Literacy-praktiker i och utanför skolan
Prova

Literacy-praktiker i och utanför skolan

Bok
Privatkund? Läs mer här

Vad kännetecknar funktionell kunskap inom specifika literacy-praktiker? Hur kan denna kunskap göras tillgänglig? Hur utvecklas literacy-färdigheter i och utanför skolan? Vilken roll spelar digitala medier?

I Literacy-praktiker i och utanför skolan presenterar en rad forskare studier kring olika literacy-praktiker. Fokus ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.), utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären. I dag har kommunikationsteknologier och teknologiskt medierad kommunikation blivit centrala i såväl ungas som vuxnas liv, vilket innebär att det didaktiska lärandelandskapet håller på att omdefinieras inom diverse intressegemenskaper.

I bokens olika kapitel diskuterar författarna framväxten av literacy-begreppet, empiriskt baserade näranalyser av ungas bruk av olika kommunikationsteknologier och literacy-verktyg och skolans krav på medieanvändning så som de formuleras i grundskolans styrdokument. Boken berör också vad som kännetecknar en god läsförmåga och hur man kan tala om den, samt svenska som andraspråk som en särskiljande literacy-praktik.

Boken är ett resultat av arbetet i nätverket för forskning om literacy-praktiker. Projektet har pågått under tre år och har finansierats av Vetenskapsrådet.

Redaktörer för boken är Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Örebro universitet, Ann-Carita Evaldsson, professor, Uppsala universitet, Caroline Liberg, professor, Uppsala universitet, och Roger Säljö, professor, Göteborgs universitet.

  • Artikelnr: 40684455
  • Sidor: 136
  • Upplaga: 1.2
  • Utgivningsår: 2013
  • Recensioner

    Om Literacy-praktiker i och utanför skolan i Läs- och språksatsningen, en blogg från Pedagog Stockholm >>

     

    Del av recension från BTJ

    Häftepos: 14108029
    Lektör: Catarina Economo

    Ett huvudsakligt innehållsfokus är att synliggöra relationer mellan förväntningar (främst i styrdokument), utbildningspraktiker och livet utanför utbildning, t.ex. medborgarrollen och ungdomskulturer vad gäller literacy-praktiker. I de sex kapitlen presenterar olika forskare framväxten av literacy-begreppet, analyser av ungas bruk av kommunikationsteknologier, skolans användning av olika medier, vad god läsförmåga är och slutligen svenska som andraspråk som skiljemärke. Boken är aktuell och kan vara av intresse för studenter och lärare, men också för alla med intresse för literacy och utbildning.