19 Okt 2016

Gästblogg Magnus Johansson: Syftet med lässtrategierna är inte lässtrategierna

Barn och ungas läsning är ett ständigt aktuellt ämne och det talas ofta om lässtrategier i skolan.  Idag gästbloggar vår författare Magnus Johansson om lässtrategier och läsförståelse. Magnus är svensklärare och speciallärare med inriktning mot läs- och skrivutveckling, verksam på De Geergymnasiet i Norrköping. Han är aktuell med det nyutkomna läromedlet Bygg språket.


”Jag läser och läser, men jag fattar ingenting” – hand upp den lärare som inte har hört elever säga något liknande. Med tanke på resultaten i de senaste PISA-undersökningarna tycks det också finnas fog för sådana utsagor. Svenska elevers läsförståelse har de facto försämrats. Många sätter nu sitt hopp till lässtrategiernas intåg i skolan. Jag är definitivt inget undantag, men jag vill här ändå problematisera fenomenet en smula. 

Inte mycket bättre förr 
Först en liten historielektion. Det kan vara värt att minnas att ovan nämnda nedgång inte representerar ett fall från en nivå där allt var frid och fröjd. 1994 genomfördes den första internationella undersökningen av vuxnas läsförståelse, och den indikerade att 25 % av de vuxna svenskarna – och där ingick alltså alla som hade gått i grundskolan sedan starten 1962 – inte klarade uppgifter som motsvarade kraven efter år 9. Och det var inte bättre i andra länder – motsvarande siffror i exempelvis USA och Storbritannien var drygt 50 %. 

Från avkodning till språkförståelse
Denna typ av nedslående resultat har varit en central drivkraft i läsforskningen. Länge intresserade den sig främst för hur den första läsinlärningen och knäckandet av den alfabetiska koden skulle gå till. Man tänkte sig att utveckling av avkodning per automatik också gav utveckling av läsförståelse. Det var fullt logiskt, eftersom en automatiserad avkodning är en förutsättning för att läsaren ska ha tillräckligt med uppmärksamhet kvar för att också kunna bearbeta textens innehåll. 

Under slutet av 1900-talet växte dock insikten om andra parametrars betydelse. Den brittiska forskaren Kate Nation kunde till exempel konstatera att 10 % av barnen i en studie hade svåra förståelseproblem, trots att de läste med samma goda flyt som de övriga barnen. I samma veva etablerades modellen The simple view of reading – Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse – och forskningen fokuserade nu alltmer på denna formels andra faktor: språkförståelsen.
 
Goda läsares strategier
Språkförståelse innebär förståelse för hur vi konstruerar och använder språk. Begreppet innefattar element som ordförråd, kunskap om meningsbyggnad och ordbildning, förmåga att göra inferenser och att använda förkunskaper, kunskap om textgenrer och så vidare. Mycket av detta sammanfaller med begreppet lässtrategier, som debuterade i läroplanssammanhang i och med Lgr 11. 

Ursprunget till lässtrategierna hittar vi i forskning om vad som utmärker goda läsare. En sammanställning av sådana karakteristika kan se ut så här:

Goda läsare …
▪    aktiverar och använder sina förkunskaper
▪    kan läsa olika slags texter på olika sätt i olika syften
▪    anpassar läshastigheten till textens svårighetsgrad
▪    gör inferenser – ”läser mellan raderna”
▪    förutspår handlingen/ställer hypoteser
▪    ställer egna frågor till texten
▪    övervakar sin läsning och klargör otydligheter när de uppstår
▪    använder sammanhanget för att lista ut betydelsen av okända ord
▪    identifierar det centrala i innehållet
▪    sammanfattar och återberättar innehållet för sig själv.

Alla som arbetar med läsutveckling i skolan känner igen dessa punkter. De återkommer till exempel i populära metoder som Reciprokal Teaching och i materialet till En läsande klass, de är centrala i den aktuella skolverkssatsningen Läslyftet och de utgör en tredjedel av innehållet i den nyutkomna Bygg språket, som jag själv har skrivit för Gleerups. 

Att begreppet lässtrategier nu står inskrivet i styrdokumenten och förekommer frekvent i olika typer av material är glädjande. Detta är ett beforskat område – vi pratar alltså om metoder som i vetenskapliga studier har visat sig fungera och därför har potential att kunna vända den negativa trenden. Dessutom kan man på goda grunder anta att de elever som har sämst förutsättningar att lyckas i skolan också är de som har mest att vinna på att metoderna används. 

Men det gäller att komma ihåg detta: syftet med att använda lässtrategier är att komma åt textens innehåll, inte att använda strategierna. 

Samtalen är nyckeln
I Bygg språket presenteras utförligt de lässtrategier som varje läsare måste ha i sin verktygslåda för att läsförståelse ska uppstå. De många övningar som finns på Bygg språkets webb ger eleverna goda möjligheter till att lära känna och träna på att använda dessa verktyg. 

Men inget läromedel, hur finurligt det än är konstruerat, kan göra hela jobbet. Det måste till något mer, något som ser till att eleverna inte hamnar i en isolerad färdighetsträning och förleds till att tro att det är de enskilda förmågorna – som att förutspå vad som ska hända och att ställa egna frågor till texten – som är det centrala.

Nyckeln är textsamtalen. Alla de metoder som forskare studerat och utvecklat bygger på dem. Där lyfts blicken, där sätts strategierna in i en kontext. I samtalen får eleverna chans att se hur en god läsare – läraren – konkret gör när hen exempelvis aktiverar förkunskaper, gör inferenser och reder ut problem. Där märker de hur strategierna samspelar. Där kan eleverna fullt ut förstå vad de ska ha strategierna till, vad poängen med dem är – att de är verktyg med vars hjälp vi kan ”öppna” texten, komma åt innehållet och skaffa oss ny kunskap och förståelse. 

Vägvisare – inte bara vägbeskrivningar
Begreppet lässtrategier är resultatet av forskares försök att beskriva och systematisera det som pågår när en tränad läsare möter en text. Det är därmed en förenklad och i någon mån fyrkantig bild av en mycket komplex verklighet. Detta är värt att hålla i minnet. För att använda en metafor: om läsningen är en vandring genom en snårig och otillgänglig terräng, då är lässtrategierna en vägbeskrivning. En sådan är nog så värdefull för den ovane vandraren. Men att få slå följe med en erfaren vagabond som är väl förtrogen med landskapet – det är värt mer.

Magnus Johansson 

Magnus Johansson är också en av författarna bakom svenskläromedelet Portal och har även skrivit Reparationskurs Läsa/Skriva/Ord, Stegen - Sätt ord på NO och den nyutkomna Bygg språket.

Relaterade inlägg