Gästblogg Liselott Drejstam och Emma Lund: Hur skapas ett källkritiskt tänkande?

Att skapa källkritiska elever är både viktigt och svårt. Vårens regeringsbeslut om stärkt digital kompetens i läroplan och kursplan fokuserar bland annat på att stärka eleverna i sin källkritiska förmåga. Liselott Drejstam och Emma Lund, författarna till nya materialet Källkritik med Källspanarna, ger tips på hur du stöder elever i källkritiskt tänkande och lär dem att bli källkritiska. 

Vi lever i en värld av föränderlighet. Information om olika händelser når oss idag inom loppet av några minuter. Kravet på att vi måste ställa oss kritiska till vad vi ser, hör och läser har därför ökat drastiskt de senaste åren. När Sverige för en kort tid sedan drabbades av en tragisk händelse pumpades information ut i strid ström för att sedan revideras eller till och med dras tillbaka. Det är därför av yttersta vikt att vi i skolan utbildar våra elever i att inta ett källkritiskt förhållningssätt nu och i framtiden.

Källkritik i skolans styrdokument 
Skolans har ett stort ansvar i att utbilda elever i källkritik och det arbetet bör starta tidigt. I Lgr 11 finns det källkritiska förhållningssättet med i såväl förmågor som ska utvecklas som kunskapskrav som ska bedömas. I Skolans värdegrund och uppdrag, kapitel 1, poängteras vikten av arbetet på följande sätt: “Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika alternativ”.

För att utveckla förmågor som rör källkritik, såsom svenskans söka information från olika källor och värdera dessa eller samhällskunskapens söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, behöver eleverna öva kontinuerligt. När förmågorna är kopplade till arbetsområden istället för att brytas ur sitt sammanhang, får elever fördjupade kunskaper inom olika ämnen parallellt med övningar i källkritiskt tänkande. I arbetet med källkritik är även läsförståelse en viktig ingrediens. Förstår inte eleverna vad de läser har de ingen chans att kritiskt kunna granska texters innehåll.

Bakgrund till Källkritik med källspanarna
För ungefär fem år sedan fick eleverna som gick i förskoleklassen på Hjulsbroskolan ta del av ett tema som gick under namnet Källspanarna. Under arbetets gång fick eleverna lära sig att fundera över var man kan hitta information och hur vi kan avgöra om informationen är sann. De fick öva på att jämföra olika faktatexter med varandra. Det märktes tidigt att eleverna kan resonera kring källkritiska frågor trots sin ringa ålder och trots att de inte är läskunniga. Från början syftade namnet till elever som spanar på olika källor och värderar dem, men nu står Källspanarna för sex stycken figurer som var och en representerar en källkritisk strategi. Att namnet tog den vändningen var mycket med anledning av de figurer som presenterades som bildstöd till läsförståelsestrategier för ett antal år sedan. När dessa läsfixare började användas i grundskolan föddes tanken till att göra något liknande för undervisningen i källkritik. 

Metodiken bakom handledningarna
Det centrala i Källkritik med källspanarna är sex stycken figurer som ska hjälpa elever att minnas de källkritiska frågorna Vad, Vem, När, Hur, Varför och påståendet Jämför. Det mest gynnsamma sättet att utveckla elevernas källkritiska förmåga är att börja redan i förskoleklass och sedan följa den progression som finns i boken. Varje årskurs har lektionsupplägg kopplat till ett arbetsområde. Till varje tema finns pedagogisk planering, kopieringsunderlag, bedömningsmatris och utvärdering.

Samarbete som ökar elevernas källkritiska förmåga
I boken lyfter vi hur gynnsamt det är att lärare och skolbibliotekarie samarbetar kring undervisningen i källkritik. Vi har under åren sett hur vårt samarbete, tack vare våra olika kompetenser, ökar elevernas källkritiska förmåga.


Ämneskunskaper och källkritiska övningar hand i hand 
En mindre undersökning som genomfördes i Linköpings kommun (Källkritik i de nationella proven, Eriksson och Drejstam 2015) visar att elever som fått en strukturerad och väl genomtänkt undervisning där ämneskunskaper och källkritiska övningar går hand i hand, blir bättre på att resonera kring källor och deras användbarhet än de som inte fått sådan undervisning. De blir helt enkelt källkritiska. Om vi i skolvärlden ger eleverna dessa förutsättningar kommer vi i framtiden sannolikt ha samhällsmedborgare som ställer sig kritiska till det de ser, hör och läser.

Liselott Drejstam och Emma Lund

Läs mer om källkritik på Hjulsbroskolans skolbiblioteksblogg

Läs mer om Källkritik med Källspanarna för 1-3
Läs mer om Källkritik med Källspanarna för 4-6