Gästblogg Katarina Wattman: Om ett språkutvecklande arbetssätt

Ett språkutvecklande arbetssätt är en viktig del av dagens undervisning. Att ge tid till språkarbete i alla ämnen är något som lönar sig, menar Katarina Wattman, författare till Se samhället för introduktionsprogrammet. Här delar hon med sig av sina erfarenheter, tankar och tips kring språkutvecklande arbetssätt i samhällskunskap. 



När jag reflekterar över undervisningen tänker jag ofta på hur man ska hinna med allt man vill göra tillsammans med eleverna och hur man ska lägga upp undervisningen för att på effektivast möjliga sätt ge eleverna optimala möjligheter att nå goda resultat. Jag har märkt att om jag är generös med tid till förutsättningshöjande insatser som språkarbete i alla ämnen tjänar jag tid och eleverna får högre resultat. Man får inte vara rädd för att ha en språklektion även i ett SO-ämne – det betalar sig på sikt och man behöver inte vara svensklärare för att göra det! Som ämneslärare är du ju expert på det som behövs just i ditt ämne!

Språkliga verktyg
Börja bakifrån, vad är det eleverna ska kunna? Ska de kunna analysera, diskutera och jämföra? Då måste jag börja med att ge eleverna språkliga verktyg att göra det. Det räcker inte att förmedla ett stoff, då kommer endast de mer språkligt avancerade att klara att visa sina kunskaper på högre nivå. Det finns i dagens klassrum ofta elever som rent fakta- och förståelsemässigt ligger på en hög nivå men som inte självständigt klarar att visa kunskaper motsvarande de högre betygsstegen för att de inte språkligt vet hur man gör. 

Genom att – både språkligt och innehållsmässigt – visa tex hur ett A-svar är uppbyggt med utförliga och nyanserade beskrivningar ger vi eleverna en rättvis chans att visa sina kunskaper. Att låta eleverna diskutera med varandra under lektionerna och gärna hjälpa varandra med modersmålsförklaringar ger fördjupade kunskaper och utvecklar ämnesspråket. Att förbereda en filmvisning med lite nyckelbegrepp och ett kort intro ger eleverna bättre förutsättningar att lära. När eleverna får språkliga verktyg för att förstå och visa sina kunskaper syns det på examinationerna. 

Ett språkutvecklande arbetssätt ger dig i slutändan mer tid till undervisning
Att lägga tid på språkarbete i enskilda moment ger tid i slutet av kursen när betygssättningen närmar sig och tiden ofta är knapp. Lektions- och förberedelsetiden det tar kan upplevas lång och ta tid från annat men i slutändan ger det mer tid till undervisning eftersom man slipper långa repetitioner, hitta tid för omprov och göra prövningar. 

Förutsättningar för att nå höga betyg
När jag var med och skrev Se Samhället var en utgångspunkt att försöka ge förutsättningar även för elever med kort tid i Sverige att nå höga betyg genom att använda alla ämnesbegrepp de behöver men hålla resten av språket enkelt. Begreppen förklaras därför i boken och språkuppgifter finns i varje kapitel. I lärarhandledningen till Se Samhället finns mer utmanande och språkutvecklande uppgifter som kräver självständigt tänkande (görs med fördel i par) och uppgifter som är av mer praktisk nytta, som hur man söker arbete. Boken är i första hand tänkt för språkintroduktionsprogrammet och grundläggande vuxenutbildning men många övningar i lärarhandledningen kan med fördel användas i språkutvecklande arbetssätt även på nationella program.

Tips, inspiration och hjälp på vägen!
Dessutom har lärarhandledningen ett inledningskapitel som ger konkreta tips på hur språkutvecklande arbetssätt kan se ut i samhällskunskap oavsett nivå. Språkutvecklingsdelen är tänkt som inspiration, en kalorisnål gottepåse att plocka ur och en utgångspunkt att vidareutveckla utifrån för att ge eleverna bättre förutsättningar för lärande och lärare mer tid till kvalitetsarbete. Testa den och återkoppla gärna kring hur både boken och lärarhandledningen fungerar, vi lär av varandra!

Jag önskar er alla en språkutvecklande vårtermin!
Katarina Wattman

13 Feb 2019