Gästblogg Annica Kjell: Så kan stödstrukturer förbättra elevers läsförståelse

Nu kommer en inbyggd läsguide i Gleerups digitala läromedel i SO 7-9. Guiden stöttar eleverna att ta sig an texter och ger dem strategier att använda före, under och efter läsningen. Annica Kjell, lärare och författare, berättar med egna ord om arbetet bakom Läsguiden.

Jag heter Annica Kjell, och arbetar på grundskolan Lemshaga Akademi som förstelärare i svenska. Jag håller också föreläsningar i läsförståelse och genrepedagogik och är en av författarna till Läsguiden. 

Stöd av strukturer och tankerutiner
När jag skrev Läsguiden ville jag att elever och lärare skulle få stöd av strukturer och tankerutiner. De stöd jag själv använder och som en gång vände min egen undervisning. 

Myt att goda läsare alltid förstår
Grunden till Läsguiden startade i mitt eget misslyckande som lärare. Det här är både en personlig berättelse och en berättelse om hur materialet till Läsguiden kom till. Idag vet vi att det är en myt att goda läsare alltid förstår vad de läser. Istället har goda läsare lärt sig hur de ska göra när de inte förstår. Det visste inte jag för nio år sedan. 

Ovanligt låga resultat
Då stod jag som nyutbildad lärare med ett gäng ettagluttare som jag skulle lära läsa och skriva. De flesta kunde faktiskt läsa redan innan de började ettan. Därför tränade vi mest att läsa med flyt, stanna vid punkt, läsa med inlevelse och läsa högt och tydligt. Vid jul läste alla med ett fantastiskt flyt. Jag var stolt och nöjd. Ända fram till årskurs två, då det var dags för läsförståelsetest. Elevernas resultat blev ovanligt låga. I årskurs tre klarade eleverna med nöd och näppe de nationella proven. Jag tänkte att de låga resultaten berodde på ovanligt lågpresterande elever. 

Synålar och silvertejp
I årskurs fyra ökade textmängd och svårighetsgrad. Ju mer jag lät eleverna läsa självständigt, desto oroligare blev det i klassrummet. Eleverna gjorde allt för att slippa läsa. De mest utåtagerande stoppade in synålar i kontakterna och tejpade fast sig själva med silvertejp. 

Försökte med allt 
Jag försökte med allt. Vi lyssnade på musik, eleverna fick ligga på mattan och läsa och vi hade ett belöningsschema med muffins. Men inget hjälpte. Eleverna var hopplöst oroliga.

Efter några månader, började jag själv få besvär. Sömnbrist och ögonproblem gjorde att jag tillslut blev sjukskriven på heltid för utmattningssymptom. Under min sjukskrivning fick jag hjälp av en psykolog. Kanske var det först då som insikten kom. Ont gjorde insikten, mycket ont.

Nya perspektiv på läsning vände trenden 
Parallellt började jag läsa till en magisterexamen i svenska och läste även en del forskningslitteratur om läsning, stödstrukturer och tankerutiner som stöd för tänkandet i klassrummet. Med hjälp av ny kunskap och nya perspektiv på läsning började trenden i klassrummet sakta att vända. 

Undervisningen gjorde skillnad
I årskurs sex var det återigen dags för nationella prov. Arbetsron och lektionerna fungerade. Resultaten var slående. Alla elever fick A och B på läsförståelsen. Nu var jag övertygad. Det var något i min undervisning som hade gjort skillnad.

Före under och efter läsning 
För det första började jag arbeta med elevernas förförståelse. Jag tränade hårt för att lyssna på eleverna och utgå från deras frågor. För att lyckas med det använde jag mig av olika tankerutiner och stödstrukturer. Jag fortsatte att prata om texter, men på ett helt nytt sätt.

För det andra började jag visa hur jag tänkte när jag läste, när en text blev till och hur jag ställde frågor. Jag försökte att visa på så många olika sätt jag kunde komma på.

Arbetade tillsammans
För det tredje gjorde vi allt tillsammans. Kanske var det arbetet tillsammans som var nyckeln som gjorde att jag tillslut nådde eleverna? Vi tittade på bilder, vi läste rubriker, vi redde ut oklarheter, läste mellan raderna och vi sammanfattade. Allt vi gjorde, gjorde vi tillsammans. 

Läsförståelse och tankerutiner
Under början av 1980-talet utvecklades undervisningsmodellen Reciprocal Teaching (RT) av forskarna AnneMarie Palinscar och Ann Brown. Forskarna menade att läsförståelse är en produkt av innehållet i texten, elevens förkunskaper, elevens strategier i samband med läsningen samt hur textsamtalen sker i klassrummet. 

Tankerutiner är olika slags rutiner man gör i klassrummet som stöd för tänkande, läsande och lärande. Begreppet tankerutiner kommer ursprungligen från Ron Ritchharts böcker och forskning “Visible Thinking ” och “Cultural of Thinking. 

Använd Läsguiden
Om fyra veckor går mina nior ut grundskolan. På skrivbordet ligger ett sammanställt resultat av läsförståelsedelen på de nationella proven. Jag kan bara dra en enda slutsats: tankerutiner och stödstrukturer som finns i Läsguiden gör skillnad. Och du, gör inte om samma misstag som jag, använd Läsguiden!

Annika Kjell, lärare svenska, Lemshaga Akademi 

Prova Läsguiden
Redan nu kan du prova läsguiden i Gleerups geografi 7-9. Du som inte redan använder Gleerups digitala läromedel kan prova gratis i 30 dagar och får då tillgång till Läsguiden. 

Titta på en film från Läsguiden: 

 

15 Maj 2018