Så kan du jobba med källkritik på gymnasiet

I vår digitala vardag blir det allt viktigare med källkritik på nätet. Vad är kunskap, fakta, reklam eller lögn? De nya skrivningarna i läroplan och kursplaner fokuserar på digital kompetens och bland annat att stärka elevernas källkritiska förmåga. Idag på källkritikens dag delar Åsa Wikforss med sig av tankar kring källkritik och du får tips på hur du kan arbeta med källkritik på gymnasiet. 

 

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, som bland annat tar upp falska nyheter. Hon är aktuell med nya avsnittet ”Kunskap och kritiskt tänkande” som ingår i alla Gleerups digitala läromedel i samhällskunskap för gymnasiet. 

Fejkade nyheter – ser ut som vanliga nyheter 
– En farlig typ av desinformation är ’fejkade’ nyheter, innehåll som ser precis ut som en nyhet men är påhittat. Det som gör fejkade nyheter så farliga är att de sällan är rakt igenom falska. I stället blandar man några sanna uppgifter (en julkonsert har ställts in i Örebro) med falska (den ställdes in för att inte kränka muslimerna). Det gör att de kan låta övertygande, skriver Åsa.

Fejkade nyheter ser ofta ut som de kommer från en etablerad nyhetskälla, även om det i själva verket rör sig om en helt påhittad källa som en påhittad tidning eller nyhetskanal.

– Det blir därför allt viktigare att undersöka en källas äkthet. Man kan få hjälp av olika faktakontroller på nätet, till exempel Viralgranskaren som undersöker sanningen hos uppgifter som blivit virala. De har också en verktygslåda som hjälper en att avgöra äktheten hos bilder och filmer, skriver Åsa. 

Dålig på källkritik när något väcker starka känslor
Varför har vi så lätt för att tro på fejkade nyheter och sprida dem vidare?
– Fejkade nyheter har ofta ett visst sorts innehåll. Vanligtvis handlar det om att väcka starka känslor i frågor som är omdebatterade, till exempel frågor som har med invandring att göra eller med sjukvården. Vi tenderar att vara extra dåliga på källkritik just när en uppgift är uppseendeväckande och väcker starka känslor, skriver Åsa.

Sprids sex gånger snabbare
– Forskning visar till exempel att fejkade nyheter på Twitter sprids sex gånger snabbare än riktiga nyheter och man tror att det är just för att de fejkade är så sensationella och väcker så starka känslor, avslutar Åsa.

 


Tips till ditt klassrum
Här hittar du en rad öppnade artiklar på tema källkritik att jobba med för gymnasiet.

Kunskap och kritiskt tänkande
Här diskuteras kunskap, fakta och sanning, kunskapens värde, kritiskt tänkande och mycket mer. Avsnittet Kunskap och kritiskt tänkande finns nu i alla Gleerups digitala läromedel i samhällskunskap. 

Nätetik och källkritik
Att läsa, granska och ta ställning. Vad är källkritik?  Metafor 1

Sociala medier och filterbubblan
Det nya medielandskapet på gott och ont diskuteras i Kompass till samhällskunskap 50

Working with the sources
Allmänna tips om källanvändning och källkritik i Viewpoints 1


Vill du se mer av Gleerups digitala läromedel? 
Passa på att prova de ämnen du vill gratis under 30 dagar så får du tillgång till hela läromedlet. Du kan själv upptäcka alla smarta funktioner som hjälper till att inhämta kunskap och utveckla förmågor utifrån varje elevs behov.

Prova Gleerups digitala läromedel gratis i 30 dagar


Tema källkritikens dag:
Internetstiftelsens undersökning från 2018: Skolbarnen och internet 

Digitala lektioner, ett fritt lektionsmaterial från Internetstiftelsen kring digital kompetens som kan användas direkt i klassrummet.
Svenska gymnasieelever dåliga på källkritik 

 

13 Mar 2019