Utbildning, demokrati, medborgarskap
Prova

Utbildning, demokrati, medborgarskap

Bok
Privatkund? Läs mer här

Utbildning är inte bara en fråga om kunskaper och färdigheter, utan också om att forma morgondagens medborgare. Vilken roll har utbildning i samhällsbygget och vilken roll bör den ha? Vad är det för slags medborgare som ska fostras och för vilket samhälle? Dessa frågor debatteras ofta, inte minst i relation till den demokratiska värdegrunden.

Den här boken handlar om utbildning som medborgarfostran, och vilka värden och vilket samhälle denna fostran lyfter fram och skapar. Med utgångspunkt i efterkrigstidens Sverige visar författarna hur medborgarfostran har tagit form och hur den har förändrats över tid. Boken gör nedslag vid fyra olika tidpunkter: 1940-talet, 1960-talet, 1990-talet och tidigt 2000-tal. Vid var och en av dessa tidpunkter visar författarna vilken slags medborgare utbildningen fostrar till och vilka värden den vilar på, hur den går till och vilket samhälle individen fostras för.

Utbildning, demokrati, medborgarskap bidrar inte bara med kunskaper om det förflutna utan även, och framför allt, till en ökad förståelse av samtiden och av de värden och vägval som pedagoger står inför när det gäller att fostra medborgare i det nya millenniet.

Magnus Dahlstedt är statsvetare och biträdande professor i etnicitet, verksam som lektor vid Linköpings universitet.

Maria Olson är biträdande professor i pedagogik och lektor i ämnesdidaktik, verksam vid Stockholms universitet och vid Högskolan i Skövde.

  • Artikelnr: 40685445
  • Sidor: 152
  • Upplaga: 1.4
  • Utgivningsår: 2013
  • Recensioner (1)

    Del av recension från BTJ

    Häftepos: 13120040

    Lektör: Jonas Herrlin

     

    Författarna till Utbildning, demokrati, medborgarskap har skrivit en angelägen och aktuell bok om utbildningens
    roll i det svenska samhället. Att skolan ska verka för kunskap och färdigheter är en självklarhet, men hur ser den
    medborgarfostrande rollen ut? Mot bakgrund av utbildningspolitiken under 1940-, 1960-, 1990- och tidigt 2000-tal målar de upp en tankeväckande bild. Boken visar på ett tydligt sätt hur utbildningspolitiken förändrats under
    perioden som ett resultat av samhällsförändringar och politiska paradigmskiften. Särskilt fokuserar man på två
    spänningsfält: demokrati - marknad, respektive kulturell enhetlighet - kulturell mångfald. Boken utgör ett utmärkt
    diskussionsunderlag. Författarna gör oss medvetna om att dagens utbildningssystem är ett tydligt resultat av politisk styrning och pekar på vilka utmaningar vi kan komma att stå inför i framtiden.