Gästskribent Åsa Wikforss: Källkritik och källtillit i post-sanningens tid

I skolans uppdrag ingår att stärka elevernas källkritiska förmåga, något som är viktigare och svårare än någonsin i en vardag fylld med fake-news och desinformaion. Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot av Svenska Akademien, ger tips på hur du kan fördjupa undervisningen i källkritik.

Vi lever i post-sanningens tider. I dagarna har vi till exempel kunnat läsa om hur Sverige är utsatt för en internationell desinformationskampanj, ledd av Ryssland och amerikanska högerextrema plattformar. Målet är att skapa splittring och skada vår demokrati. 

Ökat fokus på källkritik i skolan
Mitt i detta står lärarna och röster höjs för ett ökat fokus på källkritik i skolan. Det är förstås orimligt att begära att skolan ska lösa de problem vi nu står inför, och det är naivt att tro att kuren består av lite mer källkritik. Men källkritiken är viktig och skolan har möjlighet att stärka de ungas motståndskraft och därmed, på lite sikt, skydda det demokratiska samhället. Det är dock ingen liten uppgift och det är viktigt att man inser problemets komplexitet. 

Undervisning i källkritik behöver fördjupas
Normalt går källkritik ut på att ställa vissa frågor vad gäller källans karaktär, till exempel: Är den sponsrad? Finns det en ansvarig utgivare? Är det en politisk plattform? Det är givetvis viktigt att eleverna lär sig ställa dessa frågor. Men i takt med att tekniken utvecklas, och desinformatörerna blir alltmer skickliga, behöver undervisningen i källkritik fördjupas. Jag skulle vilja lyfta fram tre saker som är särskilt viktiga.

Lär elever känna igen knep
För det första, lär eleverna känna igen de knep som används för att lura oss. Målet med alla former av propaganda (och dit hör även fejkade nyheter) är att påverka och det gör man bäst genom att manipulera våra känslor. Desinformationen handlar därför ofta om frågor som blivit politiskt laddade (såsom immigration) och man använder sig gärna av starka känslouttryck i bild och ord. Likaså ägnar man sig ofta åt att måla upp en svartvit bild av världen och att ställa grupp mot grupp. För att belysa detta är det en god idé att använda sig av några konkreta exempel på fejkade nyheter och propaganda i undervisningen. Det är mycket lätt att hitta sådana på nätet om man går till olika faktagranskande verktyg, däribland Viralgranskaren och Källkritik – TÄNK innan du delar eller gillar! På det viset kan man också vänja eleverna vid att använda de här verktygen i sin vardag.

Falska berättelser
För det andra så är det viktigt att förklara för eleverna att det finns många sätt att luras på. Det går till och med att luras genom att säga det sanna. Ett exempel är ”falska berättelser”: Genom att göra ett skevt urval av fakta säger man (explicit) det sanna samtidigt som lyckas (implicit) kommunicera det falska. När politiska plattformar ensidigt rapporterar om negativa händelser i Sverige, gärna sådana som har med invandring att göra, ägnar man sig just åt att sprida en sådan berättelse. Även om enskilda fakta stämmer är det övergripande budskapet falskt: att Sverige håller på att gå under som ett resultat av invandringen. Här är det också bra att använda sig av konkreta exempel i undervisningen, till exempel genom att låta eleverna undersöka vad Fox News och Russia Today säger om Sverige.

Källtillit lika viktig som källkritik 
För det tredje gäller det att inte bara lära ut källkritik utan även källtillit. Den som misstror allt får ingen kunskap om världen. Målet är därför inte bara att eleverna ska bli bra på att avslöja det opålitliga utan även på att känna igen det pålitliga. Forskning visar också att mediekunskap spelar en avgörande roll för hur bra en elev klarar att avslöja fejkade nyheter. Problemet är att denna sortens kunskap beror av ens hemförhållanden: En del barn kommer från hem där man läser tryckta dagstidningar och har för vana att lyssna på public service. Andra är hänvisade till nyheter på nätet och har ingen aning om vad public service är. Det här är en orättvisa som skolan har möjlighet att rätta till.  Lär alla elever hitta de vederhäftiga källorna!

Åsa Wikforss 

Åsa Wikforss är författare till boken "Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender". Du kan följa bokens Facebooksida. Hon har också skrivit avsnittet ”Kunskap och kritiskt tänkande” som ingår i alla Gleerups digitala läromedel i samhällskunskap för gymnasiet. 


 

05 Sep 2019