. Under 2015 kom Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området från Kulturrådet. I denna skrift lyfts det fram hur viktigt det är med läsning. Daglig läsning för barn påverkar barnens språk positivt. Det berikar deras ordförråd, det utvecklar deras uttrycksförmåga men det skapar också läslust och en ökad läsförmåga. Ju mer du läser ju bättre blir du på att läsa. Och när du läser bättre läser du gärna mer. Samtidigt kan man se den motsatta utvecklingen. Ju svårare du har för att läsa, ju mindre läser du. Det gör i sin tur att du hamnar efter i din läsning. Inom forskningen kallas detta ibland för Matteus-effekten och ses som en förklaring till de successivt ökade klyftor som finns mellan ”goda” läsare och ”mindre goda” läsare.

Vill utveckla elevernas läsförståelse 
Läsning är alltså viktigt och något som behöver underhållas. För mig som arbetar på gymnasiet handlar det mycket om att utveckla elevernas läsförståelse så att de kan möta mer abstrakta och komplexa texter. Jag vill att de ska behärska alla sorters texter och jag vill också att de ska veta hur de ska göra om de kör fast i sin läsning. För att utveckla elevernas läsning arbetar jag på många olika sätt och jag har på min blogg, Jenny på Wendes, lagt ut flera inlägg som handlar om läsförståelse och läsutveckling. Läs gärna vidare där. 

Lässtrategier måste anammas
Viktigt när man arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse, tänker jag, är att visa eleverna hur de kan göra. Många av mina elever är ovana läsare och behöver få hjälp med att närma sig en text. När jag modellerar och tänker högt får de en förebild och ett exempel på hur de kan göra. De kan sedan själva testa för att känna om det jag visat kan vara något som kan hjälpa dem i deras läsning. Jag försöker också arbeta aktivt med lässtrategier av olika slag. Ofta utgår jag från de som finns i Reciprocal Teaching men bygger sedan på med andra. Det kan vara enkla strategier som att göra om rubriker till frågor eller att under sin läsning läsa med penna i hand och i texten markera sådant som de på något sätt reagerat på. Viktigt är dock att strategierna anammas och blir en naturlig del av elevernas läsning. Just det här att anamma strategier och göra dem till sina egna är något som utmärker goda läsare. De kontrollerar automatiskt sin läsning och fattar löpande beslut om vad de exempelvis ska läsa om eller vad de kan hoppa över (Astrid Roe, Läsdidiaktik). 

Modeller för dialog och samtal
Viktigt i mitt arbeta med att utveckla elevernas läsförståelse är också att använda olika grafiska hjälpmodeller före, under och efter läsningen. Det kan exempelvis vara den dramaturgiska kurvan eller Thieves, en modell som jag hämtat från Adrienne Gear (Att läsa faktatexter). Jag tänker också att det är viktigt att arbeta med gemensam läsning, med dialog och samtal. En återkommande samtalsmodell i mitt klassrum är Aidan Chambers modell för boksamtal. Eleverna får i denna modell utgå från sin egen läsning och sedan i samtalet sätta ord på sina tankar. De får berätta om sådant de fastnat för under sin läsning och när de berättar tvingas de till att tänka efter hur de ska formulera sig så att övriga förstår vad de menar. Det sociala samspelet blir centralt.

Ger resultat och läslust
Att aktivt arbeta med läsning ger resultat. Precis som man kan läsa i skriften Med läsning som mål utvecklas elevernas ordförråd, likaså gör deras uttrycksförmåga, läsförmåga och deras läshastighet. Jag tror också att aktivt arbete med läsning kan skapa ökad läslust. När eleverna känner att de kan läsa en text och förstå den blir det lättare och roligare att ge sig i kast med en ny text. Läsningen ger ringar på vattnet.

Jenny Edvardsson

 
Följ Jennys blogg Jenny på Wendes

Läs mer om Metafor 

Se en kort film med Jenny