Gästblogg Maria Schedvin: Digitalisering ger nya perspektiv på läsningen

På Oxievångskolan i Malmö jobbar rektor, digitaliseringspedagog och skolbibliotekarie i nära samverkan med att implementera ett digitalt förhållningssätt på skolan med DigiMIK (Digitalisering, medie- och informationskunskap). Ett arbetssätt där skolbiblioteket fått en central roll för skolans digitaliseringsprocess. Här bloggar skolbibliotekarie Maria Schedvin om digitaliseringens påverkan på läsning.

För många skolbibliotekarier på framförallt högstadie- och gymnasieskolor är hanteringen av fysiska läromedel en dominerande syssla. Inte bara utlån och återlämning utan även inköp, lagning och gallring vilket är oerhört tidskrävande arbetsuppgifter. Gymnasieskolor har ibland en speciell person som ansvarar för detta, som grundskolor inte kan ha i samma utsträckning. Därför är jag oerhört tacksam att vi på min skola arbetar med Gleerups digitala läromedel. Den tiden jag tidigare lade på hantering av läromedel kan jag nu lägga på bland annat att arbeta med läsning. 

Nya perspektiv på läsning och texter
Jag funderar mycket på hur digitala läromedel påverkar synen på vad böcker och läsning egentligen är? Hur kan vi som arbetar som skolbibliotekarier ge eleverna nya perspektiv på läsning och texter utifrån nya sätt att läsa och nya funktioner? Som skolbibliotekarie på en grundskola i Malmö stad upplever jag generellt ett uppsving när det gäller synen på vad en bok är. Inte bara för att vår skola använder Gleerups digitala läromedel. De senaste årens utveckling när det gäller e-böcker, ljudböcker, inlästa läromedel och digitala läromedel och tillgången av dessa på skolor i Malmö stad påverkar såklart mitt arbete som skolbibliotekarie. 

Ge eleven möjlighet att utforska sina lässtilar
I Malmö stad kan elever läsa med öronen med Inläsningstjänst och Intowords. Har eleven tillgång till en skolbibliotekarie kan elever med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter läsa talböcker via Legimus. De kan läsa ljudböcker via appen Biblio. Vill de hellre läsa e-böcker (med text) går det också bra via deras skolbibliotekskatalog. Allt är kopplat till deras lånekort och erbjuder alltså en mängd olika sätt att läsa. För precis som att lärarna behöver handleda eleverna i att utforska sina egna lärstilar behöver skolbibliotekarierna ge eleverna möjligheter att utforska sina lässtilar. Och att anpassa sin läsning till situationen. Ibland passar en viss läsning bättre än andra. Och hur kan jag lära mig det om jag inte får prova och utforska? Min uppfattning är att de elever som gärna läser böcker också läser på många olika sätt. 

Sidnumrering hämmande
En intressant aspekt av att läsa på andra sätt är att sidnumreringen inte blir så intressant. En vanlig fråga när jag berättar om en fysisk bok för elever, oavsett ålder är hur många sidor som boken har. För många elever som upplever motstånd vid läsning blir antalet sidor viktigt för att kunna förhålla sig till boken. Både när det gäller e-böcker, ljudböcker eller digitala läromedel från Gleerups finns inte sidnumreringen. Det kan å ena sidan upplevas frustrerande, å andra sidan kan det upplevas som en befrielse. Bokens sidor är inte det viktiga för historien. 

Föräldrars roll vid ett digitalt förhållningssätt
Såklart har föräldrar också en stor roll när det gäller synen på böcker och läsning. Föräldrar har frågat mig om det finns speciella böcker med frågor och grammatik som deras barn kan låna hem, då jag har förstått att de varit ute efter en “old fashioned” lärobok. Då ligger mitt fokus på att förklara för föräldern att alla läroböcker finns digitalt och ge föräldern tipset att sitta ner tillsammans med sitt barn och bli guidad runt i läromedlet. Precis som föräldern behöver göra när det gäller barnets liv på internet, bli visad runt. Ibland upplever jag att det blir lite för magiskt för en del när det blir digitalt. Att en fysisk bok är så lätt att förstå sig på. Men precis som du måste lära dig vad ett register är i en bok och hur du letar i en innehållsförteckning måste du överblicka en digital bok, läromedel eller ljudbok. Det viktigaste vi kan ge elever i dagens skola är det digitala förhållningssättet där det stora är att skapa en överblick och lösa problem. Och att visa på många sätt att läsa. 

Maria Schedvin, skolbibliotekarie Oxievångskolan 

Läs mer om vårt arbete på Mediatekets blogg och på DigiMIK
 

06 Mar 2018