15 Jan 2016

Gästblogg av Patricia Diaz: Framtidens läromedel måste vara interaktiva

​I dag sammanfattar Patricia Diaz en topp 5-önskelista för framtidens digitala läromedel på vår gästblogg. Inlägget har tidigare publiceras i Grundskoletidningen 6/2015. 


Patricia Diaz är engelsk- och spansklärare samt förstelärare med fokus på formativt arbete och IKT. Hon föreläser ofta om hur man kan stötta elevernas lärande och förbättra undervisning och det formativa arbetet med hjälp av digitala verktyg

Framtidens digitala läromedel måste vara något mer än sin analoga förlaga. Här sammanfattar Patricia Diaz en topp-5-lista över önskemål om hur dessa digitala läromedel bör utformas.

Under konferensen ”Framtidens läromedel”, som ordnades i Stockholm i mitten av oktober, presenterades många intressanta lösningar där läromedel har kopplats samman med digitala funktioner för olika syften. Bland annat för att underlätta och effektivisera arbetet, samt för att stimulera eleverna till fortsatt lärande. 

Själv tog jag tillfället i akt och samtalade med flera personer med olika koppling till skolan – lärare, IKT-pedagoger, läromedelsutvecklare och elever – om vad man vill ha ut av ett läromedel i dag. 

En majoritet tänker på såväl dagens som framtidens läromedel som digitala. De allra flesta nämnde att ett digitalt läromedel naturligtvis bör vara något utöver dess analoga förlaga. En bläddringsbar PDF-version av boken är alltså inte tillräckligt. I stället vill man att det digitala läromedlet har ett utvidgat och mer berikande innehåll i form av till exempel simuleringar, animeringar och filmklipp för att komplettera de texter och bilder som de flesta analoga läromedel består av. 

Utöver att vara tydligt knutet till kurs- och ämnesplanernas centrala innehåll och att vara framarbetat av kompetenta lärare nämndes även flera av de punkter som branschorganisationen Svenska Läromedel tar upp i sin kvalitetspolicy: 

•    utvecklar kunskap
•    utvecklar värden
•    bygger på beprövad didaktik
•    har grund i ämnesforskning
•    har en framställning som främjar undervisning och lärande

Men i samtalen var det förstås en hel del digitala funktioner som framkom som önskvärda. Att arbeta kollaborativt och interaktivt med hjälp av digitala verktyg är något som många elever och lärare är vana vid i dag och är således något som man i princip kräver av ett digitalt läromedel. Flera nämnde även tanken om att kunna klippa och klistra ihop de delar som man vill använda, precis så som många gör i dag med andra typer av läromedel, texter och filmklipp. Det är därför önskvärt att läromedlet är uppdelat i olika sektioner och att man inte måste köpa hela paketet. Tänk på Spotify och att man ofta hellre köper enstaka låtar än hela album. 

Här kommer en sammanfattande topp-5-lista över de funktioner som jag (och många med mig) gärna ser i ett digitalt läromedel:

1.    Interaktivt. I många digitala läromedel i dag kan eleverna göra egna anteckningar och understrykningar samt svara på enklare kontrollfrågor. Lägg gärna till att eleverna kan göra uppgifter direkt i läromedlet, till exempel skriva texter och spela in röst/video och skicka in till läraren eller publicera så att resten av gruppen (alternativt få utvalda) kan ta del av det. Som lärare vill jag även snabbt kunna samla in intro/exit tickets och göra snabba avstämningar – funktioner som de flesta av dagens digitala responssystem erbjuder. 

2.    Kollaborativt. Vi vill kunna dela egenproducerat material i form av till exempel text, ljud, video och bild med andra, även utanför själva läromedlet om vi så väljer. Vi vill även kunna skriva och skapa i kollaborativa dokument, föra dialog och ge återkoppling lärare-elev samt elev-elev. 

3.    Inividanpassat. Vi vill ha ett intelligent läromedel som är konstruerat så att eleverna utmanas på den nivå de befinner sig samtidigt som de lotsas vidare mot kursens mål. Tänk ett slags spelifierat lärande med Vygotskys proximala utvecklingszon som utgångspunkt. Till exempel genom att eleven gör en eller flera diagnoser under kursens gång för att få uppgifter på sin nivå att arbeta vidare med. Idag finns även så pass intelligenta verktyg att till exempel elevtexter automatiskt kan analyseras, visa en sammanställning över återkommande misstag samt genera specifika genomgångar och uppgifter för att öva på just detta. 

4.    Överblickbart. Vi lärare vill gärna kunna följa, överblicka och stämma av hur eleverna tar sig an läromedlets innehåll i enlighet med vårt formativa arbete i vilket vi även vill kunna återkoppla kontinuerligt till eleverna.

5.    Aktuellt. Vi vill att en sektion i läromedlet ska vara uppdateringsbart, det vill säga att det finns teman i form av texter, bilder, filmklipp och ljud som anknyter till aktuella händelser i världen. Detta förstås för att fånga elevernas intresse. 

Vissa kanske skulle kalla ovanstående mer en kravspecifikation än en önskelista. Det låter förstås inte lika sympatiskt men det är kanske precis just det som man bör se det som eftersom det är viktigt att vi ställer krav på dem som tillhandahåller de läromedel vi ska använda, både i dag och imorgon. Använd gärna ovanstående lista som utgångspunkt för fortsatt utveckling av de läromedel som vi ska använda tillsammans med våra elever.

Patricia Diaz 

Patricia Diaz har skrivit om webbpublicering i antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer. för Gleerups. Hon har också skrivit böckerna Arbeta formativt med digitala verktyg och Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande på andra förlag.

Följ Patricia Diaz:
patriciadiaz.se
patriciadiaz.se/blogg
facebook.com/sprakochikt
Twitter: @patriciadiaz

Se artikeln i Grundskoletidningen 6/2015 

Relaterade inlägg