16 Sep 2015

Pisa visar tydligt – Det krävs en digital strategi, nu!

Gårdagens alarmerande Pisa-rapport om svenska elevers underkända it-kunskaper visar på ett skriande behov av en genomtänkt digital strategi som inkluderar både kompetensutveckling och digitalt innehåll till de tekniska investeringarna.



Den nya Pisa-studien som släpptes igår visar att svenska skolor har hög datortillgång men betydligt sämre it-kunskaper. 

I Sverige har tillgången till och användningen av it i undervisningen ökat markant sedan 2009. Idag är den störst bland de 31 länder som deltog i Pisa-studien 2012. Men när det gäller it-kunskaper, visar studien, att i både läsförståelse och matematik har svenska elever halkat efter avsevärt jämfört med tidigare. 

– Resultatet från Pisa-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med.  Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket i ett pressmeddelande. 

Pedagogiskt innehåll krävs
Pisa-studiens resultat förstärker bilden vi länge haft att svenska skolor satsat stort på investeringar i digital teknik med datorer och surfplattor men helt glömt bort eller investerat väldigt lite i digitala läromedel. 

För att fullt ut utnyttja potentialen i den digitala tekniken krävs ett bra och pedagogiskt innehåll. 

– Att höja kunskapsresultaten i skolan kräver insatser på flera områden. Självklart borde lärare och elever ha tillgång till uppdaterade och kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen. Investeringen i digitala läromedel är väldigt liten i förhållande till investeringarna i datorer och surfplattor, säger Åsa Steholt Vernerson, vd, Gleerups.

Kompetensutveckling saknas 
I en kommentar till Pisa-studien, i Svenska Dagbladet, pekar utbildningsminister Gustav Fridolin på att svenska elevers underkända it-kunskaper hänger samman med att man inte har försett rektorer och lärare med de rätta verktygen.

– Det måste handla om vad man faktiskt gör med en dator. Arbetet med att ge lärare och rektorer kompetens och de rätta verktygen har hängt efter. Det är där vi måste göra långsiktiga och systematiska insatser, säger Gustav Fridolin till Svenska Dagbladet.

Det blir tydligt att en genomtänkt digital strategi som inkluderar både kompetensutveckling och digitalt innehåll till de tekniska investeringarna borde vara självklart idag.

Hur kan digitala verktyg bidra till utvecklingen? 
I dagarna har Gleerups tillsammans med Samsung och Atea inlett ett treårigt forskningsprojekt kring hur digitala verktyg på bästa sätt kan bidra till utveckling i skolan. I projektet ingår alla delar i skolans digitalisering, tekniken, kompetensutveckling av pedagoger och skolledning samt pedagogiskt innehåll. Projektet där fem högstadieskolor medverkar följs av forskarna Åke Grönlund och Matilda Wiklund och kommer pågå under tre år. 

– Målet med projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” är att bidra med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och det ska bli mycket spännande att följa projektet under så lång tid, säger Elisabeth Lennartsdotter, Marknads- och försäljningschef Gleerups

Läs mer om forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter.