Vem bestämmer vilka läromedel som används i undervisningen? 2012-11-06 | Gleerups

Vem bestämmer vilka läromedel som används i undervisningen?

2012-11-06

 

En självklarhet? Ja, eller i alla fall något som borde vara det. Vi pratar om lärarnas rätt att själva bestämma vilka läromedel de vill använda i sin undervisning.
 
Lärarnas riksförbund har nyligen publicerat rapporten Makten över läromedlen – Lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen. Med den hoppas de på att belysa och stimulera debatten om lärarprofessionen och lärarnas möjlighet till självbestämmande.
 
I förordet till undersökningen skriver Metta Fjelkner, förbundsordförande i Lärarnas riksförbund, att det är lärarens uppgift att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå målen. Det är lärarna som har kunskaper om sina elevers förutsättningar och behov:
 
”Att avgöra vilka läromedel som ska användas för att uppnå målen blir därför centralt för lärarens arbete och utgör en hörnsten i lärarens yrkeskunnande. Att förneka en lärare rätten att styra över sina läromedelsval, är att förneka läraren rätten att avgöra hur dennes arbete ska genomföras på bästa sätt.”
 
På Gleerups har vi daglig kontakt med lärare, vare sig de är i egenskap av författare, granskare eller kunder. Lärarna vi pratar med undervisar i olika ämnen och i olika åldersgrupper. De har olika förutsättningar för sin undervisning beroende på skola, kommun och elevgrupp. Det som är gemensamt är att de alla med stor yrkesskicklighet utvärderar och analyserar varje elevs förkunskaper och behov. De väljer metoder och material som passar var och en bäst och hjälper på så sätt eleverna att nå målen. Och de gör det under väldigt komplexa förutsättningar.
 
I rapporten från Lärarnas riksförbund redovisas bland annat att organisation, skolform och tid är några av anledningarna till att lärarna upplever att de inte själva bestämmer över sina läromedel. Den enskilt största begränsningen för lärarnas läromedelsval är dock de ekonomiska förutsättningar som sätts upp av t.ex. rektor. De ekonomiska ramarna är i många fall mycket begränsande, inte minst på de lägre stadierna. Ofta får lärarna ”nöja sig” med gammalt material som redan finns på skolan och sedan trolla med de läromedelsanslag som finns. Om det är så att man har väldigt lite resurser så är det inte svårt att förstå att det är ännu viktigare att själv känna att man lägger dessa resurser på rätt saker. Vem annars är mest lämpad att avgöra vad som är rätt än varje enskild lärare?
 
Men det saknas också tid att sätta sig in i vad som finns på marknaden – inte minst bland alla de nya digitala lärverktyg som nu finns tillgängliga.
 
Lärarnas riksförbund drar flera viktiga slutsatser av undersökningen, bland annat:
 
”Att själva grunden för att adekvata läromedelsval görs i den svenska skolan ligger i att vi endast har legitimerade lärare som är behöriga i sina ämnen och för den skolform och årskurs som de är verksamma i."
 
Att det måste ske en riktad statlig läromedelssatsning till främst grund- och gymnasieskolan med målsättningen:
 
att förnya och uppdatera stora delar av såväl det analoga som digitala läromedelsbeståndet,
att förstärka IT-infrastrukturen i skolan samt
att öka lärarnas möjligheter att styra över sina läromedelsval”
 
Detta är slutsatser som det inte är svårt att ställa sig bakom. Tänk om de kompetenta pedagoger som finns på våra skolor fick de förutsättningar de förtjänar. Ser ni framför er vilken fantastisk skola vi skulle ha då?
 

 

Kategorier:

Kommentera

 

* Obligatoriska fält

Jag godkänner villkoren genom att skicka kommentaren.