Gästblogg Mona Wiklander - om långsiktig och metodisk språkutveckling
Idag gästbloggar Mona Wiklander, författare och föreläsare om långsiktig och metodisk språkutveckling. Hon var tidigare it-pedagog och speciallärare i Sandvikens kommun och var med och införde arbetssättet Att skriva sig till läsning. Mona är en av författarna till Att skriva sig till läsning - Handbok för åk 1-3.
Långsiktig och metodisk språkutveckling
Den svåra utmaningen i skolan idag är att skapa förutsättningar för att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och alla skolformer, att börja på ett tidigt stadium och få en progression genom alla årskurser.
Tidiga insatser är avgörande
Forskning visar tydligt att det är det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna som är avgörande för en framgångsrik skolgång.
”Ett av tjugo barn i en klass har statistiskt sett dyslexi, svårigheter med att lära sig läsa och skriva. Men majoriteten av dessa barn skulle aldrig utvecklat sitt handikapp, om de fått hjälp i tid.” (Myrberg 2010)
”Tidigare forskning visar också att barn som halkar efter i den tidiga läs- och skrivutvecklingen i skolan redan i år tre och under skolans mellanår får betydande svårigheter att följa undervisningen då texterna blir längre och mer komplicerade” (Myrberg, 2007).
Det är därför angeläget att alla barn får möjlighet att utveckla sin skriftspråklighet under de tidigaste skolåren. Ju snabbare alla kommer igång, desto större chans är det att alla också uppnår en tillräckligt hög läs- och skrivkompetens.
Att skriva sig till läsning – ett språkutvecklande arbetssätt
År 2004, för 12 år sedan började jag med med att låta elever i en årskurs ett att skriva sig till läsning med med hjälp av datorer som var utrustade med talsynteser och ljudande tangentbord.
Redan då var fokus kommunikation runt språket. Eleverna skriver riktiga meningar direkt, alla texter rättas tillsammans med eleverna och det sker alltid en dialog om språk, struktur och innehåll tillsammans med eleven. Programvarorna gör att eleverna hör, ser och får bekräftat att de skrivit rätt eller fel. Innötningen när de skriver gör att eleverna lär sig bokstäver och ljud och så kommer läsningen.
Ett inkluderande, individualiserande arbetssätt där alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar. Det minskar också elevernas läs-och skrivproblematik. De elever som kan bara några få bokstäver får hjälp av läraren. Eleven säger till läraren vad den vill skriva och läraren skriver ner meningen med versaler på ett papper och eleven skriver sedan av på datorn. På så sätt nöts bokstäver och ljud in och så småningom knäcker de läskoden.
När jag tittar tillbaka så är grundprinciperna detsamma men fokus ligger idag mer på språkutveckling. Dialog och samtal om texter, om språk, struktur och innehåll, både enskilt, i grupp och i helklass är väsentligt. Alla delar måste vara med: tala, samtala, lyssna, läsa, läsförståelse och skriva. Det visar också den forskning som påbörjades 2011 i Sandviken och som är sammanställd i boken Att skriva sig till läsning - erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet.
Det är många som tror att ”skriva sig till läsning” enbart handlar om att skriva på dator eller platta, men så är det inte. Det var därför jag bestämde mig för att tillsammans med en kollega skriva en handbok för åk 1-3 för att visa hur det blir ett språkutvecklande arbetssätt. Strukturen i handboken kan med fördel användas på alla stadier.
Kommunikation kring texter är vital för att språkutveckling ska komma till stånd. Samtalen stödjer eleverna i utvecklingen av texterna och i förlängningen även deras språkutveckling. Därför är det viktigt att man satsar på gemensamma genomgångar och att man lyfter elevtexter och tittar på dem gemensamt. Projektion av alla slags texter betyder mycket för att hjälpa eleverna att utveckla språket, vilket forskning också har visat. Det är speciellt viktigt för nyanlända elever.
Alltid när eleverna ska skriva om något måste vi modellera. Vi skriver en text tillsammans genom projicering för att visa hur man får en text med bra innehåll och struktur. På så sätt lär sig eleverna hur man skriver och kan sedan själva skriva en egen text. Det finns beskrivit mer utförligt i handboken.
Att arbeta med projicering och modellering gäller inte bara för elever i de lägre åldrarna utan behövs för alla elever på alla stadier. En av våra forskare i Sandviken berättade att när studenter kommer till högskolan så är det en del som inte kan skriva en rapport eftersom ingen har lärt dem. Hur är detta möjligt? Jag tror att det är precis som studenterna säger: att ingen har lärt dem. Är inte det vårt uppdrag? En högstadielärare berättade att hon hade börjat med modellering, att skriva gemensamma texter innan eleverna skriver själva. Resultatet var slående! Kvalitén i texterna förbättrades markant. Detta bör göras i alla ämnen. Vi kan inte förvänta oss ett bra resultat om vi ger rätt förutsättningar.
Hur får vi då en progression i elevernas läsning, läsförståelse och skriftspråklighet?
Genom att eleverna skriver sig till läsning så får de en bra grund, de känner sig som skribenter och de flesta är läsare. Nu börjar arbetet med att hjälpa dem att utveckla sina texter i alla genrer, att få en progression i läsning och läsförståelse. Det måste göras i alla årskurser. Hur kan en faktatext/rapport se ut i årskurs 4 och årskurserna uppåt? Vi får inte säga: skriv mer! Vi måste visa eleven varför de ska skriva mer, vad som behöver utvecklas.
Återigen så är modellering och projicering av texter väsentligt för elevernas språkutveckling. Vi måste då skriva en gemensam text för att alla ska se hur den kan se ut och vilket innehåll den ska ha. Det ska göras i alla ämnen. För att varje enskild elev ska utvecklas så utgår vi från tidigare texter eleven skrivit och tillsammans ser vi vad som behöver utvecklas.
Samma sak gäller läsning och läsförståelse. Vi måste hjälpa elever att få en progression i läsning och läsförståelse. Ge dem nycklar för att lättare förstå en text. Arbeta med olika lässtrategier. Jag måste veta vad jag gör när jag läser. Förstår jag texten? Vad är oklart? Eleven måste förstå att den inte förstår. Att vara tydlig så eleverna vet varför de ska arbeta med just den här texten. Vill vi att de ska hitta information, tolka och förstå eller reflektera och värdera? Texter ska alltid bearbetas innan eleven tar sig an text.
Jag är övertygad om att eleverna kommer att få en högre måluppfyllese och lättare klara sin skolgång om vi medvetet arbetar språkutvecklande i alla ämnen i alla årskurser. Vi hjälper eleverna genom att projicera och modellera så eleverna förstår hur det blir en progression i läsning, läsförståelse och skrivspråklighet.
Mona Wiklander
Kontaktuppgifter:
mona.wiklander@gmail.com
@monawiklander