20 Nov 2014

Alla pengar har gått åt till elevdatorer – skolorna saknar digitala läromedel.

 Det har varit bra fart på it-användningen i skolan, men det stora problemet är att det inte finns några pengar till digitala läromedel. Så säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en artikel i dagens Svenska Dagbladet.




Svenska Dagbladet pekar i sin artikel på att it i undervisningen nu ökar i snabb takt. Drygt en tredjedel av lärarna använder idag it i de flesta av sina lektioner. Skolor runt om i landet har under de senaste åren gjort stora investeringar i datorer och surfplattor. Däremot har investeringarna i läromedel varit mer blygsamma.

Digitala läromedel för 27 kr
En rapport som tidigare tagits fram av kampanjen Mer tid för lärande visar att under 2012 köpte de svenska skolorna datorer och annan hårdvara för i genomsnitt 1 770 kronor per elev. Under samma period var investeringarna i digitala läromedel endast 27 kronor per elev. Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig skola. Något som blir svårt att uppnå när bristen på kvalitetsgranskade läromedel är så stor. 


Undersökningen som publiceras i Skolvärlden idag visar att åtta av tio lärare inte hinner kvalitetsgranska läromedlen. 

– Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta, säger Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, i Skolvärlden idag.  

Tidningen Skolvärden publicerar idag också en undersökning som gjorts bland 1 500 lärare och som visar att Sverige med internationella mått satsar relativt lite på läromedel. En svensk elev fick i fjol i snitt läromedel för 546 kronor, att jämföra med en dansk elev som fick läromedel för nästan tre gånger så mycket (1 398 kronor). Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev.

– Vi på Gleerups ställer oss positiva till den efterfrågade granskningen av läromedel. Vi tror att alla elever behöver strukturerade läromedel som är granskade, kvalitetssäkrade samt anpassade till centralt innehåll, kursplaner och uppsatta mål, säger Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Interaktiva böcker ny typ av digitala läromedel 

Gleerups har lyft frågan om digitaliseringens brist på innehåll under lång tid och har utvecklat en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. Här finns allt samlat på ett ställe: texter, bilder, filmer, förklarande animationer, övningar, fördjupningsmaterial och plats för egna anteckningar. Dessutom går det att bygga ut de interaktiva böckerna med eget material, sådant läraren skapat själv eller länkat från internet.


De interaktiva böckerna är plattformsoberoende och fungerar lika bra på surfplatta som på dator eller i mobilen. Innehållet uppdateras löpande och är alltid aktuellt samt finns samlat på ett och samma ställe. Gleerups interaktiva böcker är utvecklade i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det har funnits en kritik mot digitala läromedel där man beskrivit dem som "bok på burk". Med det menar man att den digitala produkten består av inscannade papperssidor, en platt digital version av den tryckta boken. Med dagens plattformsoberoende interaktiva böcker erbjuds istället elever en interaktiv läsupplevelse, långt ifrån en enkel PDF-version av en tryckt bok. Upptäck skillnaden med Gleerups interaktiva böcker. Prova gärna själv!

 



 

 

Relaterade inlägg