Dags för betygssättning – vad innebär Skolverkets nya råd om betyg? 

Betygstider närmar sig och Skolverket har kommit med nya allmänna råd om betyg och betygssättning. Råden ger rekommendationer om lärares, rektorers och huvudmäns arbete för att betygen i skolan ska bli mer rättvisa och mer likvärdiga. Vad innebär de för arbetet i klassrummet? 


De nya råden från Skolverket har tillkommit för att förtydliga och underlätta lärares arbete med betygssättning och hur betyg och kunskapskrav bör kommuniceras och följas upp med eleverna.

– Det här är ett steg i rätt riktning därför att vi trycker extra på lärarprofessionens ansvar och deras kunnande att kunna göra bedömningar och att sätta betyg. Det är väldigt viktigt för att vi ska kunna få så rättvisande och likvärdiga betyg som möjligt, så att inte betygsättningen ska bli en mekanisk avprickning, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande. 

1.  Ämnets centrala innehåll lyfts och får ökad betydelse
De nya råden pekar på att det är syfte och centralt innehåll som ska vara i fokus i undervisning och planering. Fokus ska därmed inte ligga på hur eleven ska redovisa sin kunskap och vare sig undervisning eller planering ska utgå från kunskapskraven. 

De nya råden från Skolverket förtydligar alltså kunskapskravens roll och ger lärarna möjlighet att ägna tiden åt eleverna och bedöma deras kunskaper. Det är inte ändamålsenligt att utforma en bedömningssituation och göra en analys av elevernas kunnande enbart med stöd av kunskapskraven.

Med ett kvalitativt läromedel som utgår från det centrala innehållet har du som lärare möjlighet att verkligen få vara lärare i ditt ämne och arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Som lärare kan du fokusera på ämnesdjup och undervisning. 

2. Lärarens roll framhålls 
– Lärares professionella yrkeskunnande behöver få mer utrymme i betygssättningen som ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat, skriver Skolverket i de nya råden.

Det tydliggörs att det är läraren som avgör vad som ska dokumenteras kring elevens kunskapsutveckling. Det är läraren som avgör vad som är ändamålsenlig information om elevens kunskapsutveckling, till elev och till vårdnadshavare. 

3. Bedömningsmatriser rekommenderas inte
Betygssättning ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat för att betygen ska bli så rättvisande och likvärdiga som möjligt. Betygssättning som i stor utsträckning bygger på automatiserade system riskerar att leda till betyg som inte återspeglar elevernas kunskaper. 

Bedömningsmatriser som på olika sätt grundar sig på mer eller mindre sönderdelade kunskapskrav och som används för bedömning av mindre delar eller moment i undervisningen rekommenderas inte.

–  Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande, skriver Skolrådet. 
Vid betygssättning ska alla delar vägas samman - men alla delar i kunskapskraven väger inte lika tungt. Betygssättningen är en helhetsavvägning. 

Det rekommenderas alltså inte att bedömningsmatriser utifrån sönderstyckade kunskapskrav läggs som matris för undervisningen. Ett digital läromedel däremot ger ju läraren gott om stöd i undervisningen och uppföljningen genom att hen kan följa elevernas arbete och progression. Läromedlet innehåller också gott om pedagogiskt stöd för undervisningen!

Vill du testa kvalitetssäkrade läromedel från Gleerups? 
Kika in på gleerups.se för att bläddra i smakprov av tryckta läromedel eller prova valfritt digitalt läromedel gratis i 30 dagar.

27 Nov 2018