31 Maj 2018

Gästblogg Jenny Edvardsson: Skapa fokus på läsning genom boksamtal

Läsåret går mot sitt slut och kanske har du börjat fundera på planeringen för höstterminen? Jenny Edvardsson, lärare och författare till Metafor i svenska för gymnasiet har framgångsrikt använt sig av boksamtal i sin undervisning. Här beskriver hon hur modellen fungerar och ger tips på hur den kan användas. Passa på att inspireras inför din planering. 

Läsåret börjar gå mot sitt slut. De flesta nationella prov är avklarade och snart återstår bara betygsättning. Men för mig är det bara början. Jag är redan igång med att fundera över hur jag ska lägga upp min undervisning kommande läsår.

Något som jag vet kommer att återkomma är boksamtal eller novellsamtal. Ofta utgår jag från Aidan Chambers modell för boksamtal, då jag upplever att den för det första sätter elevernas läsning i fokus och för det andra är så enkel att alla elever oavsett ålder kan arbeta med den. Modellen skulle alltså kunna användas från förskoleklass till vuxenutbildning. Då jag arbetar på gymnasiet blir det inom ämnet svenska och den finns med oavsett om jag har kursen Svenska 1, Svenska 2 eller Svenska 3. 

Modell utifrån fyra grundfrågor 
Modellen utgår från att eleverna under och efter sin läsning funderar över fyra grundfrågor:

• Vad gillar du i denna text?
• Vad ogillar du i denna text?
• Vad är det du inte riktigt förstår?
• Vilka mönster ser du?

Grundfrågorna har jag valt att sammanfatta i fyra rubriker och lagt in i ett läsprotokoll. Just detta läsprotokoll finns att hämta på min blogg Jenny på Wendes

Samtal i mindre grupper
När eleverna läst boken som vi tillsammans enats om och fyllt i sina läsprotokoll är det dags för samtal. Jag försöker alltid samarbeta med skolans bibliotekarie så att vi kan ha samtal i mindre grupper. Detta för att alla elever ska kunna komma till tals. Min erfarenhet är att det är svårt att fånga upp alla elevers tankar om man genomför boksamtal i helklass. Det finns risk att vissa ”smiter undan” eller helt enkelt har svårt att få talutrymme. När jag istället skapar mindre grupper, om 5-8 elever, får alla möjlighet att föra fram sina tankar om den bok som vi läst. Det gör också att jag lättare kan fånga upp om det är någon elev som inte riktigt förstått handlingen.

Boksamtal i läromedlet Metafor
När jag skrev läromedlet Metafor 1, som är ett läromedel för kursen Svenska 1 för gymnasiet, var det viktigt för mig att denna modell fanns med både i materialet till eleverna men också i den lärarhandledning som tillhör. Jag beskriver ingående hur modellen går till och i lärarhandledningen finns även tips på böcker att använda sig av. I dagarna har jag själv arbetat med Janne Tellers Om det var krig i Norden och så här såg tavlan ut efter att en grupp samtalat om texten.


Även i läromedlet Metafor 2, som är ett läromedel för kursen Svenska 2, finns modellen med. Här i några av kapitlen som handlar om litteraturhistorien. I kapitlet om renässansen får eleverna exempelvis under och efter sin läsning av Shakespears Hamlet utgå från Chambers fyra grundfrågor. Likaså när de ska närma sig Swifts Ett anspråkslöst förslag i kapitlet Upplysningen. Anteckningarna som eleverna skriver ner får de sedan i grupper delge varandra och samtala om. En del saker följs därefter upp i helklass. Modellen används men på ett lite annorlunda sätt om man jämför med Metafor 1.

Just nu funderar jag över vilka texter jag ska använda kommande läsår. Jag vet att jag till ska undervisa i Svenska 1 och Svenska 2 och att jag kommer att ha klasser som nästan bara (eventuellt helt) består av pojkar. Några noveller finns i fulltext i Metafor 1, så de kommer jag att utgå ifrån.  Likaså de olika textutdrag som finns i Metafor 2. Men jag vill också arbeta med romaner och vilka det blir återstår att se. Jag har ju sommaren på mig att fundera!

Jenny Edvardsson 

Nyfiken på Metafor?
Läs mer och håll utkik efter cirkulationsex som skickas till skolan! 

 

Relaterade inlägg