29 Aug 2017

Pilotskola – en chans att börja arbeta digitalt

Vad händer på en skola när man inför ett digitalt arbetssätt? Hur förändras sättet att undervisa och arbeta? Just nu pågår uppstarter på Gleerups 25 pilotskolor runt om i landet. Flertalet av pilotskolorna är helt nya och för många innebär det nu en övergång till en helt digital skola. Vi besökte Dammfriskolan i Malmö när de startade upp.

I Malmö stad har man genomfört en satsning på digital infrastruktur där alla elever i de kommunala grundskolorna ska ha en egen dator och förhoppningen är att det ska leda till högre måluppfyllelse. En av skolorna är Dammfriskolan med cirka 700 elever i åldrarna 6–16 år. Här tog man i våras beslutet att bli pilotskola för Gleerups digitala läromedel.

Vi ser mycket fram emot projektet som pilotskola för Gleerups. Nu har vi verkligen chansen att arbeta med digitala läromedel och då måste vi ta den, säger biträdande rektor Magnus Enocson.

Idag samlas han tillsammans med rektor Jörgen Håkansson och alla skolans pedagoger för uppstart och genomgång med Lotta Persson, processledare på Gleerups.

Pilotskolor ett utvecklingsarbete
Gleerups projekt med pilotskolor är ett utvecklingsarbete som vi bedriver på ett antal skolor i landet tillsammans med lärare och elever. I vårt arbete med att utveckla digitala läromedel har vi ett stort behov av input daglig användning i aktiva klassrum och vill därför aktivt följa processen från uppstart till implementering av digitala läromedel på pilotskolorna, säger Lotta Persson.

25 pilotskolor igång
Det här läsåret har Gleerups pilotprojekt på 25 skolor, varav sex stycken i Malmö. Uppdraget att vara pilotskola innebär att aktivt använda och utvärdera Gleerups digitala läromedel under ett läsår.

– Våra pilotskolor rapporterar under året om sina erfarenheter till oss. Det kan vara genom besök av Gleerups läromedelsutvecklare på skolan eller mindre möten där vi ”delar sladden” mellan pedagoger som vill berätta om sina erfarenheter av arbetet i de digitala läromedlen, säger Lotta.

Pilotskolorna skriver också blogginlägg och medverkar på pilotdagar där de även kan utbyta erfarenheter med andra pilotskolor.

– Min erfarenhet är att det väldigt värdefullt att få ta del av andras sätt att arbeta. Man använder de digitala läromedlen på olika sätt och det brukar vara en aha-upplevelse att få höra om funktioner som kollegor upptäckt eller använt på ett nytt sätt, säger Lotta.

– Det digitala läromedlet kan också vara en del av större skolutvecklingsfrågor kring exempelvis en mer tillgänglig och inkluderande lärmiljö, både för elever som har behov av anpassning och dem som behöver större utmaningar.

Tidigare testat
På Dammfriskolan har några av lärarna tidigare provat på att använda digitala läromedel.  

– Jag har tidigare testat Gleerups samhällskunskap som digitalt läromedel och tyckte det var spännande. Jag känner mig taggad att komma igång och tror det här blir jättebra, säger Jennyann Johansson, lärare i SO och engelska.

Förändringsresa för skolan
Som processledare för digital utveckling på Gleerups är Lotta Persson ofta ute på skolor som står inför steget att införa ett digitalt arbetssätt.

– Skolans digitalisering är en genomgripande förändringsresa som kräver målmedvetenhet och helhetstänk på alla plan. Jag är behjälplig i själva implementeringsprocessen med digitala läromedel på de skolor som börjar använda Gleerups digitala läromedel, säger Lotta.

I det fortsatta utvecklingsarbetet kan det handla om att hålla utbildning eller workshops kring digital kompetens eller digital läsning.

 – Digitaliseringen av skolan är en komplicerad fråga. Egentligen är det många frågor som ofta klumpas ihop till en. Vi måste sätta det i ett större sammanhang och reflektera över och förändra vår undervisning och vårt sätt att lära, säger Lotta.

Förändringar i läroplan
Till nästa läsår sker förändringar i läroplan och kursplan utifrån digitaliseringsperspektiv. Bland annat införs programmering som ett inslag i flera olika ämnen och elevens källkritiska förmåga ska stärkas.

– Det här måste vi också tänka in. Vad innebär det att elever förväntas kunna lösa problem på ett kreativt sätt med hjälp av digital teknik? Hur förmedlar vi en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle? 

– I dag lever vi, och inte minst våra elever, i en verklighet där vi befinner oss i en konstant uppkoppling med konstant kommunikation. Det har redan gett oss nya sätt att kommunicera och nya sätt att leva. Det innebär att vi också måste utveckla nya sätt att undervisa, avslutar Lotta.