Checklistan för dig som utvärderar digitala läromedel – 10 viktiga krav

Med nya reviderade läroplaner och kursplaner lyfts digitaliseringen fram och tydliggörs inför hösten. Just nu står många skolor inför valet av digitala läromedel och det är hög tid att prova och utvärdera. Som en hjälp för dig som lärare när du ska välja digitala läromedel har vi gjort en checklista med de tio viktigaste kraven att ställa.  


1. Heltäckande och aktuellt
Ett bra heltäckande digitalt läromedel ska ge dig som lärare ett aktuellt innehåll av hög kvalitet, utformat efter Lgr 11 respektive Gy 11.


2. Interaktivt och multimodalt
Innehållet bör bestå av såväl text, ljud, bildmaterial, film och animationer som annat levande material i digital form. Då kommer interaktion och motivation på köpet.


3. Personlig lärupplevelse 
Ett bra digitalt läromedel ger stöd för smart studieteknik genom överstrykningar, val av textstorlek, typsnitt och färger. Det innebär att eleverna kan läsa, lyssna, titta och öva på ett sätt som passar deras behov och personlighet. 

–  Det som är oslagbart är de inbyggda stödfunktionerna som finns i Gleerups digitala läromedel. Som till exempel möjligheten att lyssna på texten. Vissa elever lyssnar först och läser sedan. Andra elever lyssnar samtidigt som de läser. Eller möjligheten att göra överstrykning och kommentera. Det här verktyget använder mina elever ofta när vi arbetar med texten, säger Tiina Hemberg, förstelärare, Norgårdenskolan i Uddevalla.


4. Möjlighet till flexibilitet och individualisering
Digitala läromedel bör vara strukturerade, heltäckande och ändå flexibla, med möjlighet att enkelt anpassa innehållet. 

– Vi vet att möjligheten att lägga till eget material i Gleerups digitala läromedel uppskattas mycket av både lärare och elever. Dessutom ger det stora möjligheter att individualisera undervisningen genom valmöjligheten att dela materialet med enskilda elever, säger Marcus Ander, konceptansvarig digitala läromedel, Gleerups. 


5. Möjlighet till ämnesövergripande och tematisk planering  
Ett bra digitalt läromedel främjar ett ämnesövergripande arbetssätt och hjälper dig arbeta tematiskt. 

– Gleerups digitala läromedel ger mig som lärare ett brett urval av texter. Genom planeringsverktyget kan jag välja texter ur olika läromedel som passar syftet och målen med arbetsområdet. Det ger mig en stor valfrihet att kunna bygga upp och kombinera texterna i Gleerups digitala läromedel med andra resurser på ett smidigt och för eleverna lättillgängligt sätt, säger Tiina Hemberg.   


6. Lärarstöd
Ett fylligt lärarmaterial med lektionstips, diskussionsfrågor, handledning och stöd för pedagogisk planering och bedömning bör finnas med i ett bra digitalt läromedel. 


7. Tester, övningar och resultat 
Ett bra digitalt läromedel bör innehålla olika typer av övningar och tester samt ge möjlighet för dig som lärare att följa upp uppgifter som har gjorts, individuellt eller klassvis.

– Ett digitalt läromedel behöver innehålla funktioner som fördjupar lärandet hos våra elever. Exempel på detta i Gleerups digitala läromedel är självrättande quiz, undervisningsfilmer, interaktiva simuleringar och forum för återkoppling till elever, säger Martina Soomro, IKT-pedagog på Rönnenskolan i Malmö.

– Resultatvisningen, som är en automatisk sammanställning av elevernas arbete skapar bra översikt.  Den är en uppskattad funktion, fortsätter hon.


8. Anpassning för elever med särskilda behov
För elever med fysiska och kognitiva funktionsvariationer bör ett bra digitalt läromedel innehålla en rad hjälpmedel. Några exempel kan vara talsyntes, multimodalt innehåll, interaktiva övningar, olika sätt att navigera och individuella läsinställningar. Ett läromedel som anpassar sig till eleven, inte tvärtom.
Sandvikens vuxenutbildning använder Gleerups digitala läromedel och har sett hur de blivit ett stort stöd för elever med särskilda behov:

– Vi märker att elever med läs- och skrivsvårigheter blir hjälpta av uppläsningen och av att kunna ändra läsinställningar, större eller mindre text, dyslexitypsnitt och annan bakgrundsfärg, säger speciallärare Kerstin Stenman, Sandvikens vuxenutbildning. 


9. Stöd för nyanlända elever
Digitala läromedel behöver innehålla stöd för undervisningen för nyanlända elever. Det kan vara funktioner som inbyggd översättning, talsyntes, sammanfattningsfilmer och bilder eller möjligheten att markera ord och få dem upplästa som underlättar träningen av uttal.

– Det inbyggda studiestödet i Gleerups digitala läromedel som introducerar texten på modersmålet, gör att även nyanlända elever kan få en bra ingång i texterna, säger Tiina Hemberg. 


10. Möjliggöra en sammanhållen digital lärmiljö 
Digitala läromedel kan rätt använda bli en smart kugge i skolans digitala ekosystem och skolan kan skapa en sammanhållen digital lärmiljö för både lärare och elever på skolan. 

– Förutom att ämnesinnehållet ska kännas lockande så är det också viktigt att både lärare och elever upplever att digitala läromedel ger undervisningen en ny dimension, som både effektiviserar skolarbetet och samtidigt tillför något nytt. Det måste vara användarvänligt och lättnavigerat om vi ska vilja fortsätta använda det. Det är en fördel att materialet i Gleerups portal går att kombinera med våra andra lärplattformar och att vi exempelvis kan länka material till Google Classroom direkt från läromedlet, säger Martina Soomro.


Vilka ämnen väljer du? 
Passa på att prova Gleerups digitala läromedel i de ämnen du vill, gratis under 30 dagar. Upptäck själv alla smarta funktioner som hjälper till att inhämta kunskap och utveckla förmågor utifrån varje elevs behov.