I en tid då tekniska lösningar blir allt vanligare behövs en problematisering av vad digitalisering i socialtjänsten betyder och hur olika verksamheter påverkas. Digitaliseringen väcker reaktioner, både i form av rädslor för att det personliga mötet ska försvinna och förhoppningar om effektiva lösningar för ett mer ekonomiskt, rättvist och mer likriktat beslutsfattande och utförande. Kan digital teknik ersätta det personliga mötet? Är det bättre med en objektiv neutral robot än en subjektiv professionell – och går det ens att skapa en neutral och objektiv robot? Vem ansvarar för robotens beslut? Frågorna är många och komplexa.
Digitalisering i socialt arbete ger en introduktion till hur socialtjänstens verksamheter möter digital teknik och visar exempel på hur socialtjänsten digitaliserats. Författaren diskuterar vilka risker och möjligheter som digitaliseringen innebär för socialtjänstens verksamheter, men också hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Boken tar sin utgångspunkt i praktiknära studier, främst i nationell kontext, och innehåller också diskussionsfrågor för att inspirera till fortsatta samtal.
Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma som kommer i kontakt med eller arbetar inom socialtjänsten och som är nyfikna på interaktionen människa–teknik och framtidens sociala arbete.
Lupita Svensson är universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon forskar om digitalisering och socialt arbete i allmänhet och har särskilt fördjupat sig i automatisering och socialtjänst.
Del av recension i BTJ-häftet nr 15, 2022.
Lektör: Maria Fridstjerna
Hur kan det gå till när socialtjänsten i allt högre grad möter ny teknik? Vad innebär det att ha en robot som digital kollega? Kan teknik ersätta det mänskliga mötet? Lupita Svensson är universitetslektor vid Socialhögskolan på Lunds universitet. Syftet med boken är att ge en kortfattad och allmän information om hur socialtjänsten blir alltmer bekant med olika former av digital teknik. […] Bokens knappt 100 sidor har, trots sin nätta karaktär, en bredd. Såväl ett historiskt perspektiv, lagstiftningens roll i utvecklingen som hinder och möjligheter beskrivs. Varje kapitel innehåller förtjänstfullt en sammanfattning och reflektionsfrågor. Både studenter och yrkesverksamma socionomer kommer att ha behållning av boken för det framtida sociala arbetet. Lupita Svensson bidrar på ett lättfattligt sätt till såväl digital kompetensutveckling som att minska den eventuella digitaliseringsoro som finns hos läsaren.
