Aktuelltbloggen

Aktuella händelser som rör skolan, lärande,

läromedel och Gleerups. Varje månad bjuder

vi dessutom in en aktuell gästbloggare.

 

Så skapar vi Gleerups interaktiva böcker – i samarbete med dig. Del 1: Lärarperspektivet.

2016-02-10

Hur skapar vi de allra bästa digitala läromedlen som både tar tillvara dagens tekniska möjligheter och möter de behov som finns hos lärare, elever och skolledare? Svaret är samarbete. I en artikelserie presenterar vi fyra olika perspektiv på Gleerups interaktiva böcker. 



Som lärare har man ofta eget material som man vill använda i undervisningen. I Gleerups Dela sammanförs strukturerade läromedel med lärares egenskapade material. På Björkebyskolan i Järfälla har lärarna valt att satsa på dela-kulturen och att använda Gleerups Dela. Vi fick en pratstund med Ingrid Carlsson, lärare i SO och SVA.   

Björkebyskolan i Järfälla har varit pilotskola för Gleerups sedan 2014. Ingrid Carlsson, lärare i SO och SVA i årskurs 6-9, beskriver projektet att vara pilotskola: 

– Jag tycker det är roligt att vara delaktig. Det känns som att man gör resan tillsammans. Gleerups visar ett stort intresse hela tiden och skickar enkäter och vill höra hur det går. Vi hör av oss ganska ofta till Gleerups och kommer med frågor och synpunkter. Det  är bra utbyte för att få fram bästa produkten. Det känns kul! 


Vad ser du och dina elever för fördelar med interaktiva böcker?
– Som SO-lärare måste jag säga att innehållet är fantastiskt i Utkik, som är det digitala läromedlet vi jobbar med. Jag är jättenöjd med alla övningar och materialet. 

– Sedan är det tillgängligheten, att det är så lätt att komma åt sin interaktiva bok. Oavsett om man glömt datorn eller inte har den laddad, kan man komma åt läromedlet från mobilen. Man kommer lätt åt läromedlet hemifrån och föräldrar kommer lätt in. Det är inget strul. 

Gleerups Dela
– Jag tycker att Dela-funktionen i Gleerups interaktiva böcker är fantastisk. Jag kan lägga till och dela material jag själv skapat med mina kollegor, med mina elever men också med andra lärare som använder samma läromedel. 

– Dessutom får jag det samlat på ett och samma ställe. Jag tycker att jag får en bra överblick om eleverna delar sina inlägg med mig. Jag kan ställa en enkel fråga och de svarar och jag behöver bara scrolla igenom för att kolla om alla är med på tåget. 

Kollegialt lärande 
– Jag ingår i en ämnesgrupp som är van att dela. Vi har delat i många, många år. Vi gör allting tillsammans och har därmed sett fördelarna med det. Jag tycker alla ämnesgrupper borde dela mer.  

– Med Gleerups interaktiva böcker har vi ett bra material att utgå från och samarbeta kring. Det blir väldigt konkret. Med dela-funktionen i de interaktiva böckerna kan vi i ämnesgruppen dela våra gemensamma planeringar på ett enkelt sätt. Det förenklar vår samplanering och bidrar till det kollegiala lärandet.

– Vi har valt att lägga vår kollegiala lärartid en gång i månaden på arbetet med interaktiva böcker. Målsättningen har varit att alla i ämneslaget ska använda funktionerna i de interaktiva böckerna så mycket som möjligt, att vi ska dela mer, få en bättre dela-kultur och öka den digitala kompetensen. En målsättning är också att det ska bli mer lättillgängligt för eleverna. 

 

 

Guldäpplet fyller femton år: Juryn utvidgas och får forskarkompetens

2016-02-09

Guldäpplet är lärarpriset som lyfter fram lärare som utvecklar skolan med it. När Guldäpplet nu fyller femton år utvidgas det breda partnerskapet och samtidigt tillförs juryn forskarkompetens av Åke Grönlund som också följer projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som Gleerups driver tillsammans med Atea och Samsung Norden.


Lärarpriset Guldäpplet lyfter fram lärare som vågar röja ny mark med förankring i sina ämnen och som systematiskt utvidgar den pedagogiska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sina resultat i diskussion med kollegor. Senast nominerades dryga 80 lärare från hela landet av kollegor och skolledare för sitt inspirerande arbetssätt och förmåga att utveckla undervisningen med stöd av digitala verktyg, och för sitt delande med kollegor. 

– Det är en fantastisk grupp av lärare varje år, nominerade av kollegor och skolledare. Den samlade gruppen av nominerade blir också en intressant spegling av skolprofessionernas syn på vad som är viktigt, vilken trender och erfarenheter som banar sig väg. Hela den gruppen kommer att bli än viktigare framöver för att fördjupa analysen av den beprövade erfarenheten, säger Peter Becker, juryns ordförande.

Forskningskompetens till juryn
I samband med femtonårsjubileet får juryn förstärkning av två nya partners och av professor Åke Grönlund, Örebro universitet.

– Jag representerar forskningsperspektivet i juryn och kommer särskilt att titta på hur de nominerade följer upp sin undervisning. Kan man visa upp någon vinst för eleverna med ett förändrat arbetssätt? Lär sig eleverna mer? Finns det en systematik i uppföljningen? Det är frågor som intresserar mig, säger Åke Grönlund.

Det digitala lärandets möjligheter
Åke Grönlund följer också projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som Gleerups driver tillsammans med Atea och Samsung Norden.

Målet med projektet är att bidra med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en digital inlärningsmiljö där varje elev har förutsättningar för att lära. Projektet pågår under tre läsår och bedrivs som en pilotverksamhet och följer flera klasser genom högstadiet. De skolor som ingår i projektet är: Vålbergsskolan i Karlstad, S:t Olofsskolan i Sigtuna, Strömsnässkolan i Markaryd, Runby skola i Upplands Väsby samt Björkenässkolan i Löddeköpinge.

Läs mer om projektet Det digitala lärandets möjligheter

Nomineringar till Guldäpplet 2016
Nominering till Guldäpplet är öppen och pågår fram till och med den 1 juni. Finalisterna presenteras på Bokmässan i Göteborg den 22 september och prisutdelningen sker på Skolforum på Älvsjömässan den 31 oktober.

Läs mer och nominera

Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners. 


Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners från och med i år är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens medieråd, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB, Studentlitteratur AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator.

 

 

Gästblogg Frida Monsén: Det digitala läsandet - möjligheter och utmaningar

2016-02-03


Idag skriver Frida Monsén på vår gästblogg om digital läsning. Frida arbetar på Rektorsakademien Utveckling med att utveckla det innovativa lärandet. Hon var tidigare digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla kommun och är också en flitigt anlitad föreläsare inom skolutveckling och digitalisering. Tidigare i veckan medverkade hon på Gleerups Pilotdag. 



Skolan och digitaliseringen är fortfarande ett brännande ämne. Jag vet, det är nästan 10 år sedan de första skolorna i Sverige bestämde sig för att införa en dator per elev, men långt ifrån alla har följt efter. Det kan tyckas som ett väldigt ojämnt utgångsläge mellan olika skolor när det skiljer nästan 10 års erfarenhet i att nyttja digitala metoder och arbetssätt, men de skolor som väntat med att gå in i digitaliseringen har dock ett helt annat utgångsläge än de som var pionjärer på området. Nu finns nämligen flera aktuella forskningsstudier att förhålla sig till (t.ex. Tallvids studier i Falkenbergs kommun), vilket gör att de skolor som väljer att digitalisera nu kan hämta hem flera år genom att redan från starten förhålla sig till resultatet av forskningen! Tänk vad många misstag som kan undvikas och hur mycket tid som kan sparas om vi använder den beprövade erfarenhet som finns inom området. Erfarenhetsutbyte skolor emellan är ett annat sätt att minska glappet och undvika att en skolas digitalisering leder till försämrade resultat, något som flera studier visat är en risk om digitaliseringen inte sker på ett genomtänkt sätt.

Digital läsning
Ett område av digitaliseringen som ännu inte är så beforskat är den digitala läsningen. Det kan tyckas lite märkligt eftersom läsningen är en så central del av skolarbetet och de sjunkande resultaten i PISA ofta är anledning till debatt kring hur elevers läsutveckling ska stimuleras. Jag har under de senaste åren intresserat mig för området digital läsning och har med utgångspunkt i Rasmussons avhandling Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat resonerat så här utifrån mitt arbete som digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla kommun:

Trial and error-kultur  
Fjällenskolan har under en längre tid satsat en hel del på modern teknik och digitala verktyg. Jag tror inte att någon som arbetar här, varken lärare eller elev, skulle vilja vara utan sitt viktigaste arbetsredskap, datorn. Men en digitalisering av skolan kräver också eftertanke. Det handlar om att använda och utnyttja de digitala resurser som finns så att de kommer elevernas lärande till godo. De första åren efter att en dator per elev infördes präglades av en Trial and error-kultur som är kännetecknande för en skolas tidiga digitalisering och handlar om att utforska de digitala verktygens möjligheter. Under hösten -15 då skolan gick in i sitt femte år som 1-1-skola bestämde vi oss dock för att vi behövde ta ett steg till, framförallt vad gäller en tydligare digital lärmiljö. Utöver våra befintliga plattformar infördes digitala läromedel i de flesta teoretiska ämnen i åk 6-9 samt ett digitalt bibliotek i form av ElibU. Vi fattade inte ett sådant beslut utan att först fundera på vad det kommer att innebära för oss som skola och våra elever, och med den forskning som finns på området i ryggen har vi kommit fram till följande:

Definiera läsning
Till att börja med behöver vi definiera läsning. Det finns tre olika huvudtyper av läsning; läsning av traditionella texter, läsning av traditionella texter på skärm och digitala/multi-modala texter. I de flesta studier som gjorts angående traditionell och digital läsning så jämförs i huvudsak läsning av traditionella texter och traditionella texter på skärm. Det kan exempelvis vara en skönlitterär bok i ett e-bibliotek på platta eller en digitaliserad pdf utan hyperlänkar och liknande. De flesta studier är då överens om att förståelsen är något bättre då texten läses på papper än på skärm. En orsak tycks vara att det är enklare att strukturera ett stoff vid informationssökning och göra jämförelser mellan olika stycken om du visuellt kan bre ut papprena framför dig. En annan orsak tros vara att det är något mer kognitivt krävande att läsa på skärm då du också behöver fokusera på datorn/plattan och navigera via rull-listen medan du läser. En tredje faktor verkar vara att vår förståelse underlättas av den fysiska upplevelsen av boken, att kunna känna mellan tummen och pekfingret hur mycket vi läst och hur mycket som är kvar. Sidvisningsverktyget i e-boken ger inte riktigt samma upplevelse. Bland annat har man kopplat deltagare i studiers svårigheter att återge innehåll i kronologisk ordning till just detta. Den kronologiska återgivningen är det som utmärker sig, i övrigt skiljer sig inte förståelsen åt särskilt mycket.

Digitaliserat samhälle
Så, med detta i ryggen, varför har vi ändå beslutat att satsa på digitala läromedel och böcker till våra elever? En orsak är att vi vet att samhället kommer att bli allt mer digitaliserat. Vi har bara sett början av utvecklingen ännu och jag tror att en av skolans viktigaste uppdrag är att träna eleverna i att hantera digital information. I bland annat Rasmussons avhandling om digital läsning har identifierats fem områden som är viktiga att lära ut kopplat till digital läsning:

●    Traditionell läsförståelse
●    Multimodala texter
●    Navigering
●    IT-kompetens
●    Informationshantering

Vi vill jobba medvetet med strategier kopplat till detta så att våra elever blir skickliga digitala läsare. Vi tror att det i längden kommer ge dem fördelar snarare än nackdelar jämfört med att jobba mer med traditionella texter. Vi ser också via olika studier att attityden till läsningen verkar ha betydelse för hur väl vi lyckas med en uppgift kopplad till innehållet. Ungdomar har en tendens att ta mindre seriöst på digitala texter. Om det mesta av läsningen i skolan sker digitalt tror vi att detta ska leda till en attitydsförändring, där det digitala blir det normala och självklara sättet att ta till sig information, även i skolan. Unga använder redan nätet till sitt informella lärande utanför skolan i mycket större utsträckning än via traditionella pappersböcker.

Digitala läromedel
Detta är en annan anledning till att vi vill satsa digitalt. Det informella lärandets utveckling sker explosionsartat, och genom det digitala läromedlet blir det lättare att integrera elevernas informella lärande med det mer formella lärandet i skolan. Det är enkelt att utbyta källor och länkar med varandra, både lärare och elever. Vi tror också starkt på den multimodala textens möjligheter att ge en ökad förståelse för ett pedagogiskt innehåll, och det är också helt i linje med hur kommunikationen i samhället utvecklas som blir allt mer styrd av bild, ljud och interaktiv och rörlig media. Att detta finns naturligt och för alla betyder att elever i behov av särskilt stöd automatiskt har sina anpassningar inbyggda i läromedlen/böckerna med möjlighet att lyssna, få innehållet visualiserat och möjlighet att ändra textens storlek. Ingen behöver känna sig utpekad genom att sitta själv med en inläst ljudbok. 

Digital läsförståelse
Som jag nämnde tidigare behöver eleverna tillägna sig en traditionell läsförståelse, det är en förutsättning för att kunna läsa digitala texter, men de behöver också bli skickliga på att navigera på nätet samt tolka film, bilder och symboler som finns i multimodala textkällor. Digital läsförståelse kan tränas på alla multimodala textkällor på webben, men för den som ännu inte tränat upp sin förmåga att söka och kritiskt granska information kan ett digitalt läromedel vara en bra, begränsad miljö att utgå ifrån. Men visst måste målet ändå vara att se läromedel som en liten bit av ett lärandets ekosystem, där alla möjliga resurser kommer till användning?

När en elev får frågan hur de lär sig bäst svarar de väldigt ofta ”film”. Vi har i vårt samhälle ägnat mycket tid åt att hylla det skrivna ordet. Jag älskar själv det skrivna ordet och har ägnat otaliga timmar åt att plöja traditionella böcker, digitala texter och allt däremellan. Men är det inte så att vi måste börja se att det inte är nästa generations huvudsakliga medel för kommunikation? Kan vi inte istället för att envist försöka pressa in dem i samma fålla som oss själva och otaliga generationer före oss, se att digitaliseringen erbjuder oändliga möjligheter till kommunikation, nöjen, information och kunskapande? Tänk om vi på riktigt skulle släppa in det informella lärandets resurser i form av spel, podcasts, filmade dokumentärer och interaktiva upplevelser i skolan? Vad skulle hända med kunskapsutvecklingen då? 

Jag avslutar med att citera en artikel ur Scientific American:

”When it comes to intensively reading long pieces of plain text, paper and ink may still have the advantage. But text is not the only way to read.”


Frida Monsén

Referenser:

Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat

The reading brain in a digital age: The science of papers versus screens
Reading linear texts on paper versus computer screens: Effects on reading comprehension
1-1    i klassrummet - Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

För dig som missade Frida Monséns föreläsning på vår pilotdag har du en ny chans på vår användadag i Stockholm den 17 mars. 
Läs mer om Gleerups användardag och anmäl dig.

 

 

Undervisar du i samhällskunskap på språkintroduktion?

2016-02-02

Vill du vara med och påverka framtidens läromedel? Vi planerar ett nytt läromedel i samhällskunskap för nyanlända elever i gymnasieåldern och söker nu författare och granskare. 

Vi söker dig som har god erfarenhet av att undervisa dessa elever och som har idéer om hur det ”perfekta” läromedlet borde se ut. Du får gärna ha en utbildning i både samhällskunskap och svenska som andraspråk, men det är inget krav.

 
Vi söker även dig som har lust att vara granskare under projektets gång.

Hör gärna av dig med en beskrivning av dig själv och vad du vill göra till läromedelsutvecklare Cecilia Barnes. 

Mejla cecilia.barnes@gleerups.se 

Eller ring på tfn 040-20 98 51.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stort intresse för nya Mondo på Matematikbiennalen

2016-01-28

Gleerups finns på plats när Karlstads universitet står som värd för Matematikbiennalen 28-29 januari. Temat för Matematikbiennalen 2016 är Matematik - en förunderlig resa. I Gleerups monter är intresset stort för det helt nya materialet Mondo matematik.



Matematikbiennalen erbjuder kompetensutveckling för lärare i matematik och presenterar aktuell forskning av både nationella och internationella forskare.

I Gleerups välbesökta monter är det högtryck när författare och läromedelsutvecklare svarar på frågor och diskuterar läromedel i matematik med nyfikna besökare. Många är extra nyfikna på det helt nya materialet Mondo matematik som släpps i samband med Matematikbiennalen. 

– Det är jätteroligt att se det stora intresset för nya Mondo. Dessutom är många intresserade av våra läroböcker i programmering också, säger Tove Domell, som står i Gleerups monter. 

– Det märks att många lärare letar efter nytt material i matte just nu. Våra smakprov på olika material försvinner i en rasande fart!

Nya Mondo
Mondo matematik är ett material som gör det enkelt och roligt att utforska matematikens möjligheter oavsett kunskapsnivå. Genom att låta eleverna tänka och tala matematik skapas en trygg grund för övningar på egen hand. Mondo matematik finns både för F-6 och 7-9.

Flera av författarna till Mondo matematik är på plats i Gleerups monter. På bilden syns Jan Persson, Åsa Brorsson, Lisa Gustavsson och Jonas Hällebrand.  

Tankar bakom Mondo matematik
– Tanken med Mondo matematik är att placera matematiken i ett sammanhang och på ett naturligt sätt väva samman det centrala innehållet och de förmågor som kursplanen lyfter fram så att alla elever får möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper, säger Åsa Brorsson, författare till Mondo F-6.  

Vad tror ni att lärarna kommer gilla allra bäst med Mondo?
– Att det finns en bredd av olika uppgiftstyper. Det är lätt att använda Mondo och vara säker på att alla förmågor tränas och att hela det centrala innehållet finns med. Och så tror vi att de muntliga proven kommer att uppskattas, säger Jan Persson, en av författarna till Mondo för 7-9

– Vi tror också att de kommer uppskatta ”Tillämpa förmågan-uppgifterna” som är större tillämpningsuppgifter där eleverna får arbeta med matematiken ”på riktigt”.


Kom förbi vår monter!
Är du på Mattebiennalen i Karlstad? Välkommen till Gleerups monter där du kan prata med författare, läromedelsutvecklare och få en egen mapp med bland annat smakprov av nya Mondo.

Vi kommer gärna till din skola och pratar matematikundervisning och Mondo matematik! Slå dig ihop med en kollega eller flera och bestäm en dag när det passar er. En halvtimmes fika efter skoldagen eller i samband med en arbetslagsträff eller ämnesmöte? 

Läs mer om Mondo matematik

Läs mer om Programmering för högstadiet

 

 

 

Gästblogg Carina Näslund: Arbeta digitalt fullt ut

2016-01-21



I dag skriver Carina Näslundh, frilansskribent och redaktionschef på DIU, Datorn i Utbildningen på vår gästblogg. Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften DIU 8/2015 och handlar om projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som Gleerups driver tillsammans med Atea och Samsung Norden.


Vilka möjligheter ger digitala verktyg för elevernas lärande. Hur fungerar undervisning och lärande i en helt digital miljö? Vålbergsskolan i Karlstad är en av fem skolor i landet som ingår i ett treårigt utvecklingsprojekt för att utforska hur man på bästa sätt skapar en digital inlärningsmiljö där varje elev har förutsättningar för att lära.

– Vi lever i en digitaliserad värld, och i projektet får vi alla förutsättningar för att arbeta digitalt fullt ut i skolan, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad.

Det är sjundeklassarna på Vålbergsskolan som nu blir digitala och kommer att så vara under hela sin tid på högstadiet. Klassrummen har utrustats med bland annat interaktiva skrivtavlor, elever och lärare har fått lärplattor med interaktiva läromedel i alla ämnen utom de praktiskt-estetiska ämnena. Och Amelie Wahlström ser fram emot att tillsammans med sina lärare och elever pröva och utforska det digitala lärandet.

Bakom det treåriga projektet står Gleerups, Atea och Samsung Norden och projektet kommer att följas av forskare från Örebro universitet, Åke Grönlund, professor i Informatik och Matilda Wiklund, lektor i Pedagogik. Genom bland annat intervjuer och enkäter kommer forskarna att följa projektet på de fem skolorna under tre år.

– Tanken är att vi ska hitta de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna. Och våra förväntningar är höga, säger Amelie Wahlström.

Helt digital – en utmaning
Att arbeta med digitala verktyg är ingen nyhet för Vålbersskolan elever och lärare. Men nu kommer sjuorna och deras lärare att vara helt digitala under hela högstadietiden, och det blir ett annat sätt att tänka, planera och genomföra undervisningen.

Eleverna har alla sina läroböcker i plattorna och internet finns bokstavligen en knapptryckning bort. Lärarnas planering ligger på webben, läxor och lektionsmaterial finns digitalt och i klassrummen finns möjligheten till samspel med de interaktiva tavlorna.

– De har allt i ett. När de tar med sig sin platta hem har de sitt skolmaterial med sig, samlat på ett ställe. Elever som har särskilda behov har sina verktyg i plattan. Med de digitala interaktiva läroböcker kan eleverna också välja om de vill läsa i sin lärobok eller få texten uppläst, säger Amelie Wahlström.

Snart har man varit igång i en termin och sjuorna är entusiastiska, även föräldrarna är genomgående positiva till det nya arbetssättet.

Förändring, lärande och forskning
Att arbeta helt digitalt är en omställning för lärarna.

– Vi är mitt uppe i ett lärande. Alla lärare använder de digitala möjligheterna, men i olika grad. Vi lär av varandra.

Även för eleverna är det olika, att ha alla läroböcker på sin platta ger ett annat sätt att ta till sig materialet än att bläddra i en bok.

– Tanken är att vi ska hitta de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna med en digital inlärningsmiljö. Just det som många frågar efter – hur kan vi använda tekniken som ett pedagogiskt verktyg i lärandet. Och vi har tre år på oss, säger Amelie Wahlström.

Skolan har stöttning från projektet både när det gäller teknik, läromedel och kompetensutveckling. För att driva utveckling på skolan finns också en it-pedagog och lärare på skolan som är projektledare.

Amelie Wahlström deltar också i en utbildning kring förändring och ledning i skolan tillsammans med rektorerna på de övriga ingående skolorna.

– Där utbyter vi erfarenheter vilket är oerhört värdefullt. Det är också viktigt att jag som rektor är engagerad i projektet precis som i allt annat pedagogiskt utvecklingsarbete, det är ett sätt att visa att det är prioriterat och betydelsefullt.

Att forskarna från Örebro universitet kommer att följa projektet innebär att den digitala inlärningmiljön kommer att analyseras och resultaten spridas.

– De kommer att följa oss under alla tre åren. Det kommer att bli mycket intressant att se vad forskarna kommer fram till, säger Amelie Wahlström.

Och forskarnas fokus är just lärandet i en digital miljö

–Hittills har fokus i skolan legat mest på själva tekniken, men detta projekt fokuserar på det viktigaste i skolan, nämligen lärandet – vad eleverna kan göra med teknikens hjälp, sa professor Åke Grönlund i samband med projektstarten.

Uthållighet och utmaningar
Med nya arbetssätt kommer nya utmaningar. Att förhålla sig till elevernas användning av sociala medier under skoltid är en sådan utmaning.

– Både vi vuxna och eleverna behöver lära oss och skaffa ett förhållningssätt till sociala medier när vi har konstant tillgång via våra digitala verktyg. Jag vet ju själv hur distraherad jag kan bli om jag börjar titta i mobilen till exempel under ett arbetslagsmöte. Det är en av de frågor jag är övertygad om att vi kommer att lära oss mer om under de här åren, säger Amelie Wahlström.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att man är uthållig och inte ger upp. Det kommer att uppstå problem med teknik, eller med användning av sociala medier och annat. Då gäller det att hålla i och hantera problemen. När det gäller utkomsten av projektet är Amelie Wahlström glasklar.

– Jag har absolut en förväntan om ökad måluppfyllelse. 

Carina Näslundh


Projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” pågår under tre läsår med start hösten 2015. Projektet kommer att bedrivas som en pilotverksamhet och följa flera klasser genom högstadiet. De skolor som ingår i projektet är: Vålbergsskolan i Karlstad, S:t Olofsskolan i Sigtuna, Strömsnässkolan i Markaryd, Runby skola i Upplands Väsby samt Björkenässkolan i Löddeköpinge.


Gleerups driver projektet tillsammans med Atea och Samsung Norden. Målet med projektet är att bidra med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en digital inlärningsmiljö där varje elev har förutsättningar för att lära. Projektet följs av Åke Grönlund, professor i Informatik och Matilda Wiklund, lektor i Pedagogik.

Länk till artikeln i DIU 
 

Interaktiva böcker gör eleverna mer motiverade

2016-01-19

Användningen av datorer i skolan och skärmtid för yngre barn har debatterats livligt. Vi besökte en trea på en av våra pilotskolor under en lektion i engelska.  Här har lärarna goda erfarenheter av att jobba med digitala läromedel. De interaktiva böckerna gör eleverna mer motiverade och sparar tid för lärarna.



Ingela Ekdahl som är en av pilotlärarna på Simrislundskolan i Simrishamn har sett flera fördelar med att arbeta med Gleerups interaktiva böcker. 

– Jag har fått ett otroligt gensvar från mina elever. Jag ser att de interaktiva böckerna är otroligt motivationshöjande. Eleverna är ”mer med” helt enkelt, säger Ingela. 

Pilotklasser 1-3
Sedan 2015 har Gleerups pilotklasser också i skolår 1-3. Vid vårt besök på Simrislundsskolan jobbar årskurs tre med temat ”Homes” i engelska och en bild från kapitlet visas som storbild på Whiteboarden. Tillsammans med eleverna placerar Ingela ut lappar med ord knutna till temat, dels på bilden på Whiteboarden och dels i klassrummet. 

Ingela pratar engelska hela tiden. Hon berättar efteråt att eleverna har haft engelska sedan i skolår 1 och att hon valt att tala engelska helt och hållet för att duscha eleverna i språk. 


– Jag ger dem ett flöde av ord och de förstår mer och mer. Förstår de bara något ord kan de förstå sammanhanget, säger Ingela. 

De kan lyssna om och om igen
En av funktionerna i den interaktiva boken är att du kan få texten uppläst. 

– När vi har gått igenom en text så kan eleverna lyssna på texten igen. Tidigare ordnade jag inspelningar till dem som behövde så att de kunde lyssna igen. Nu kan alla som vill lyssna på texten igen hur många gånger de vill. För mig som lärare spar det enorm tid, berättar Ingela.

Ingela berättar också att eleverna gärna lyssnar på texterna hemifrån. 
– Det är verkligen så att de sitter på sin fritid, hemma eller på fritids och lyssnar på sångerna och texterna igen. De tycker om det.

Självrättande övningar i de interaktiva böckerna gör att eleverna kan arbeta självständigt. 

– De upplever att de ”levlar” i övningsdelen när de får direkt bekräftelse på en övning och det tilltalar eleverna. Att de kan arbeta självständigt i materialet ger dem också mer självkänsla, säger Ingela.



– Det är bättre att jobba med datorn, för då har man allt där. Det är jättebra att man kan lyssna på texten, tycker Duru och Thea i klass 3 på Simrislundskolan.  

Elevnära texter
På Simrislundskolan använder de det digitala läromedlet Happy i engelska. 


– Jag är väldigt nöjd med Happy. Eleverna gillar texterna och texterna är mycket elevnära. De speglar hur man pratar och resonerar när man är i den åldern som eleverna här är, säger Ingela. 

– Innehållsförteckningen är lättöverskådlig, vilket gör det lätt att hitta och det går lätt att hoppa mellan olika kapitel.

Resultatvisning spar tid 
I de interaktiva böckerna finns en resultatvisning där läraren kan se vilka uppgifter som eleverna har gjort och hur de lyckats.

– Man får lättare upp ögonen för de elever som är bra på att starta mycket men inte lika bra på att slutföra. Som lärare är det tacksamt att se detta, som annars kan vara svårt att få syn på.


– Om jag ser att många har missat på en övning så kan jag repetera den vid nästa lektion. Det är verkligen tidsbesparande. Jag hade det inte lika överskådligt tidigare. Det tog längre tid att samla ihop allt för att få den bilden, säger Ingela.  

Har fått med föräldrarna 
Ingela berättar vidare att skolan också fått positivt gensvar från föräldrarna. På föräldramöten och utvecklingssamtal har de informerat om och visat hur de jobbar med de interaktiva böckerna. 

– Föräldrarna tycker att det är kul få mer inblick. De är positiva till att de kan logga in hemifrån och ha möjlighet att ta del av vad barnen gör. Motivationen hos eleverna har höjts även hemma. Även de som inte har varit så intresserade tidigare vill jobba med läroböckerna hemma, avslutar Ingela.

Från 2016 erbjuder Gleerups helhetslösning för digitala läromedel även för åk 1-3.  För endast 29 kronor/månad får varje elev tillgång till Gleerups interaktiva böcker i matematik, svenska och engelska. 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker
Läs mer om Happy 
Läs mer om Gleerups helhetslösning för digitala läromedel

 

 

Gästblogg av Patricia Diaz: Framtidens läromedel måste vara interaktiva

2016-01-15


​I dag sammanfattar Patricia Diaz en topp 5-önskelista för framtidens digitala läromedel på vår gästblogg. Inlägget har tidigare publiceras i Grundskoletidningen 6/2015. 

Patricia Diaz är engelsk- och spansklärare samt förstelärare med fokus på formativt arbete och IKT. Hon föreläser ofta om hur man kan stötta elevernas lärande och förbättra undervisning och det formativa arbetet med hjälp av digitala verktyg

 




Framtidens digitala läromedel måste vara något mer än sin analoga förlaga. Här sammanfattar Patricia Diaz en topp-5-lista över önskemål om hur dessa digitala läromedel bör utformas.

Under konferensen ”Framtidens läromedel”, som ordnades i Stockholm i mitten av oktober, presenterades många intressanta lösningar där läromedel har kopplats samman med digitala funktioner för olika syften. Bland annat för att underlätta och effektivisera arbetet, samt för att stimulera eleverna till fortsatt lärande. 

Själv tog jag tillfället i akt och samtalade med flera personer med olika koppling till skolan – lärare, IKT-pedagoger, läromedelsutvecklare och elever – om vad man vill ha ut av ett läromedel i dag. 

En majoritet tänker på såväl dagens som framtidens läromedel som digitala. De allra flesta nämnde att ett digitalt läromedel naturligtvis bör vara något utöver dess analoga förlaga. En bläddringsbar PDF-version av boken är alltså inte tillräckligt. I stället vill man att det digitala läromedlet har ett utvidgat och mer berikande innehåll i form av till exempel simuleringar, animeringar och filmklipp för att komplettera de texter och bilder som de flesta analoga läromedel består av. 

Utöver att vara tydligt knutet till kurs- och ämnesplanernas centrala innehåll och att vara framarbetat av kompetenta lärare nämndes även flera av de punkter som branschorganisationen Svenska Läromedel tar upp i sin kvalitetspolicy: 

•    utvecklar kunskap
•    utvecklar värden
•    bygger på beprövad didaktik
•    har grund i ämnesforskning
•    har en framställning som främjar undervisning och lärande

Men i samtalen var det förstås en hel del digitala funktioner som framkom som önskvärda. Att arbeta kollaborativt och interaktivt med hjälp av digitala verktyg är något som många elever och lärare är vana vid i dag och är således något som man i princip kräver av ett digitalt läromedel. Flera nämnde även tanken om att kunna klippa och klistra ihop de delar som man vill använda, precis så som många gör i dag med andra typer av läromedel, texter och filmklipp. Det är därför önskvärt att läromedlet är uppdelat i olika sektioner och att man inte måste köpa hela paketet. Tänk på Spotify och att man ofta hellre köper enstaka låtar än hela album. 

Här kommer en sammanfattande topp-5-lista över de funktioner som jag (och många med mig) gärna ser i ett digitalt läromedel:

1.    Interaktivt. I många digitala läromedel i dag kan eleverna göra egna anteckningar och understrykningar samt svara på enklare kontrollfrågor. Lägg gärna till att eleverna kan göra uppgifter direkt i läromedlet, till exempel skriva texter och spela in röst/video och skicka in till läraren eller publicera så att resten av gruppen (alternativt få utvalda) kan ta del av det. Som lärare vill jag även snabbt kunna samla in intro/exit tickets och göra snabba avstämningar – funktioner som de flesta av dagens digitala responssystem erbjuder. 

2.    Kollaborativt. Vi vill kunna dela egenproducerat material i form av till exempel text, ljud, video och bild med andra, även utanför själva läromedlet om vi så väljer. Vi vill även kunna skriva och skapa i kollaborativa dokument, föra dialog och ge återkoppling lärare-elev samt elev-elev. 

3.    Inividanpassat. Vi vill ha ett intelligent läromedel som är konstruerat så att eleverna utmanas på den nivå de befinner sig samtidigt som de lotsas vidare mot kursens mål. Tänk ett slags spelifierat lärande med Vygotskys proximala utvecklingszon som utgångspunkt. Till exempel genom att eleven gör en eller flera diagnoser under kursens gång för att få uppgifter på sin nivå att arbeta vidare med. Idag finns även så pass intelligenta verktyg att till exempel elevtexter automatiskt kan analyseras, visa en sammanställning över återkommande misstag samt genera specifika genomgångar och uppgifter för att öva på just detta. 

4.    Överblickbart. Vi lärare vill gärna kunna följa, överblicka och stämma av hur eleverna tar sig an läromedlets innehåll i enlighet med vårt formativa arbete i vilket vi även vill kunna återkoppla kontinuerligt till eleverna.

5.    Aktuellt. Vi vill att en sektion i läromedlet ska vara uppdateringsbart, det vill säga att det finns teman i form av texter, bilder, filmklipp och ljud som anknyter till aktuella händelser i världen. Detta förstås för att fånga elevernas intresse. 

Vissa kanske skulle kalla ovanstående mer en kravspecifikation än en önskelista. Det låter förstås inte lika sympatiskt men det är kanske precis just det som man bör se det som eftersom det är viktigt att vi ställer krav på dem som tillhandahåller de läromedel vi ska använda, både i dag och imorgon. Använd gärna ovanstående lista som utgångspunkt för fortsatt utveckling av de läromedel som vi ska använda tillsammans med våra elever.

Patricia Diaz 

Patricia Diaz har skrivit om webbpublicering i antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer. för Gleerups. Hon har också skrivit böckerna Arbeta formativt med digitala verktyg och Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande på andra förlag.

Följ Patricia Diaz:
patriciadiaz.se
patriciadiaz.se/blogg
facebook.com/sprakochikt
Twitter: @patriciadiaz

Se artikeln i Grundskoletidningen 6/2015 

Mer tid för lärande med ständigt uppdaterade läromedel

2016-01-13

 


Ska 2016 bli det år då digitala kvalitetsläromedel fullt ut får ta plats i klassrummet? På Gleerups tror vi det. Världen förändras snabbare än någonsin och kunskapskraven ökar. För oss är det självklart att ett digitalt läromedel alltid är uppdaterat efter såväl läroplan som aktuella händelser.

Varje elev, lärare och skola har rätt till bästa möjliga förutsättningar till goda resultat. Men i en ständigt föränderlig värld behöver dagens lärare ofta lägga värdefull tid på att uppdatera, komplettera och även själva producera eget material för sin undervisning. Sveriges lärare och elever förtjänar uppdaterade läromedel. Därför utvecklar vi digitala kvalitetsläromedel anpassade till vår tids lärande.

Låt oss ta det aktuella exemplet med Folkpartiets namnbyte till Liberalerna. Bara timmar efter presskonferensen hade Sveriges elever och lärare professionellt framtagen information i sina digitala läromedel från Gleerups.

För oss är detta bara början.

Det inte bara politiska partier som förändras, hela länder stöps om och nya statsmakter bildas. Vi vet att vetenskapen alltid kommer med nya upptäckter och rön som omkullkastar tidigare teorier och synsätt. Kort sagt: Vi lever i en tid som ställer stora krav på källkritik, aktualitet och pedagogisk beredskap.

Att lägga ansvaret på en redan hårt pressad lärarkår, i en skola som står inför stora utmaningar, kan inte vara rätt. Låt oss bespara Sveriges lärarkår det arbetet och låt lärare vara just lärare. På det sättet hoppas vi kunna bidra till att skapa en bättre och mer likvärdig skola för alla. 

Vi vill formulera detta som ett löfte. Ett nyårslöfte om man så vill. Ett bra digitalt läromedel är ett levande läromedel. Under 2016 lovar vi på Gleerups att än mer öka våra ansträngningar för att fortsätta tillhandahålla nytänkande och ständigt uppdaterade digitala läromedel. För vår tids lärande. Och för allas rätt till goda skolresultat.
 

Prova ett uppdaterat digitalt läromedel gratis i tio dagar.

 

 

 

Gästblogg av Cecilia Johansson: Svensk skola behöver goda digitala läromedel

2015-12-15


Idag skriver Cecilia Johansson på vår gästblogg om att definiera hur ett välfungerande digitalt läromedel ska se ut. Vad krävs av goda digitala läromedel? 


Cecilia Johansson är legitimerad 7˗9-lärare i svenska, historia och geografi och forskarutbildad i historia.  Nu är hon aktuell som vinnare av Guldäpplet 2015. Cecilia arbetar till vardags som högstadielärare på Helenelundsskolan i Sollentuna.
 

                                                            Foto: Kristina Alexandersson


När jag som årets guldäpplevinnare nu har fått det hedrande uppdraget att gästblogga här hos Gleerups i juletider passar jag på att önska mig riktigt bra digitala läromedel. 

Man brukar säga att digitaliseringen av media har gjort oss alla till redaktörer och på samma sätt håller digitaliseringen av skolan på att göra lärare till läromedelsproducenter. När idén om en dator till varje elev spreds med raketfart över Sverige var vi helt enkelt tvungna att gilla läget och skapa ett vettigt innehåll som passade undervisningen där och då. Många av oss anpassade helt enkelt befintliga media till våra behov. Webbplatsen blev en klassblogg och filmen en flipp. Dessutom löste många problemet med bristande kompetensutveckling med att skapa stora nätverk i sociala medier.

Behöver professionellt producerade digitala läromedel
Svenska lärare har alltså genomfört ett helt fantastiskt utvecklingsarbete under senare år. De har samlat på sig mängder av värdefulla erfarenheter om hur man får undervisning med datorer att fungera. Men det räcker inte. Vi som jobbar i världens kanske mest decentraliserade skolsystem behöver också professionellt producerade digitala läromedel för att kunna upprätthålla, eller snarare återskapa, en likvärdig skola som håller hög kvalitet. Det ansvaret kan inte enskilda lärare ta, hur utvecklingsinriktade och skickliga de än är. 

Ett problem är att det inte är så lätt att definiera hur ett välfungerande digitalt läromedel ska se ut. Det är mycket lättare att tala om vad vi inte vill ha.  Jag har exempelvis inte lust att lägga hela mitt ämnes läromedelsanslag på en inscannad lärobok eller några enkla appar som bara mäter vad eleverna redan kan.   

Historieämnet mer inkluderande
Digitala läromedel måste istället tillföra något till undervisningen som inte fanns där innan. Det kan göras på olika sätt. I min licentiatavhandling visade jag exempelvis hur historieämnet påverkades när elever själva fick producera historia på en gemensam webbplats. Genom interaktion med det förflutna, klasskamrater och digitala medier blev historieämnet mer inkluderande och relevant för eleverna. I det här fallet hjälpte mediets möjligheter till kollaborativt lärande och publicering eleverna att förstå hur historia produceras. 

Nya generationens digitala läromedel
Jag önskar mig också ett bättre samarbete mellan läromedelsproducenter och forskarvärlden. Det gäller att fånga upp modern didaktisk forskning både inom olika ämnen och inom kognitionsvetenskap. Vid Linköpings universitet pågår t.ex. ett väldigt intressant projekt där bl.a. kognitionsvetaren Annika Silvervarg studerar, definierar och utvecklar digitala läromedel.  

Hon menar att den nya generationen digitala läromedel, som hennes forskargrupp utvecklar särskilt gynnar svaga elever, eftersom de ger intelligent och nyanserad återkoppling. De är också individanpassade och fungerar inkluderande. Ett annat exempel kommer från den anglosaxiska världen där det är vanligt att forskare inom olika utbildningsvetenskapliga dicipliner skriver läroböcker. 

Önskar mig goda digitala läromedel
Jag tror att de digitala läromedlen som jag önskar mig bäst utvecklas av lärare, ämnesdidaktiker, kognitionsvetare och programmerare, som tillsammans har de erfarenheter och kompetenser som krävs. Jag hoppas och tror att det här arbetet redan pågår för, som sagt, svensk skola behöver goda digitala läromedel och gärna redan till jul.


Cecilia Johansson

 

 

 

Gästblogg av Anna Furevik: Berättelsen om Edith Djurson och 150 år av kvinnokamp

2015-12-01


För unga kvinnor på 1910-talet var det ett stort dilemma att både gifta sig och få behålla sitt arbete. Det var inte ovanligt att de blev avskedade efter att de ingått äktenskap. 

Detta belyser vår författare Anna Furevik i dagens gästblogginlägg om sin nya bok På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år som belyser viktiga milstolpar i vår genushistoria. Anna Furevik undervisar i genushistoria på folkhögskola.




Året var 1912 och Edith Djurson hade mött kärleken. Det hade lysts för paret i kyrkan och de höll redan på och planerade bröllopet. Det fanns bara en hake och det var att den blivande bruden gärna ville behålla sitt jobb. Hon var kontorsanställd på SJ och vid denna tid var det vanligt att kvinnor avskedades i samband med att de gifte sig. För att vara på den säkra sidan frågade Edith chefen om hon kunde jobba kvar efter giftermålet, men han gjorde henne besviken genom att säga nej. Det ledde till att hon drog tillbaka lysningen och ställde in bröllopet. Hon valde med andra ord jobbet före kärleken.

Svårt att få ihop kärlek och arbete
Fallet Edith Djurson finns med i min bok På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år som ges ut av Gleerups i mitten på december. Där kan vi se att Edith inte var inte den enda som hade svårt att få ihop kärlek och arbete vid 1900-talets början. Inom många branscher var det standard att kvinnor avskedades då de gifte sig eller skaffade barn. En gift kvinna behöver inget jobb eftersom maken försörjer henne, resonerade man. Först 1938 kom en lag som förbjöd avsked på grund av giftermål, graviditet eller förlossning. Idag kan en arbetsgivare som avskedar någon av sådana skäl tvingas betala dryga böter eftersom det strider mot diskrimineringslagen. 

Kvinnor får rösträtt 
Under 1900-talet har förhållandet mellan män och kvinnor genomgått stora förändringar. Förutom att vi fått en lag som förbjuder det Edith Djurson utsattes för, har kvinnor blivit myndiga och fått rösträtt, den svenska jämställdhetspolitiken har vuxit fram och synen på sexualitet har liberaliserats - för att bara nämna några exempel. Hur har dessa förändringar kommit till stånd? Vilka aktörer har varit viktiga? Hur hänger förändringarna ihop med samhällets utveckling på andra områden? Och hur påverkar det oss idag? Dessa frågor behandlas i boken, som riktar sig mot gymnasiet och är tänkt att användas som ett komplement till de ordinarie läromedlen i historia. 

Uppsving för genushistoria
Det senaste året har vi sett ett allmänt uppsving vad det gäller intresset för kvinno- och genushistoria. För ett år sedan öppnade Kvinnohistoriskt museum i Umeå och nu i december kommer det andra numret av den nystartade tidskriften Historiskan. Och under julhelgen sänds en till del av serien Fröken Frimans krig som denna gång skildrar den kvinnliga rösträttsrörelsen. Förhoppningsvis är är detta början på en mer inkluderande historieskrivning, där flera personer och perspektiv får finnas med. 

Hur det gick för Edith Djurson? Faktum är att historien fick ett lyckligt slut. Hon sökte upp en politiker och övertalade honom att tala SJ:s generaldirektör till rätta. Det lyckades och bröllopsplanerna återupptogs. Historien består som bekant både av aktörer och strukturer.


Anna Furevik


Läs mer om nya boken På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år

Bläddra i ett smakprov
 

 

 

 

 

Folkpartiet igår, Liberalerna idag – interaktiva böcker alltid aktuella

2015-11-25

I söndags bytte Folkpartiet namn till Liberalerna. Idag är Gleerups interaktiva böcker uppdaterade med det nya partinamnet.



En av alla fördelar med att jobba med Gleerups interaktiva böcker är att innehållet kontinuerligt uppdateras och att du alltid har tillgång till ett aktuellt läromedel. 

Samhällskunskap är ett i högsta grad levande ämne eftersom samhället hela tiden förändras, ibland från ena dagen till den andra. I våra interaktiva böcker har vi möjligheter att hålla innehållet uppdaterat efter senaste nytt.  

Missa inte våra nyhetssidor
Till Gleerups interaktiva böcker i samhällskunskap har vi en särskild nyhetssida där vi berättar om nyheter i böckerna. Här hittar du också nutidskryss.

För gymnasiet finns varje månad Månadens Arena, en aktuell arbetsuppgift, som tar sin utgångspunkt i det som händer i samhället och i världen. 

Månadens Utkik för 4-9 - uppdateras varje månad och tar upp aktuella händelser. Nyhetssidan finns i alla Utkik interaktiva böcker och webbar: Samhällskunskap, Religion, Historia och Geografi. 

Prova interaktiva böcker i samhällskunskap?
Utkik är ett basläromedel i SO för årskurs 4-9. Ett modernt och flexibelt läromedel som består av stadieböcker för årskurs 4-6 i Historia, Samhällskunskap, Geografi och Religion. 

I Utkik 7-9 inleds varje kapitel med en händelse ur verkligheten som konkretiserar faktainnehållet. Bokens text är engagerande och kopplad till dagens samhälle och kompletteras med diagram, tabeller och annat bildmaterial som underlättar förståelsen.

Kika på en demo av Utkik interaktiva bok för 4-6


Kika på en demo av Utkik interaktiva bok för 7-9
 

Arena är en läromedelsserie för gymnasieskolans kurser i samhällskunskap som erbjuder heltäckande och högkvalitativa kursböcker och interaktiva böcker med massor av extramaterial. Arena är samhällskunskap för hela gymnasiet - uppdaterat, modernt och flexibelt förpackat!

Kika på en demo Arena 123 interaktiv bok för gymnasiet 


Läs om fler titlar i samhällskunskap för 7-9 

Läs om fler titlar i samhällskunskap för gymnasiet

 

 

Interaktiva böcker underlättar för elever utomlands

2015-11-24

En av alla skolor som använder Gleerups interaktiva böcker är Svenska Skolan på Mallorca. Skolan har jobbat en-till-en sedan 2010 och ser vikten av att ha alla digitala läromedel samlade på ett och samma ställe. Vi fick en pratstund med skolans rektor Stefan Sandqvist och en av lärarna, Leila Mesanovic, om deras erfarenheter att jobba med Gleerups digitala läromedel.  



Svenska Skolan på Mallorca startades redan 1967. Turismen hade då kommit igång på allvar och svenskar som flyttat till Mallorca på grund av arbete behövde en skola för sina barn. Idag håller Svenska Skolan till i Villa Schembri, ett charmigt gammalt palats från sekelskiftet som ligger mitt i Palma. 

– Skolan följer den svenska läroplanen och grundspråket är svenska. Redan första året börjar eleverna också med spanska och engelska, berättar rektor Stefan Sandqvist. 


Helhetslösning för digitala läromedel
På skolan går cirka 170 elever från förskola till högstadie. Skolan jobbar en-till-en och använder Gleerups helhetslösning för digitala läromedel där eleverna får tillgång till interaktiva böcker i alla ämnen. 

Leila Mesanovic som är lärare i svenska och engelska ser många fördelar med att jobba digitalt: 

– Böckerna är inte begränsade i tid och rum, man kan komma åt materialet var som helst.  Eleven har alla digitala läromedel samlade på ett konto och böckerna är ständigt uppdaterade. Dessutom är de möjliga att ladda ner offline.

Eleverna får direkt respons 
– Jag tror att den mest uppskattade funktionen i de interaktiva böckerna bland lärarna är de självrättande frågorna där eleverna får direkt respons. Jag sätter också extra stort värde på att kunna få text uppläst för elever med skriv- och lässvårigheter, säger Leila. 

Några av lärarna på skolan integrerar också eget material i de interaktiva böckerna.

– De har skapat egna tillägg i boken så att eleverna kan svara på frågorna i kommentarsfältet i själva boken, fortsätter Leila.

Tycker lärarna att sättet att jobba digitalt förändrar lärarrollen? 
– Framförallt sparar det tid, med självrättande svar. Som utlandsskola tycker vi också att det är en stor fördel att vi får böckerna direkt och inte behöver bekosta dyra fraktavgifter. Det som är utmaningen med att jobba digitalt är att vi blir beroende av internetuppkoppling, säger Leila. 

Leila berättar vidare om eleverna i klass 7-9 som är mycket positiva till sina digitala läromedel. 

Alla läromedel samlade på ett och samma ställe
– De är mycket nöjda med att de har alla läromedel samlade på ett och samma ställe, i ett bibliotek. Andra saker de gillar är självrättande svar, där de får respons direkt, och att det är mycket enklare att hitta i en digital bok eftersom man kan söka efter specifika ord och få fram det man söker direkt. Elever med läs- och skrivsvårigheter uppskattar uppläsningen, säger Leila. 

Några elever kan sakna att ha en fysisk bok eller behöver en sådan på grund av att de inte har internetuppkoppling hemma. 

– När vi arbetar med iPads kan det ibland vara mer begränsande, eftersom man inte kan bläddra på samma sätt, och vissa funktioner inte fungerar lika väl. På skolan arbetar vi med iPads i klass 3-4. 




Stefan Sandqvist har varit rektor på svenska skolan i Palma sedan 2003 och har sett utvecklingen av att använda digital teknik i skolan. 

Drivit på användningen av datorer

– Vår satsning på en-till-en började 2010 då vi valde Mac för kvaliteten och för att inte fastna i underhåll och uppdateringar. Jag har medvetet sedan 1990-talet uppmuntrat och på olika sett drivit på användningen av datorer. Efter vad jag hör och förstår är vi ganska unika som skola. Vi är en utlandsskola som ligger långt fram och har många års erfarenhet och en klar linje från förskoleklass till nian, berättar Stefan. 

Inför framtiden hoppas Stefan att användargränssnittet blir bättre och att administration av lärande och läromedel kan mötas så att flera olika system kan länkas samman i en enhet.  

– Jag tänker att hela utbildningar i framtiden finns upplagda och kan anpassas för individen. Det kommer att bli en ny uppgift för pedagoger och handledare att anpassa och justera det digitala upplägget för den enskilda eleven, säger Stefan.

Vilka råd skulle du vilka ge till andra skolor som vill satsa på digitala läromedel?
– Använd det som är enkelt och undvika att fastna i ett ”användar- och lösenordsträsk”. Prova gärna olika men sök helhetslösningar. Vi har sett fördelen att ha tillgång till digitala läromedel i alla ämnen.   

– Det viktigaste är att lärarna är med eller kommer med i den digitala användningen i klassrummet och har möjlighet att påverka utformning och välja typ av digitala läromedel, avslutar Stefan.
 

Läs mer om Gleerups helhetslösning för digitala läromedel

 

 

 

 

Kunskap om retorik i läraryrket

2015-11-18

Intresset för retorik har ökat under senare år och ämnet har fått ett uppsving inom skola och utbildning. Nu släpps boken Retorik i professionellt lärarskap om olika retoriska strategier som lärare använder sig av i sin kontakt med eleverna. Vi ställde några frågor till bokens författare Istvan Pusztai, lektor i retorik vid Södertörns högskola.



Istvan Pusztais specialområden är retorikundervisningens didaktik, våga-tala-träning, retorisk actio och argumentation, och han har forskat om teman som skolelevers demokratiska fostran och det mångperspektiviska tänkandet hos lärarutbildare.

Varför tror du retorik kommit så starkt inom skola och utbildning de senaste åren?
– Jag tror att en anledning till retorikens stärkta position är insikten att kreativa samtal och språkligt baserad kunskapsutveckling inte kommer ur tomma intet utan behöver läras och tränas. Förr var det endast eliten som studerade retorik och kunskapen och färdigheten befäste deras överlägsenhet. Idag lever vi i ett demokratiskt samhälle där skolan ska reproducera framtidens vuxna.   

– Bakom retorikens uppsving i våra dagar finns nog en impuls att göra tänkandet och språket tillgängligt för fler unga.  

Varför har du skrivit boken Retorik i professionellt lärarskap?
– Jag har sedan mitten på 1980-talet varit intresserad av och även gett kurser i ämnet lärarens retorik. Då fokuserade jag på lärarens didaktiska förhållningssätt och kroppsspråk. Senare, under de år som jag fått tillfälle att fördjupa mig i ämnet, fördjupades också min insikt om de retoriska problem som lärarna står inför i klassrummet.

– Bland annat insåg jag att läraren använder flera olika, ofta motsägelsefulla retoriska strategier, en svår uppgift när man står inför en och samma grupp individer. Jag ville belysa denna ”inkonsekvens”. När jag presenterade min idé i pedagogkretsar om att bryta isär lärarens retorik i klassrummet i olika ”sociala roller”, så möttes jag av ett stort intresse och snarast en lättnad över att en svår knut skulle kunna lösas upp.

Boken tar upp retoriska strategier och kunskap om retorik i klassrummet. Vad menar du med det?
– Kunskap om retorik kan ses som ett smörgåsbord av möjligheter i vårt tänkande, förhållningssätt och språk. Varje talsituation är på ett sätt unik och vi väljer, medvetet eller omedvetet, de grepp som bäst lämpar sig för att klara av vårt ärende.

– Lärarens uppdrag är bland annat att främja kunskapsutveckling, fostra och leda det dagliga arbetet. Lärarna utför uppdraget mer eller mindre väl och problem löser de utifrån sin retoriska intuition och minnet hjälper till att skaffa ett kapital av tyst kunskap. De som har en god retorisk intuition blir välfungerande lärare efter bara några få års erfarenhet medan de som inte har den får kämpa en längre tid.  

– Men problemet med tyst kunskap är att den exponeras endast i stunden, när situationen påkallar den, varken före eller efteråt. Lärare som jag har frågat om deras retoriska grepp svarar ofta att ”Jag kan inte säga vad jag gör, men det fungerar.”

– Det är just dessa kunskaper som jag ville sätta på pränt med hjälp av mina kunskaper i retorik. När jag beskriver de retoriska strategier som lärare använder är det alltså inte några nya uppfinningar utan bara en överföring av deras tysta kunskap till en verbaliserad sådan. Överföringen gör denna kunskap i retorik tillgänglig i tid och oberoende av faktiska situationer. När blivande eller praktiserande lärare läser min bok som innehåller en del information, får de förhoppningsvis en bättre möjlighet att reflektera över hur de utför sina yrkesuppdrag.


Vem riktar sig boken till?
– Boken riktar sig till lärarstudenter men jag kan tänka mig att den också används av praktiserande lärare. Resonemang om retoriska strategier i klassrummet är en viktig del. Boken är visserligen inte formulerad som en samling av tips, men många avsnitt kan tolkas som råd som lätt kan omsättas i det praktiska arbetet i klassrummet.

Du har tidigare beskrivit en metod för att våga tala, vad går den ut på?
– Min bok, Mod att tala, 160 övningar i retorik - är en metodbeskrivning, hur man tränar elever eller studenter som har talängslan.

– Talängslan eller skadlig rampfeber är idag ett stort problem. Enligt undersökningar är det ungefär en tredjedel av gymnasieelever och högskolestuderande som anser sig ha svårt att tala inför klassen eller seminariegruppen. Min kollega Annelie Palm och jag har i mer än tolv år arbetat med studenter som har talängslan och vi har under tiden kommit fram till en snäll men effektiv metod.

– Vi knuffar inte in studenterna i svåra talsituationer utan tvärtom, försöker vi ge dem behagliga, positiva upplevelser av att tala inför andra. Det sker genom en mängd korta, retoriskt motiverade övningar.

– Tanken är att skapa en behaglig vana att tala inför andra och bli medveten om var gränsen går för det som man klarar av för tillfället. Boken har fått en god spridning och används på många håll även som träningsmetod i ”vanlig” retorikundervisning.    

 

Läs mer om Retorik i professionellt lärarskap 

Läs mer om Mod att tala - 160 övningar i retorik 

 

    

 

 

 

 

 

Många nyfikna på Prima svenska – möt författarna

2015-11-11

Under Skolforum hade vi besök i Gleerups monter av våra författare Richard Hultén och Ulf Eskilsson. Många lärare passade på att ställa frågor om nya läromedelsserien Prima svenska som de skrivit. Vi fick en pratstund med Richard och Ulf om Prima svenska, språkutveckling och läromedelspriset Lärkan.



Richard Hultén och Ulf Eskilsson är aktuella som författare till nya läromedelsserien Prima svenska. De har båda lång erfarenhet som författare och har skrivit flera omtyckta läromedel för Gleerups. Richard arbetar som lärare på Sjöängskolan i Älvsjö och Ulf som lärare på Ulrikaskolan i Ulricehamn. 

Att träffa lärarna i Gleerups monter
– Det är ett högt tryck i montern och en härlig känsla att få träffa så många lärare. Det är intressant att få veta hur olika lärare uppfattar läromedlet och en viktig respons för mig, säger Richard Hultén. 

Elevnära, lockande innehåll
– Många har varit nyfikna på Prima svenska. De lärare jag pratat med uppskattar mycket att förmågorna i svenska är i fokus. De tycker att innehållet är elevnära och lockande. Någon lärare uppmärksammade att det finns flera bra exempel på hur man kan träna på svenska även i andra skolämnen, säger Ulf Eskilsson.

Det gemensamma samtalet
– Vår ambition med Prima svenska är att det skall ge läraren ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Vi lär i ett sammanhang tillsammans med andra och vi vill uppmuntra det gemensamma samtalet i klassen. Prima svenska hjälper läraren att få en struktur i svenskundervisningen och hjälper eleven att få syn på sitt lärande, säger Richard.

– Jag tycker att böckerna har blivit fina, webbstödet lockande och de interaktiva böckerna fantastiska. Det är väl den här flexibiliteten som är spännande. När jag testar i min klass och när vi använder de färdiga böckerna är det kommunikation i klassrummet. Vi läser, skriver, talar, lyssnar, samtalar och reflekterar. Det är ju så man använder svenskan och det är så vi lär oss, säger Ulf.

Att jobba med språkutveckling med eleverna
– Att läsa, skriva och samtala tillsammans med eleverna är viktigt. Och att jobba med övningar där eleverna får visa vad de kan och inte kan, så att jag snabbt kan ge återkoppling. Ett verktyg som jag ofta använder är musiken. Att sjunga och sedan samtala om textens budskap gör att barnen förstår att texter har en avsändare, ett budskap och en önskan om att någon lyssnar, säger Richard.

Vinnare av läromedelspriset Lärkan 
Richard och Ulf var också två av de författare som under Skolforum fick ta emot läromedelspriset Lärkan.

– Jag känner en oerhörd tacksamhet över att ha fått priset. Först blev jag lite chockad över prispengarna, men när det hade sjunkit in kände jag stolthet och glädje över att juryn tyckte om de läromedel jag gjort! Samtidigt är lagarbetet runt ett läromedel det viktiga så jag vill rikta ett stort tack till redaktören Mirja och övriga i projektet runt Prima svenska, säger Ulf.

– Det känns väldigt roligt att en grupp människor har suttit och läst olika material och böcker jag gjort och tyckt att de var värda ett pris. Jag blev glad och lite stolt när jag fick veta att jag skulle få priset, säger Richard.

– När jag berättade om priset för mina kolleger så hurrade de och ringde till lokaltidningen så det har blivit mycket prat om priset på skolan och på stan. I klassen hade jag en "presskonferens" med mina elever i åk 6 då de fick ställa frågor och komma på vad jag hade för nyhet att berätta, avslutar Ulf Eskilsson.

Prima svenska är en ny läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning och Lgr 11. För varje årskurs finns en inspirerande basbok, en personlig loggbok och en hjälpsam lärarwebb där läraren kan göra sin pedagogiska planering och inspireras av tips och idéer för att ge eleverna en trygg grund i svenska. Läs mer om Prima svenska 

 

 

 

Lärkanpriset till fyra Gleerupsförfattare

2015-10-27

Stort grattis till de fyra Gleerupsförfattarna Erika Tengrud, Richard Hultén, Ulf Eskilsson och Siv Strömquist, alla vinnare av Lärkanpriset! På Skolforum delade SLFF ut läromedelspriset Lärkan och Gleerups fyra författare fick ta emot pris i olika kategorier. Prisutdelare var Aida Hadzialic, Gymnasie- och kunskapslyftsminister. 



Erika Tengrud får årets debutantpris, Lärkungen 2015, för sina läromedel i matematik för grundsärskola (i samarbete med SPSM). För Gleerups har hon skrivit Matteresan 1-6 som är grundböcker och digitala läromedel för grundsärskolan.

Juryns motivering:
Erika Tengruds engagemang för elever inom grundsärskolan åk 7-9 har resulterat i ett antal läroböcker i matematik, Matteresan. Dessa är formgivna för elevernas ålder och på en nivå som motsvarar deras läroplan. Gemensamt för delarna i denna serie är att de bidrar till att eleverna utvecklar intresse och förståelse för matematik och matematiska begrepp. Erika Tengrud är en värdig mottagare av Lärkungepriset 2015.


Richard Hultén får priset i kategorin Förskola/Lågstadium för sina läromedel i svenska. I drygt femton år har Richard varit författare till stora varumärken på Gleerups, främst inom svenska för lågstadiet med till exempel Forma språket och Bumerang. Just nu skriver Richard på läromedlet Prima svenska, en helt ny basserie med både tryckt och digitalt material, som redan fått stor uppmärksamhet.

Juryns motivering:
Richard Hulténs styrka i författarskapet är vardagsnära, varma texter som berör. Han är en skicklig lärare som lyckas kombinera det vardagliga arbetet i klassrummet med att bryta ner läroplanens kunskapskrav på elevernas nivå i sina läromedel i främst svenska. Detta har lett till att hans läromedel gärna används av såväl lärare som elever. Richard Hultén är en värdig mottagare av Lärkanpriset 2015 i kategori Förskola/Lågstadium.


Ulf Eskilsson får priset i kategorin Mellanstadium för sina läromedel i svenska, no och matematik. Just nu skriver Ulf på serien Prima svenska 4-6 för Gleerups. Han har även skrivit andra mycket omtyckta material inom svenska, matematik och no, både tryckta och digitala läromedel.

Juryns motivering:
Ulf Eskilsson har parallellt med sitt arbete som lärare på mellanstadiet i över 20 års tid skrivit läromedel i svenska, matematik och no-ämnen. Elevernas kreativitet utgör en viktig inspirationskälla för utformandet av hans läromedel. I hans senaste läromedel ges goda möjligheter för eleverna att arbeta kreativt med det svenska språket. De utvecklar härigenom såväl sin läsning och läsförståelse som skrivförmåga. Ulf Eskilsson är en värdig mottagare av Lärkanpriset 2015 i kategori Mellanstadium.

Siv Strömquist får priset i kategorin Universitet/Högskola för sina böcker för lärarutbildning, skrivande och språkriktighet. För Gleerups har hon skrivit de nu klassiska handböckerna Skrivboken (nu 7:e uppl) och Konsten att tala och skriva (nu 5:e uppl).

Juryns motivering:
Siv Strömquist har i sin forskning, undervisning och som författare av kurslitteratur ägnat särskilt intresse åt skrivande och språkriktighet. Sedan 1980-talet har hon författat en rad böcker om språkvård och skrivande. Genom sin tydliga struktur och sina konkreta råd har dessa böcker blivit mycket uppskattade av såväl lärare som studenter på landets universitet och högskolor. Siv Strömquist är en värdig mottagare av Lärkanpriset 2015 i kategori Universitet/Högskola.


Läromedelspriset Lärkan delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF). Priset delas ut i fem kategorier: Förskola/Lågstadium, Mellanstadium, Högstadium, Gymnasium och Universitet/Högskola. Prissumman är på 50 000 kronor. Lärkan, som delas ut varje år, är avsett att framhäva författarens roll när det gäller att ta fram läromedel, i tryckt eller digital form. Syftet med priset är att framhäva god textkvalitet samt goda pedagogiska och didaktiska egenskaper i författarskapet. 

 

Behovet av god sfi-undervisning har aldrig varit större

2015-10-22

Sverige har inte haft ett så stort flyktingmottagande som det vi ser idag sedan andra världskriget. Det svenska samhället och inte minst skolan står därför inför tuffa utmaningar. Samtidigt berörs sfi-undervisningen av stora förändringar om ökad individanpassing, som träder i kraft redan nästa år. På fredag är vi med på konferensen Sfi i fokus på temat utmaning och utveckling i sfi-undervisningen.




Sfi i fokus arrangeras för fjärde året i Stockholm och tar bland annat upp hur aktuella reformer och förändringar påverkar sfi-lärares vardag och hur digitala verktyg ger motivation och individanpassad undervisning.

Vi fick en pratstund med vår författare Fredrik Harstad, lärare i sfi, svenska och SVA, och pedagogisk utvecklingsledare på ABF Vuxenutbildning i Göteborg. Han är moderator och föreläsare på Sfi i fokus. Fredrik är dessutom aktuell med det nya sfi-läromedlet Ingång, en läromedelserie där språkinlärningen sker genom texten, med varierade typer av texter anpassade efter studieväg och kurs.


Hur vill du beskriva det nya sfi-läromedlet Ingång?
– Vi har tagit fram en bok som innehåller många intressanta, språkutvecklande texter. Här finns allt från korta sms till långa artiklar och skönlitterära utdrag. Boken är indelad i tio teman som speglar livet, bokstavligen, från barn till pension, från födelse till död. Det ger eleverna en möjlighet att diskutera universella frågor, samtidigt som de får en bredare inblick i samhället de lever i. 

Du medverkar på Sfi i fokus, vad kommer ditt föredrag handla om? 
– Min uppgift är att vara moderator under konferensen. Men jag kommer också att hålla en egen föreläsning om sfi-utbildningens uppdrag och sfi-lärarens komplexa vardag. När man följer debatten om sfi får man känslan av att sfi ska lösa alla samhällets integrationsproblem. Men det är förstås en övermäktig uppgift för den enskilde läraren, som dessutom måste hantera stora undervisningsgrupper, kontinuerlig antagning och en elevgrupp med vitt skilda erfarenheter och framtidsmål.

Vad har du för förväntningar på konferensen? 
– Jag ser fram emot den! Det är fjärde gången jag är med på Sfi i fokus, och den här gången har vi slagit rekord - nästan 250 anmälda. Intresset är så stort att vi planerar för en repris i mars.

Sfi-undervisningen står inför förändringar, vilka positiva effekter ser du i din roll som sfi-lärare? 
– Flera av de förändringar som träder i kraft nästa år tror jag kommer att underlätta arbetet, till exempel sammanhållna studievägar och ett tydligare samband mellan kurserna i sfi och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. 

– Sfi-undervisningen har alltid stått inför en massa förändringar, i alla fall under de 20 år jag har arbetat med sfi. Därför har de flesta sfi-lärare redan skaffar sig svart bälte i flexibilitet.

Vad ser du som den största utmaningen?
– Vi står alla inför en gigantisk utmaning: de människor som kommer till Sverige måste få lov att ta plats i vårt samhälle. De måste bli aktiva samhällsmedborgare, och få tillträde till arbetsmarknaden och vårt utbildningssystem. Lyckas vi inte med det får vi stora problem i framtiden - inte minst med tanke på det svåra politiska klimat som råder i Sverige och Europa. Sfi har förstås inte ensamt ansvar, men vi måste göra vad vi kan för att erbjuda bästa tänkbara utbildning.

 

 


Läs mer om Ingång   


Läs mer om Sfi i fokus


 

Var träffar vi dig nästa vecka?

2015-10-21

Under nästa vecka finns det många möjligheter att träffa oss från norr till söder i vårt avlånga land. Vi finns på plats på Skolforum i Stockholm, SETT Syd och Google Summit i Malmö samt i Växjö, Karlstad och Piteå. Vi vill gärna träffa dig. Kom förbi och prata digitala läromedel med oss.
 

 

I våra montrar kan du titta närmare på våra nyheter och du får veta mer om hur Gleerups interaktiva böcker fungerar. Ta chansen att prova på plats! 

Upptäck hur du kan dela kunskap på ett smartare sätt med Gleerups Dela. Vi kan också erbjuda en helhetslösning för digitala läromedel i alla ämnen för din skola. 

Du träffar oss på:

Skolforum den 26-27 oktober i Stockholm 
Mötesplatsen för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Välkommen till vår monter och missa inte våra spännande seminarier:

  • Läsning och läsundervisning 
  • Interaktiva medier och lärandemiljöer
  • Se texten!
  • Från en-till-en till bättre lärande och kollegialt samarbete
    Läs mer

 

Google Education Summit den 26 oktober i Malmö 
En heldag med fokus på lärande, distribution, integration, PUL-avtal och användning av Google Apps for Education samt andra närliggande tjänster och produkter.
Läs mer

 

Kunskapsfestivalen den 26-27 i Piteå 
Pedagogisk konferens för pedagoger och skolledare med seminarier och workshops inom många områden och för alla stadier.
Läs mer

 

SETT SYD den 27-28 oktober i Malmö 
Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet, SETT expanderar nu sin verksamhet till Malmö.
Läs mer

 

Digital kompetensdag den 27 oktober i Växjö
En fullmatad dag med intressanta föreläsningar, inspiration kring IT i skolan och regionala nätspridare. 
Läs mer


Digitala läromedel - Många vägar till kunskap den 28 oktober i Karlstad 
Visningsdagen som Mediecenter Värmland arrangerar.
Läs mer


Vi ses i nästa vecka! 

 

 

 

Digitaliseringen Sveriges mest outnyttjade resurs - riksdagsseminarium 21 oktober

2015-10-19

På onsdag hålls ett riksdagsseminarium om utbildning och digitalisering. Seminariet arrangeras bland annat av EdTech Sweden och Gleerups medverkar under programpunkten SFI och språkintroduktion – Ett konkret exempel.Digitalisering är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor för att trygga konkurrenskraften, uppdatera kompetens hos den enskilda individen, hos organisationen och på nationell nivå. Samtidigt är digitaliseringen Sveriges mest outnyttjade resurs. Vuxenutbildning, högre utbildning och företagsutbildning, står inför enorma outnyttjade möjligheter att utnyttja digitaliseringen för ökad flexibilitet, mobilitet och effektivitet.

Den 21 oktober anordnas ett webbsänt riksdagsseminarium i frågan. Seminariet leds av Ulf Skarin som tillsammans med deltagarna i paneler och talarstolen försöker identifiera de hinder och möjligheter som finns för att till fullo dra nytta av digitaliseringens möjligheter. 


Gleerups medverkar under programpunkten: 

SFI och språkintroduktion – Ett konkret exempel
Idag anländer 2000 flyktingar om dagen. Kompetens som vi idag behöver. Idag tar det ca 7-10 år från mottagande till att hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Kan digitalisering av utbildning korta den tiden och öka effektiviteten och kvaliteten? 

Medverkande: Ebba Östlin, ordförande utbildningsnämnden (s), Botkyrka kommun, Lars Åkerblom, vVD Gleerups och Niss Jonas Carlsson, Språkkraft


Tid: 21 oktober 9.00-12.00
Värd: Maria Stockhaus (m), utbildningsutskottet och EdTech Sweden

EdTech Sweden är ett initiativ och mötesplats som verkar för att Sverige återtar tätpositionen inom Edtech i utbildning och genomför sin första konferens den 12-13 November.

EdTech Swedens samarbetspartners, är Gleerups Utbildning AB, Blekinge Tekniska Högskola, It´s Learning, Blackboard, Stiftelsen MTC, Anthon B Nilsen Utbildning AB, Lernia, SVERD och Rektorsakademien Utveckling som arrangerar det hela. 

Läs hela programmet

Läs mer om vårt Sfi-material 

 

 

Att delta i det utvidgade kollegiet på nätet – Möt Guldäpplets finalister

2015-10-15

I vår bloggserie om finalisterna till Guldäpplet 2015 har vi nu kommit till den tredje och sista finalisten. Idag presenterar vi Tülay Gürgün, modersmålslärare i turkiska, IKT-utvecklare och lärcenteransvarig på Grindtorpsskolan, Botkyrka kommun.


– Att var finalist till Guldäpplet, ja det känns jättebra! Jag har jobbat helt digitalt på högstadiet i två år och åk1-6 i tre terminer. Det är bra att det uppmärksammas eftersom jag tror att detta är den rätta vägen för våra elever som ska leva i ett digitaliserat, globaliserat och automatiserat samhälle. Skolan måste hänga med utvecklingen. Vi måste börja här och nu, säger Tülay Gürgün.

– Jag är mediepedagog, legitimerad modersmålslärare i turkiska, skolbibliotekarie och bloggare och jobbar som modersmålslärare och skolbibliotekarie på Grindtorpsskolan i Botkyrka.

– Jag har flera bloggar. Min första blogg Grindtorpsskolans Lärcenter har hamnat på listan där man rankat Sveriges bästa bloggar inom utbildning och pedagogik år 2014 och 2015. Den handlar om Grindtorpskolans Lärcenter, om böcker, olika aktiviteter i litteraturen, om författare. En facebooksida är kopplad till bloggen och jag twittrar också om inläggen. Min andra blogg  heter Tülays IKT-sida, där jag ger tips på fantastiska webbsidor, program och appar, säger Tülay.

Tülay Gürgün är en engagerad lärare som med stöd av digitala verktyg och sociala medier ger elever möjligheter att lära sig om sitt modersmål och kultur på ett sätt så att texterna blir multimodala - en digitaliserad utvecklad modersmålsundervisning. Hon arbetar med blogg som lärplattform för sina elever liksom med andra verktyg. 


Hur har din lärarroll förändrats med digitala verktyg?

– Min lärarroll förändras till det positiva eftersom nu jag har mer tid till att jobba med elever som har det svårt. Jag behöver planera mindre eftersom planeringen redan finns i form av mina bloggar. Efterarbetet tar fortfarande mycket tid för att jag utvärderar varje lektion och förfinar mina bloggar. Jag bloggar och är med i det utvidgade kollegiet, det vill säga på nätet, Facebook och Twitter, och utvecklar mig själv och min undervisning varje dag. 

På vilket sätt påverkar de digitala arbetssätten dina elever?
– Eleverna har gått från att vara konsumenter till skapande konstnärer. Det de gör stannar inte i klassrummet. Hela världen kan ta del av deras arbeten. De har blivit mer engagerade och nyfikna i skolarbetet. Deras kunskaper om de digitala verktygen har ökat.

Ger de digitala verktygen dig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse, i så fall hur?
– Ja, absolut. Jag som lärare samlar in elevernas arbeten digitalt och ser progressionen tydligt. När man använder de digitala verktygen i form av eget skapande så ser man tydligt hur mycket eleven har förstått, vad eleven har lärt sig och vad eleven har missat. Elever hämtar in kunskaper digitalt. De har möjlighet att söka och repetera kunskaper när, var och hur mycket de vill. När alla lektioner ligger ute på nätet är det lätt att följa med i undervisningen.

Guldäpplets jury utser vinnare och Guldäpplet 2015 delas ut på Skolforum i Stockholm den 26-27 oktober.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 

 

 

 

Vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris

2015-10-07

Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm, har tilldelats Guldäpplejuryns särskilda pris. Ett pris som juryn kan tilldela ”en eller flera personer som har uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av IT och medier”.


 

– Micke Kring är en i hela landet välkänd representant för den pedagogiska och tekniska utvecklingsfunktion som skolor och skolhuvudmän idag har stort behov av och som bidrar till att växla upp och synliggöra elevernas arbete i nya nätbaserade former, säger Peter Becker, ordförande i stiftelsen DIU och juryn för Guldäpplet.

Micke har i samarbete med kollegorna på Årstaskolan starkt bidragit till att många klassrum idag öppnar sig, att elevernas arbete möter en publik och får respons. Årstaskolan uppmärksammas för sitt arbete med digitalisering och webbaserade tjänster. Micke Kring är hubben för utveckling och drift av dessa tjänster i samarbete med kollegor.

Juryns särskilda pris 2015 tilldelas Micke Kring med följande motivering:
Micke Kring öppnar dörrar för lärare och elever, både på Årstaskolan och i hela landet. Han har tillsammans med pedagoger på den egna skolan metodiskt byggt uppmärksammade webbplatser som växlar upp lärares och elevers insatser. Elevers arbete görs till synliga och välkända mötesplatser, kunskapshubbar, som inte bara ger inspiration till elever och föräldrar på Årstaskolan, utan i lika hög grad till elever och lärare runt om i landet.

I allt Micke gör har han ett orubbligt engagemang för eleverna liksom för kollegornas arbete. Han delar med sig av sin kunskap och har även byggt plattformar så att andra skolor kan starta exempelvis ett eget bibblis, ett digitalt bibliotek med elevernas egna böcker, snyggt förpackade som om det vore en ”riktig” bokhandel.

Micke Kring ger exempel och förutsättningar för lärare att utveckla sin undervisning med digitala verktyg och sociala medier med stor räckvidd.

Priset delas ut på Skolforum, måndagen den 26 oktober kl 11.00

​Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator. I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2013 och 2014.

Läs mer om Guldäpplejuryns särskilda pris.

 

 

 

Elevernas engagemang ökar och likaså deras motivation. – Möt Guldäpplets finalister

2015-10-07

Av alla duktiga lärare som nominerades till Guldäpplet 2015 har nu tre finalister utsetts. I en serie blogginlägg presenterar vi de tre finalisterna lite närmare. Idag möter vi Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, Wendesgymnasiet, Kristianstad.
 



– Det är så skoj att vara en av tre finalister till detta pris. Det trodde jag aldrig. Jag känner mig oerhört hedrad men också stolt. Tänk att mitt arbete uppskattas och inspirerar, säger Jenny.

– Jag är gymnasielärare i svenska och historia och sedan augusti också förstelärare med fokus på språkutveckling/svenska och IKT. Min arbetsplats är Wendesgymnasiet i Kristianstad och tillsammans med mina elever har jag bloggen Fröken JE:s blogg.

– Då jag gärna delar med dig av mina erfarenheter, tankar och idéer driver jag också bloggen Jenny på Wendes som främst vänder sig till andra pedagoger runt om i Sverige. Här hittar man en del material som jag tagit fram och tanken är att andra ska kunna använda det, säger Jenny.

Jenny Edvardsson är läraren som gillar utmaningar. "Vad har Mando Diao med svenska 1 att göra?" Frågan blir ett anslag för svenska med eleverna på Fordon- och transportprogrammet. Med ett brinnande engagemang, pedagogisk variation och ny teknik introducerar hon nya sätt att lära som fångar och sporrar eleverna.

Med ambitionen att alla ska kunna ta del av undervisningen, oberoende av vilka förutsättningar de har, arbetar hon med sina gymnasieelever för att utveckla deras språkliga förmåga och historiska perspektiv. Hon försöker skapa en klassrumsmiljö som förenar högläsning, you-tube-filmer, bloggar och digitala verktyg.

Hur har din lärarroll förändrats med digitala verktyg?
– Den största förändringen är nog att jag idag hittar fler möjligheter att närma mig eleverna. Jag har också börjat ha en allt mer digital undervisning, där bloggen blir utgångspunkt för det vi ska göra under lektionstid. Sedan tänker jag också att de digitala verktygen gör att de administrativa delarna av mitt arbete blir allt enklare och tar allt mindre tid i anspråk. 

På vilket sätt påverkar de digitala arbetssätten dina elever?
– Mina elever påverkas på flera sätt. Alla elever får möjlighet att klara av undervisningen med hjälp av de kompensatoriska hjälpmedel som den digitala tekniken erbjuder. Deras engagemang ökar och likaså deras motivation. Den digitala tekniken skapar i många fall en ökad lust och lusten är en av drivkrafterna bakom motivationen. När eleverna är motiverade ökar deras prestation och leder i de flesta fall till bättre resultat. De digitala arbetssätten skapar också möjlighet för eleverna att lättare reflektera över sitt eget lärande men också att ge feedback kring egna eller klasskompisars uppgifter. 

Ger de digitala verktygen dig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse, i så fall hur?
– Jag hävdar att de digitala verktygen ger mig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse. Med de digitala verktygen kan jag få ytterligare sätt att möta eleverna och de skapar också ökad möjlighet för alla elever att ta del av undervisningen. Då jag arbetar mycket med skrivprocess i svenska är tekniken ett klart hjälpmedel, då eleverna kan skriva, läsa mina eller kompisars kommentarer, skriva om och så vidare.  Med filmer och ljudinspelningar kan vi lätt förflytta oss i tid och rum och skapa ett närmare möte med exempelvis en historisk person. Genom att också digitalt skapa former för den formativa bedömningen blir det enkelt både för mig och mina elever att följa elevernas kunskapsutveckling.


Guldäpplets jury utser vinnare och Guldäpplet 2015 delas ut på Skolforum i Stockholm den 26-27 oktober.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 


 

Lärarrollen mer inkluderande med digitala verktyg – Möt Guldäpplets finalister

2015-10-02

På bokmässan förra veckan presenterades de tre finalisterna till lärarpriset Guldäpplet på Molnetscenen. Vi träffade de tre finalisterna i minglet och kommer i en bloggserie att presentera dem lite närmare.

Först ut är Cecilia Johansson, lärare i svenska och historia, på Helenelundsskolan i Sollentuna.


– Jag är hedrad och glad över att vara i final. Jag känner mig faktiskt redan som en vinnare. Mitt arbete får uppmärksamhet och jag lär känna flera fantastiskt skickliga lärare. Det är jättekul, säger Cecilia.

– Jag undervisar på högstadiet i svenska, historia och geografi Jag är också forskarutbildad vid den nationella forskarskolan för lärare, Historiska medier vid Umeå Universitet, fortsätter hon.
 

Cecilia upptäckte att både flickor och pojkar lär sig mer och motiveras av att publicera sig på nätet. Tysta flickor får en röst och pojkarna motiveras till att skriva. Cecilia har hittat nya sätt att ta till vara alla elevers berättarglädje och kreativitet. Med exempelvis Revolutionsbloggen om franska revolutionen skrev eleverna dagboks-anteckningar från den tiden med hjälp av ett fiktivt jag. Fler elever gynnas och engageras, inte bara de som har kommit långt i historieämnet.
    
Cecilia har också studerat den egna praktiken i ett forskningsarbete kring mötet mellan sociala medier och historieundervisningen. 

Hur har din lärarroll förändrats med digitala verktyg?
– Jag förmedlar min undervisning på många fler sätt och därmed har min lärarroll  blivit mer utmanande, relevant och inkluderande. Med publicistiska arbetssätt kan klassen till exempel bygga ett gemensamt kunskapsinnehåll på en webbplats som vi sedan kan tolka och värdera tillsammans. 

På vilket sätt påverkar de digitala arbetssätten dina elever?
– Mina duktiga kollegor som undervisar i de yngre åren har redan gjort grovjobbet och utvecklat elevernas digitala kompetens. När jag möter eleverna i år 7 gäller det att använda de kreativa och roliga arbetssätten för att fördjupa elevernas resonemang samtidigt som arbetsglädjen bibehålls.

Ger de digitala verktygen dig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse, i så fall hur?
– Det är mycket lättare att följa mina elevers språkutveckling och tänkande tack vare alla nya möjligheter att dokumentera och synliggöra det som händer i klassrummet.

Guldäpplets jury utser vinnare och Guldäpplet 2015 delas ut på Skolforum i Stockholm den 26-27 oktober.

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator. I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2013 och 2014.


Foto av Cecilia Johansson: Kristina Alexandersson

 

 

 

Gästblogg av Stefan Pålsson: Både visioner och kunskap krävs när skolan digitaliseras

2015-09-30


Idag skriver Stefan Pålsson på vår gästblogg om skolans digitalisering och strategier som krävs för att koppla samman datorer, elever, undervisning och lärande på bra sätt.

Stefan Pålsson är frilansskribent, baserad i Malmö. Han analyserar och beskriver samhällsutveckling, lärande och digitala medier. Stefan är redaktör för omvärldsbloggen, som drivs av Skolverket och diskuterar it i skolan i Sverige och internationellt. Stefan medverkar som skribent i boken Interaktiva medier och lärandemiljöer utgiven på Gleerups. 


 

 

Den digitala utvecklingen är den största och viktigaste globala utmaningen för skolan, konstaterade OECDs analytiker för knappt tre år sedan i rapporten Trends Shaping Education. Skälet är att utvecklingen sker i en närmast exponentiell takt. Samtidigt påverkar den andra utmaningar för skolan - bland annat de växande sociala klyftorna och arbetslivets förändringar - så att de blir mer instabila och svårare att förutsäga. 

Digitaliseringen av skolan står därför högt på dagordningen i världens länder och i olika mellanstatliga organisationer. Vilka kunskaper och förmågor blir viktiga när samhället utvecklas i en global och digital riktning? Vilka krav ställer det på styrdokumenten och på skolans undervisning?

Hos OECD finns en medvetenhet om att den här typen av förändringar är ett komplext och kostsamt åtagande, där risken att misslyckas ständigt hänger i luften. Det måste dock ändå göras, menar man, eftersom det globala samhället förändras i grunden. Att avstå från att digitalisera skolan är varken billigare eller mer hållbart på längre sikt. 

Saknar samlad strategi 
Den som tittar närmare på Europa, upptäcker snabbt att tillgången på hårdvara och infrastruktur är bättre än någonsin och att intresset för pedagogiskt nytänkande växer. Förändringarbetet går ändå fortfarande trögt, eftersom länderna ofta saknar en samlad strategi och ett samordnat stöd som sätter ordentlig fart på utvecklingen. 

Det krävs både visioner och kunskap för att koppla samman datorer, elever, undervisning och lärande på bra sätt. I länder som Danmark, Finland, Norge och Nederländerna genomförs organiserade åtgärder för att ta tag i detta.

Samarbetsprojekt inom EU 
I mars inledde Europeiska skoldatanätet det treåriga samarbetsprojektet MENTEP, som kanske kan underlätta skolans digitalisering i EUs medlemsländer. Det handlar om att ta fram en prototyp av ett webbaserat stödsystem som hjälper lärare att förstå och dra nytta av den digitala utvecklingen i sin undervisning. Samtidigt får beslutsfattare en bättre och mer överskådlig bild av det pågående arbetet, så att de ser vilka insatser som behövs. 

Nationella insatser
Vad är på gång i Sverige? Sommaren 2013 beslöt regeringen och SKL att genomföra insatser som underlättar digitaliseringen av viktiga samhällsområden. Ett resultat för skolans del var bildandet av Nationellt forum för skolans digitalisering, en samverkansgrupp som samlar viktiga aktörer. Ett annat var utvecklingen av ett nationellt ramverk och LIKA, ett webbaserat självskattningsverktyg som hjälper kommunerna att ta ett samlat grepp kring det lokala arbetet.

SKL och samverkansgruppen fick senare i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell it-strategi för skolan. Deras förslag, som kom i mars, rymmer åtgärder inom samma områden som LIKA fokuserar: ledning, infrastruktur, kompetens och användning. 

I budgetpropositionen för 2016 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram två nationella it-strategier: en för förskolan och grundskolan och en för gymnasiet och vuxenutbildningen. Det blir intressant att följa det arbetet och vad det leder till.

Stefan Pålson

Stefan Pålsson skriver om samhällsutveckling, utbildning och lärande, bland annat på Väsby lärlabbsom drivs av Upplands Väsby kommun, och på Omvärldsbloggen,  som drivs av Skolverket.


Läs mer om:

OECD om globala trender som påverkar skolan

OECD och förnyelsen av skolan i en digital värld

Vad krävs för att dra nytta av it i undervisningen?

Digitaliseringen av skolan fortsätter i Danmark

Boken Interaktiva medier och lärandemiljöer 

 

 

Finalisterna till Guldäpplet 2015 utsedda

2015-09-24

Av drygt 80 kompetenta och duktiga lärare som nominerats från hela landet har nu tre finalister utsetts till Guldäpplet 2015. Finalisterna presenterades på bokmässan vid lunchtid idag. 

Guldäpplet delas årligen ut till en eller flera aktiva lärare för inspirerande arbetssätt och förmåga att utveckla undrevisningen med stöd av digitala verktyg.

Den digitala förvandlingen av skolan kommer inte av sig själv, det visar bland annat den senaste PISA-rapporten med fokus på elever, datorer, och lärande. Digitalisering är inte en fråga om apparater och teknik. Undervisningen och lärandet måste stå i fokus. Årets drygt 80 nominerade till Guldäpplet visar att användningen av digitala verktyg i skolan sprider sig, att kvalitén ökar och att det digitala lärandet sprider sig

– De nominerade till lärarpriset Guldäpplet förmedlar inspiration och personligt engagemang för att lyfta eleverna med genomtänkt pedagogik och digitala verktyg, säger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU och juryn för Guldäpplet.

På Molnetscenen under den pågående bokmässan presenterades finalisterna inför en förväntansfull publik vid lunchtid idag.

Årets tre finalister till Guldäpplet är:

Cecilia Johansson, lärare i svenska och historia, årskurs 7–9, Helenelundsskolan , Sollentuna och fil lic i historia

Cecilia Johansson upptäckte att både flickor och pojkar lärde sig mer och motiverades av att publicera sig på nätet. Tysta flickor fick en röst och pojkarna motiverades till att skriva. Med exempelvis Revolutionsbloggen om franska revolutionen hittade Cecilia ett nytt sätt att ta till vara alla elevers berättarglädje och kreativitet. 

Cecilia Johansson har studerat den egna praktiken i ett forskningsarbete kring mötet mellan sociala medier och historieundervisningen. Hon bidrar kontinuerligt till det gemensamma samtalet kring pedagogik i sociala medier och delar med sig av sin diskussion till kollegor på den egna skolan, i kommunen liksom i hela landet.

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, Wendesgymnasiet, Kristianstad (förstelärare i svenska/språkutveckling/IKT)

Jenny Edvardsson är läraren som gillar utmaningar. "Vad har Mando Diao med svenska 1 att göra?" Frågan blir ett anslag för svenska med eleverna på gymnasiets fordonstekniska linje. Med ett brinnande engagemang, pedagogisk variation och ny teknik introducerar hon nya sätt att lära som fångar och sporrar eleverna.

Med ambitionen att alla ska kunna ta del av undervisningen, oberoende av vilka förutsätt-ningar de har, arbetar hon med sina gymnasieelever för att utveckla deras språkliga förmåga och historiska perspektiv. Hon söker skapa en klassrumsmiljö som förenar högläsning, you-tube-filmer, bloggar och digitala verktyg. Jenny delar flitigt med sig av sina reflektioner till kollegor, bland annat i sin blogg och i diskussionsgrupper på nätet.

Tülay Gürgün, leg. modersmålslärare i turkiska, IKT-utvecklare, lärcenteransvarig, Grindtorpsskolan, Botkyrka kommun

Tülay Gürgün är en engagerad lärare som med stöd av digitala verktyg och sociala medier ger elever möjligheter att lära sig om sitt modersmål och kultur på ett sätt så att texterna blir multimodala - en digitaliserad utvecklad modersmålsundervisning. Hon arbetar med blogg som lärplattform för sina elever liksom med andra verktyg. Tülay utvecklar sin undervisning stadigt och förverkligar läroplanen. Tülay är dessutom en aktiv bloggare, föreläsare, facebookare och twittrare och delar generöst med sig av sitt kunnande och sina upptäckter till andra i det utvidgade kollegiet på nätet.

Guldäpplets jury utser vinnare och Guldäpplet 2015 delas ut på Skolforum i Stockholm den 26-27 oktober.

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator. I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2013 och 2014.


Läs mer om Guldäpplet


Läs mer om Guldäpplets finalister



 

Ny rapport visar att digitaliseringen ännu inte omfattar läromedel

2015-09-24

I morse öppnades bokmässans stora skolsatsning Molnet med en paneldebatt under rubriken "Vart går skolpengen?" På samma tema publicerar idag Lärarnas Riksförbund en ny rapport ”Kostnadsökning eller kvalitetsminskning”, kring läromedel. 



Rapporten visar att elever har god tillgång till datorer och teknik men inte alls i samma utsträckning tillgång till digitala läromedel eller lärresurser.

–  Tillgången till och användningen av läromedel och andra resurser har ett direkt samband med undervisningens kvalitet och även lärarens arbetstid, säger Åsa Steholt Vernerson, vd på Gleerups, som också medverkade i morgonens paneldebatt. 

Inga pengar till läromedel
I rapporten framkommer att många lärare upplever att det finns mindre resurser till läromedel idag:

– Vi förväntas bedriva undervisning av hög kvalitet men har ibland inga läromedel och det finns inte heller pengar till att köpa in läromedel vilket i sin tur gör att många ”fulkopierar” eller tvingas skapa eget läromedel. Snacka om slöseri med tid!  Om vi fick nedsatt tid i klass för att skapa egna läromedel så vore det ju en sak – men det får man ju aldrig. *suck*, säger en lärare som hört av sig till Lärarnas Riksförbund i samband med en enkät om läromedel som skickats ut till ett antal av förbundets medlemmar. 

Det är uppenbart att digitaliseringen av svensk skola inte omfattar läromedel och andra digitala resurser – det är därför ingen överraskning att de digitala förmågorna enligt PISA inte är så mycket bättre än de traditionella. Utan bra resurser för lärandet blir det ingen utmärkt undervisning. 

– Om inte lärarna får möjlighet att ta del av och lära sig använda digitala läromedel så är resurserna som används till datorer dåligt nyttjade och eleverna går miste om möjligheten att tillfullo ta del av den nya tekniken.

Läs artikel om rapporten i Svenska Dagbladet

Läs hela rapporten

 

 

 

 

 

Så flippar du klassrummet med stöd av interaktiva böcker

2015-09-21

Bland de lärare som jobbar med våra interaktiva böcker får vi ständigt respons på hur de interaktiva böckerna ger mervärde till undervisningen. Idag har vi tittat närmre på hur interaktiva böcker stöder det flippade klassrummet.
 




Allt fler lärare hakar på trenden att flippa klassrummet.  Metoden som också kallas det omvända klassrummet går ut på att man vänder på den traditionella undervisningen. Istället för att ha en genomgång i klassrummet och skicka med uppgifter hem gör man tvärtom. Eleverna får hemuppgifter som förberedelse till en lektion. Förhandsläxan kan vara att titta på en film, att läsa igenom en text eller svara på frågor.

Tanken är att eleverna kommer förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas på ett effektivare sätt. I stället för att lyssna på en genomgång får eleverna tid att göra uppgifter när läraren finns tillhands på lektionen.

Gleerups interaktiva böcker stöder det flippade klassrummet. I de interaktiva böckerna finns det gott om instruerande filmer, ljudklipp, introduktionstexter och övningar som lämpar sig utmärkt för att flippa klassrummet. 

Vi ställde några frågor till en av våra pilotlärare, Ingela Nilsson, gymnasielärare i matematik på Spyken i Lund som använder Gleerups interaktiva böcker för att flippa klassrummet.  

Vilka fördelar ser du med att flippa klassrummet?
– Att eleverna är pålästa när lektionen börjar och tiden kan användas till att jobba med problem på lektionen istället för genomgångar, säger Ingela Nilsson.

Hur använder du Gleerups interaktiva böcker när du flippar klassrummet?
– En av de största fördelarna med de interaktiva böckerna är att de innehåller trevliga små filmer. Då behöver jag inte göra filmer själv, vilket jag gjort innan, utan jag kan fortsätta flippa klassrummet med hjälp av den interaktiva boken, säger Ingela. 

– Eleverna får i läxa att se en film i den interaktiva boken före lektionen och svara på frågorna som hör till filmen. Innan lektionen ser jag på resultatvisningen i den interaktiva boken hur de har klarat frågorna. Om det är någon uppgift de fastnat på går jag igenom den. Därefter kan jag använda tiden till att låta eleverna får jobba med uppgifter eller problem på olika sätt, fortsätter Ingela. 

Är det lättare att undervisa när du flippar klassrummet?
– Ja, exempelvis om elever varit sjuka, inte sett filmen kan jag hänvisa till filmen och behöver inte gå igenom momentet med de eleverna igen. De kan då sitta med hörlurar och se filmen på lektionen.  Ibland vill jag hellre att eleverna ska laborera fram en insikt, och då "flippar" jag inte just det avsnittet, säger Ingela.

Vad tycker eleverna? 
– Eleverna är nöjda. De tycker att det känns bra att ha tittat på filmerna före lektionen och det är också en fördel att alltid ha tillgång till en film om de har varit sjuka.

– När jag introducerade den interaktiva boken bestämde jag att mina elever skulle prova och därefter bestämma om vi skulle fortsätta med interaktiva böcker. De har röstat på att fortsätta med den interaktiva boken efter att ha använt Exponent 1c och 2c. Nu jobbar vi med Exponent 3c, och de vill inte ha en traditionell bok igen, avslutar Ingela.

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

Läs mer om Exponent-seriens interaktiva böcker. Alla interaktiva böcker supportar flippat klassrum och i Expenent-serien finns nu även flippade versioner helt upplagda enligt metoden flippat klassrum.
     

Fem frågor till Eva Hultin inför årets bokmässa

2015-09-18

I nästa vecka är det dags för bokmässa i Göteborg och Gleerups deltar liksom förra året i bokmässans stora skolsatsning Molnet med fokus på lärande, läromedel och digitalisering.  
 


Molnet vänder sig till lärare, skolledare, beslutsfattare och andra verksamma inom skolans värld. Här utvecklas skola och lärande!  På scenen arrangeras inspirerande samtal och föreläsningar. Du kan delta i aktiviteter och mingla med andra verksamma inom utbildningssektorn. 

Som vanligt finns också ett särskilt Skolspår i seminarieprogrammet med ett stort antal seminarier som riktar sig direkt till pedagoger. Gleerups har intressanta föreläsningar både i skolspåret och på Molnetscenen.

Vi ställde fem frågor till vår författare Eva Hultin som håller föreläsningen ”Att skriva sig till läsning”.  

Hur laddar du inför bokmässan?
Jag brukar föreläsa om vårt forskningsprojekt som vi skrivit om i boken Att skriva sig till läsning under 90 minuter. Så jag laddar genom att fundera på vad jag kan hinna säga på 20 minuter, vad jag helst vill ha med. 

Vad kommer din föreläsning att handla om?
Min föreläsning handlar om ett forskningsprojekt, Digitaliseringen av skolans tidiga skriftspråkspraktiker, som jag genomfört med en kollega, Maria Westman. Boken, Att skriva sig till läsning – analyser av det digitala klassrummet, handlar ju om detta också. 

Varför har metoden, Att skriva sig till läsning (ASL), blivit så populär?
I och med digitaliseringen av skolan så har nya möjligheter uppstått att ge läs- och skrivundervisningen delvis ny design. Datorer och andra digitala resurser förändrar inte i sig undervisningen, men ASL är ett pedagogiskt koncept som möjliggör att de digitala resurserna i klassrummet tillvaratas så att nya vägar in i skriftspråket öppnas.

Vad har du för råd till lärare som vill använda metoden? 
Mitt råd är att lärare informerar sig om metoden, och om vilka olika utformningar den finns i. För ASL är ett samlingsnamn för olika metoder med det gemensamt att datorn är central i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Därefter är det viktigt att läraren själv anpassar metoden till sitt klassrum, till sina elever och på så sätt gör den till sin egen. En metod kan aldrig ersätta lärares didaktiska omdöme, som innebär att läraren behöver överväga vad som är lämpligast i den egna praktiken.

Har du siktat in dig på något spännande seminarium du själv ska besöka?
Nej inte ännu, men det ska bli mycket spännande att se vilka skönlitterära författare som är där. Jag uppskattar såväl ungdomslitteratur som vanliga romaner, så det blir roligt om någon av favoriterna är där. Sedan blir det spännande att gå på någon kollegas, det vill säga någon annan skolforskares, seminarium med.

 

Mer info och tider för alla våra föreläsningar i Skolspåret och på Molnetscenen.

Hela programmet Molnet

 

 

 

Pisa visar tydligt – Det krävs en digital strategi, nu!

2015-09-16

Gårdagens alarmerande Pisa-rapport om svenska elevers underkända it-kunskaper visar på ett skriande behov av en genomtänkt digital strategi som inkluderar både kompetensutveckling och digitalt innehåll till de tekniska investeringarna.



Den nya Pisa-studien som släpptes igår visar att svenska skolor har hög datortillgång men betydligt sämre it-kunskaper. 

I Sverige har tillgången till och användningen av it i undervisningen ökat markant sedan 2009. Idag är den störst bland de 31 länder som deltog i Pisa-studien 2012. Men när det gäller it-kunskaper, visar studien, att i både läsförståelse och matematik har svenska elever halkat efter avsevärt jämfört med tidigare. 

– Resultatet från Pisa-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med.  Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket i ett pressmeddelande. 

Pedagogiskt innehåll krävs
Pisa-studiens resultat förstärker bilden vi länge haft att svenska skolor satsat stort på investeringar i digital teknik med datorer och surfplattor men helt glömt bort eller investerat väldigt lite i digitala läromedel. 

För att fullt ut utnyttja potentialen i den digitala tekniken krävs ett bra och pedagogiskt innehåll. 

– Att höja kunskapsresultaten i skolan kräver insatser på flera områden. Självklart borde lärare och elever ha tillgång till uppdaterade och kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen. Investeringen i digitala läromedel är väldigt liten i förhållande till investeringarna i datorer och surfplattor, säger Åsa Steholt Vernerson, vd, Gleerups.

Kompetensutveckling saknas 
I en kommentar till Pisa-studien, i Svenska Dagbladet, pekar utbildningsminister Gustav Fridolin på att svenska elevers underkända it-kunskaper hänger samman med att man inte har försett rektorer och lärare med de rätta verktygen.

– Det måste handla om vad man faktiskt gör med en dator. Arbetet med att ge lärare och rektorer kompetens och de rätta verktygen har hängt efter. Det är där vi måste göra långsiktiga och systematiska insatser, säger Gustav Fridolin till Svenska Dagbladet.

Det blir tydligt att en genomtänkt digital strategi som inkluderar både kompetensutveckling och digitalt innehåll till de tekniska investeringarna borde vara självklart idag.

Hur kan digitala verktyg bidra till utvecklingen? 
I dagarna har Gleerups tillsammans med Samsung och Atea inlett ett treårigt forskningsprojekt kring hur digitala verktyg på bästa sätt kan bidra till utveckling i skolan. I projektet ingår alla delar i skolans digitalisering, tekniken, kompetensutveckling av pedagoger och skolledning samt pedagogiskt innehåll. Projektet där fem högstadieskolor medverkar följs av forskarna Åke Grönlund och Matilda Wiklund och kommer pågå under tre år. 

– Målet med projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” är att bidra med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och det ska bli mycket spännande att följa projektet under så lång tid, säger Elisabeth Lennartsdotter, Marknads- och försäljningschef Gleerups

Läs mer om forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter.

 

 

– Patienter ska inte skadas av vården och som personal ska man inte behöva oroa sig för att göra fel.

2015-09-02

Nu släpps boken Medicinsk juridik för hälso- och sjukvårdspersonal som tar upp det regelverk som ska säkerställa patientsäkerhet i vården. Vi ställde några frågor till författaren Ewa Axelsson, juris doktor i medicinsk rätt och som arbetar som jurist på enheten verksamhetsstöd Patientsäkerhet, Stockholms läns landsting.


Varför har du skrivit en bok om medicinsk juridik?

– När jag fick förfrågan tyckte jag att det lät både roligt och viktigt att på ett lättillgängligt sätt försöka förmedla vilka krav regelverket ställer på vårdgivaren och personalen. Jag tycker faktiskt att det är lika roligt att uppdatera boken och ser det som en utmaning att ständigt försöka förbättra och utveckla innehållet så att den också ska vara det stöd som det är tänkt.

Vad har du för tankar kring patientsäkerhet? 


– Jag tycker att det mesta har med patientsäkerheten att göra, kanske är det så djupt rotat i mig eftersom jag har ett långt förflutet av arbete inom hälso- och sjukvården. Patienter ska inte skadas av vården och som personal ska man inte behöva oroa sig för att göra fel. För mig är det självklart att regelverkets yttersta syfte är att säkerställa hög patientsäkerhet. Sedan är det ju förstås så att allt inte kan regleras och att man inte enbart med stöd av lagstiftningen kan uppnå hög patientsäkerhet. Den mänskliga faktorn och sunt förnuft är också viktiga komponenter.

Vad kan den nya boken bidra med till den praktiska verksamheten? 


– Att ge den enskilde trygghet i att veta var de rättsliga ramarna är. Min övertygelse är att om man är trygg i vilka krav som ställs och vilket handlingsutrymme man har så kan man lättare hantera svåra situationer och sådant som är oreglerat. Med detta i ryggen och sunt förnuft kommer man långt.

Vem riktar sig boken till? 


– Boken riktar sig till både till studenter och redan yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal. Man kan använda den som uppslagsbok.

– Då jag själv förespråkar uppföljning som en viktig del i kvalitetssäkring skulle jag förstås uppskatta att få återkoppling på innehållet i boken. Saknas något? Är något oklart? Är boken så användbar som det var tänkt? Om läsaren vill dela med sig av sina tankar går det bra att lämna synpunkter till mig via Gleerups via agneta.edman@gleerups.se


Läs mer om boken

 

Gästblogg Siv Strömquist – Prokrastinering verkar ha blivit ett modeord

2015-08-25



Siv Strömquist skriver idag på vår gästblogg om skrivande och skrivstrategier med fokus på den ständigt aktuella frågan: Hur kommer man igång? 

 

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och författare till böcker om skrivande och språkriktighet. Under många år svarade hon också på läsarnas språkfrågor i Svenska Dagbladet. På Gleerups har hon gett ut klassikerna Skrivboken och Konsten att tala och skriva. 
 



I mitt skrivande, forskande och undervisande liv har det mesta kretsat kring konsten att skriva. När jag under arbetet med min doktorsavhandling (en elevspråksundersökning med styckeindelning i fokus) kom i kontakt med den klassiska retorikens textbildningsmodell var fröet sått. Här, i antikens uppfattning att allt textskapande är en arbetsprocess som kan delas in i olika stadier, fanns förutsättningarna för en modern syn på skrivandet, ett synsätt med tydliga didaktiska implikationer.

Med den här synen på skrivandet förstår man varför det så ofta kan kännas svårt att skriva. Inte bara för ovana skribenter.

Skrivstrategier
Allt skrivande omfattar ett antal olika arbetsmoment, ett antal problem att lösa. Allt från den inledande analysen av skrivuppgiften via materialinsamling och formulering till bearbetningen av den färdiga texten. 


Att ha tillgång till strategier för detta arbete är naturligtvis viktigt för den som känner sig obekväm i sitt skrivande. Men också för professionella skribenter och, inte minst, för den som ska undervisa i skrivandets konst. Tillgång till strategier är en förutsättning för bra texter.

Strategierna är av olika slag. En del, som de man behöver i formuleringsarbetet, är helt enkelt regler. Skrivregler. Andra är mindre handfasta. Som de ofta efterfrågade tillvägagångssätten för att komma i gång med själva skrivandet. Här handlar det mer om tips och goda råd.

Prokastinering
ett modeord
Prokrastinering är i dag något av ett modeord. Men det ordet står för, att man skjuter upp sådant som måste göras, är inte något nytt. Det är en verklighet som alla som skriver ständigt brottas med. Oavsett hur mycket research man gjort, hur mycket material man har, så är det likadant varje gång. Det tar emot. Man vill inte börja.

Det är då man städar skrivbordet, klipper gräset, tvättar bilen eller går ut med hunden och så vidare i all oändlighet. Och så är det plötsligt dags för lämning ...


Ordet lämning – eller deadline som det också kan heta (även på svenska!) – leder fram till ett annat i sammanhanget viktigt ord: tidspress. Det vet vi alla att tidspress kan göra underverk när det gäller att komma igång med en skrivuppgift. Men det är en tveksam strategi eftersom den går ut över möjligheterna till bearbetning av texten.

Börja skriva
Bättre tips finns. Varför inte helt enkelt börja skriva? Om vad som helst. Det är ett gammalt, klassiskt råd för att få igång formuleringsmaskineriet.


Bättre ändå, tycker jag, är att förutsättningslöst börja skriva om något som har med den aktuella skrivuppgiften att göra. Man kan ju alltid intala sig själv att nu börjar jag skriva om det här, men detta är inget som jag ska använda; jag provskriver lite, sedan börjar jag på allvar. Ofta går sådant  inledande, tentativt skrivande mycket bra att använda när det sedan är dags för den slutgiltiga texten.

Ett viktigt tips i det här sammanhanget är att man ska frigöra sig från det gamla rådet att man ska börja från början, för "då kommer resten av bara farten". Det är en myt. Man måste inte alls börja från början. Man ska börja skriva om det man kan bäst, är mest intresserad av eller vet mest om. Då är det lättast att komma igång. Och så småningom är det ju bara att placera in det man just skrivit i den planerade textstrukturen.

Ett knep som jag själv ofta använder är att jag plågar min omgivning med mina överhängande skrivuppgifter. Jag pratar om dem. Att tala fram innehållet i en text underlättar mycket när det sedan är dags för den skriftliga utformningen. Det gäller bara att hitta personer som har tid att lyssna ...

Att skriva är så mycket mer än att skriva. Men, jag lovar, arbetsprocessen underlättas om man har tillgång till fungerande strategier. Oavsett om det gäller detaljer som val av ord och skiljetecken eller övergripande insatser som strukturering av texten eller – konsten att komma igång.      

Siv Strömquist


Läs mer om Siv Strömquists skrivhandöcker Skrivboken och Konsten att tala och skriva


Andra aktuella böcker av Siv Strömquist är Vart är vart på väg? (Norstedts 2011) och Skiljeteckensboken (Morfem 2013).

Underrättelseanalys, hot och möjligheter

2015-08-21

Wilhelm Agrell är aktuell med boken Underrättelseanalysens metoder och problem som nu kommer i ny utvidgad upplaga. Vi fick en pratstund med honom om underrättelseanalysen i vår tid och dess hot och möjligheter.
 



Hur vill du beskriva underrättelseanalysen? 
– Underrättelseanalys handlar om att dra framåtblickande slutsatser om hot och möjligheter. Den bedrivs på många områden, men metoder och problem är i stor utsträckning likartade. De handlar om ett ofta ofullständigt och opålitligt kunskapsunderlag men också om krav på bedömningar och prognoser som ibland måste tas fram på kort tid och under betydande osäkerhet. Även om underrättelsetjänster kan utnyttja särskilda metoder för att inhämta och bearbeta information är man i fråga om bedömningar hänvisad till analysmetoder som varken är exklusiva eller hemliga. En grundläggande förutsättning för analysarbetet är att känna till dessa metoder, men framförallt hur de kan tillämpas för att tolka ett underrättelsematerial och möta ett underrättelseproblem.


Vad betyder underrättelseanalysen i vår tid? 
– Underrättelseanalys har under de senaste 25 åren blivit en allt viktigare aspekt av samhällens säkerhet i vid mening. Den internationella terrorismen är gränsöverskridande och föränderlig och ställer ständigt länder, säkerhetstjänster och militära organisationer inför nya hot där de som ska skydda samhället riskerar att gång på gång hamna steget efter. Framväxten av den Islamiska staten och omvärldens långsamma och trevande reaktion belyser denna principiella och återkommande problematik. Hur ska underrättelseanalysen kunna upptäcka hot innan de blivit alltför farliga och omöjliga att hantera? Och hur ska analytikerna kunna få gehör för bedömningar som är politiskt obekväma eller kan avfärdas som spekulativa? Måste en självmordsbombare spränga sig i centrala Stockholm innan en hotvarning verkligen tas på allvar - och är det inte då redan för sent? Bland alla analysproblem är kanske detta bevisdilemma det svåraste och mest frustrerande.

Nu kommer din bok Underrättelseanalysens metoder och problem i ny upplaga. Vad är nytt?
– Denna andra omarbetade upplaga innehåller flera nya avsnitt som bland annat bygger på erfarenheter från några av de senaste årens uppmärksammade händelser. Terrorattentaten i Norge 22 juli 2011 utgör bakgrund för ett nyskrivet kapitel som tar upp svårupptäckta hot och vaga analysproblem, sådant som vi inte ens vet att vi inte vet. 

– Tjugoandra juli-attentaten är samtidigt ett exempel på i hur hög grad diskussionen om underrättelseanalys och samhällssäkerhet fokuseras på misslyckanden. Det är naturligt men kan samtidigt vara vilseledande. I ett nytt slutkapitel går jag igenom de analysmetoder som behandlas i boken, men denna gång med utgångspunkt i vad som fungerat, vad som resulterat i det jag valt att kalla rimliga underrättelsebedömningar, inte nödvändigtvis klockrent rätta men så korrekta och användbara som underlag och omständigheter medgett.

Vem riktar sig boken till?
– Underrättelseanalysens metoder och problem är ingen metodhandbok i traditionell mening utan en inspiration för metodutveckling och självreflexion inom de specifika sakområde en analytiker arbetar inom. Den riktar sig både till yrkesverksamma analytiker och till studenter inom en rad ämnen som i sin framtida yrkesroll kan komma att möta underrättelsebedömningar eller tänker sig att själva arbeta med analysproblem.

Under nästa år kommer du ut med en helt nyskriven lärobok på Gleerups, vad handlar den om? 
– Boken heter Det säkra landet. Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat och behandlar hur den svenska säkerhetspolitiken förändrats efter det kalla krigets slut, hur försvaret i dess traditionella form avvecklades och hur den internationella utvecklingen kom att ta en annan vändning än de säkerhetspolitiska bedömningarna utgått från. Det säkra landet handlar om Sverige under ett slags mellankrigstid, inte olik den som följde efter det första världskriget. Liksom då kommer man att fråga sig om det fanns varningssignaler som ingen lyssnade på och om säkerhetspolitik och försvar är ett område med en inneboende tröghet som motverkar den framåtblickande rationalitet som politiken förutsätter.

 

Läs mer om Underrättelseanalysens metoder och problem    
 

  

Bygg ut din interaktiva bok och andra nyheter

2015-08-18

Nu är det dags för terminsstart över hela landet och i höst använder fler skolor än någonsin Gleerups digitala läromedel. Till höstterminens start har de interaktiva böckerna fått ett uppdaterat gränssnitt, nytt innehåll och nya funktioner. 

 

– Under sommaren har vi förbättrat många funktioner i de interaktiva böckerna. Vi har även vidareutvecklat gränssnitt och design vilket underlättar navigeringen i våra interaktiva böcker, säger Marcus Ander, konceptutvecklare på Gleerups. 

Lägg till eget material
I Gleerups interaktiva böcker kan du nu enkelt lägga till eget material, sådant du skapat själv eller länkat från internet. Var du än befinner dig i boken har du möjlighet att lägga till text, bild, filmklipp eller länkar som då blir en naturlig del av den interaktiva boken. 

– Vi vet att som lärare har man ofta eget material som man vill använda i undervisningen. Därför har vi gjort det enkelt att lägga till extramaterial som integreras i den interaktiva boken, säger Marcus.

Det finns också möjlighet att göra egna noteringar i Anteckningar, ett digitalt anteckningsblock fristående från den interaktiva bokens innehåll som är helt privat. 

Dela 
Det material du själv lagt till i din interaktiva bok, kan du enkelt dela till en eller flera elever och även till dina kollegor på skolan. På så sätt stöds det kollegiala lärandet – och du kan spara värdefull tid. 

– På vår skola har vi jobbat länge med att dela. Med dela-funktionen i de interaktiva böckerna kan vi i ämnesgruppen nu dela våra gemensamma planeringar på ett enkelt sätt. Det har förenklat vår samplanering och bidrar till det kollegiala lärandet, säger Ingrid Carlsson, lärare på Björkebyskolan, Järfälla som arbetar med Gleerups interaktiva böcker. 

Enklare inloggning 
– För att öka tillgängligheten till Gleerups interaktiva böcker har vi skapat fler inloggningsmöjligheter. Förutom att använda Google- eller Facebookkonto kan du nu också logga in med ditt Office 365-konto. För de skolor som är anslutna till Skolfederation finns redan möjligheten att logga in den vägen, säger Marcus. 

Alla Gleerups digitala läromedel har sedan start varit plattformsoberoende och fungerat såväl på dator som surfplatta och mobil. 

– Vi märker att användningen av mobil och surfplatta ökar i rasande takt. Även fortsättningsvis utvecklar vi Gleerups digitala läromedel med fokus på optimal funktion för surfplatta och mobil, säger Marcus.  

– Med de nya funktionerna och den uppdaterade designen räknar vi med att våra interaktiva böcker upplevs ännu mer tillgängliga, tydliga och intuitiva. Vår förhoppning är att våra användare tycker att det blir både roligare och enklare att arbeta i sina interaktiva böcker, avslutar Marcus.


Läs mer om Gleerups Dela

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

Läs mer om alla funktioner i de interaktiva böckerna i vår snabbguide

 

Fler och fler skolor väljer interaktiva böcker

2015-06-12

Nu nalkas ljuva sommar. Sveriges elever och lärare tar ett välförtjänt sommarlov och under tiden finslipar vi på en mängd uppdateringar i Gleerups interaktiva böcker. Vid terminsstart kommer fler lärare och elever än någonsin att mötas av ett uppdaterat gränssnitt, nytt innehåll och nya funktioner. 



Allt fler skolor i landet har valt att jobba digitalt. I takt med att många skolor satsat stort på IT och investerat i digital teknik har fokus allt oftare riktats på behovet av ett pedagogiskt innehåll. Idag efterfrågar både kommuner och skolor i högre grad än tidigare, digitala läromedel att fylla datorer och surfplattor med. 

– Under våren har vi märkt en ökad efterfrågan på våra interaktiva böcker, säger Martin Ljungström, KAM på Gleerups.

– Många skolor går över till en-till-en och uppskattar att från start ha bra, aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer. Det som också snabbt ökar är antalet skolor som tar ett helhetsgrepp kring alla sina digitala läromedel och väljer en helhetslösning för 59 kronor per elev och månad. 

På de skolor där man redan använder digitala läromedel från Gleerups ser både elever och lärare många fördelar. 

Oliver Bengtsson är en av eleverna på gymnasieskolan Spyken i Lund som använder Gleerups interaktiva böcker och tycker det är smart att ha alla böckerna på datorn:

– Läraren kan kommunicera med oss direkt i den interaktiva boken. Hon gör tillägg i boken där hon skriver vad vi ska göra. När det är något man inte fattar kan man ställa en fråga som hela klassen kan se, och alla ser svaret. Det är väldigt smidigt. 

– Den största fördelen är att man kan komma åt den interaktiva boken överallt. När vi var utomlands kunde jag komma åt allt på surfplattan, säger Sara Fälth på samma skola. 

– Filmerna är bra. Ibland har vi fått i läxa att kolla på filmen innan vi kommer hit och man förstår mycket mer om man sett filmen innan lektionen. 

Lagom till höstterminen kommer Gleerups interaktiva böcker att vara uppdaterade både vad gäller design och funktion.

– Vi jobbar hela tiden med att utveckla och förbättra vårt digitala erbjudande. Till höstterminen har vi förbättrat många funktioner i de interaktiva böckerna. Vi har även vidareutvecklat gränssnitt och design, säger Marcus Ander konceptutvecklare på Gleerups. 

– Sammantaget hoppas vi att våra interaktiva böcker ska upplevas ännu mer tydliga, intuitiva och tillgängliga för användarna. 
 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

 

 

Använd bidraget från Matematiklyftet innan 30 juni

2015-06-11

Är din skola med i Matematiklyftet? Är du en av alla de lärare som fått statsbidrag för deltagande i Matematiklyftet?
 


I år deltar 14 000 lärare och 780 matematikhandledare i Matematiklyftet, fortbildningen som har som syfte är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Är du en av dem? 

Bidraget för deltagande i Matematiklyftet kan användas för att på olika sätt utveckla matematikundervisningen. Men du vet väl att pengarna måste användas innan den 30 juni?

Vill du ha tips på material i matematik för olika årskurser, och med olika inriktningar samt fortbildningsmaterial för dig som lärare? I vårt senaste nyhetsbrev hittar du något som hjälper till att utveckla just din matematikundervisning!

 

Läs vårt senaste nyhetsbrev fyllt med tips på material i matematik.


Matematikmaterial för årskurs 1-6


Matematikmaterial för årskurs 7-9


Matematikmaterial för gymnasiet

 

 

Interaktiva böcker bidrar till ökad tillgänglighet för alla

2015-05-28

I Simrishamns kommun finns flera skolor som deltar i utvecklingsarbetet med Gleerups interaktiva böcker. Lotta Persson, utvecklingsledare i Simrishamns kommun, berättar om den digitala resan man påbörjat i kommunen

 

 

– Vi har börjat en lång och spännande resa. Det är en stor utmaning men också jättespännande att vara med. Att gå in som en hel kommun gör naturligtvis att olika utmaningar dyker upp för olika stadier och skolor, säger Lotta Persson. 

 

Skolans digitalisering 

– Som jag ser det är digitaliseringen i skolan inte en fråga om, utan hur. Dels har vi de nationella styrdokumenten som säger att det ingår i vårt professionella uppdrag,  dels har digital kompetens pekats ut som en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, säger Lotta Persson. 

 

– Vi måste också vara där våra elever är och de är digitala. När vi hör att 50 procent av treåringarna använder internet dagligen då kan vi tycka att det är bra eller dåligt, men det spelar ingen roll. Vi måste vara med, fortsätter hon.

 

En-till-en-kommun

Lotta Persson har själv tidigare erfarenhet som lärare i svenska och engelska och har också varit vikarierande och biträdande rektor. 2011 beslutade Simrishamns kommun att ge alla lärare i kommunen egen dator. Samma år började man att jobba en-till-en i årskurs 7 och i år 1 på gymnasiet. Sedan 2013 jobbar man en-till-en i hela kommunen.

– Vi skaffade oss tekniken med datorer och iPads men insåg att vi också behövde fylla tekniken med något. Vi vet ju att vi också behöver kunskapen. Därför bestämde vi oss för att gå in i pilotprojektet och testa Gleerups interaktiva böcker med alla kommunens skolor. Idag är vi en en-till-en-kommun med pilotskolor från klass 1 till gymnasiet, säger Lotta.   

 

Tillgänglighet för alla elever 

Lotta Persson och hennes kollegor i Simrishamn ser många fördelar med Gleerups interaktiva böcker.   

– Det som jag tänker på främst är tillgängligheten. Inte bara att alla elever har sina böcker i sin egen dator utan tillgängligheten för alla elever oavsett om du har lätt eller svårt att lära. Du kan lyssna på texten som finns, du kan ändra bakgrundsfärg eller förstora texten. Det gör att interaktiva böcker ger en tillgänglighet för allt sorts lärande och alla elever. Det är en stor fördel. 

 

Lotta Persson berättar hur de sett att det som gynnar svaga elever också gynnar alla elever. Därmed utjämnar de interaktiva böcker elevernas olika förutsättningar. 

– Vi är också positiva till att de interaktiva böckerna är så flexibla, att man som lärare kan lägga till eget material och på så sätt bygga ut boken efter egna önskemål. Att läromedlet är kompatibelt med lärarens egen planering och att man kan individualisera, det är en stor fördel, fortsätter Lotta.  

 

Lotta Persson ser också att det finns utvecklingspotential i de interaktiva böckerna. 

– Jag tror det finns mycket kvar att bygga vidare på i de interaktiva böckerna. Framförallt är det roligt att vara med i utvecklingsfasen som pilotskola och kunna tillföra saker, säger hon. 

 

Digitala läromedel i verktygslådan

– Samtidigt känner jag att vi har flera utmaningar.  Alla är inte med på tåget från början. Vi måste motivera den personal som ser hinder med att jobba digitalt. Vissa har åsikter om att man sitter framför datorskärmen hela dagen. Vissa menar att om man bara jobbar digitalt så glömmer man bort det andra. 

 

– Jag tycker det är viktigt att se det digitala perspektivet som en del i vår verktygslåda. Det finns många andra dimensioner också. Men vi måste bli skickliga på att jobba digitalt eftersom vi ser vilka fördelar det ger. Jag tror på den oändliga potentialen i att jobba digitalt, det gör jag verkligen, avslutar Lotta Persson.  

 

 

Interaktiva böcker underlättar för elever med funktionsnedsättning

2015-05-21

En av Gleerups pilotskolor är Geijerskolan i Sundvall. Geijerskolan är en liten skola med en särskild undervisningsgrupp inom grundskolan för elever i behov av särskilt stöd inom området NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).



På skolan går idag tolv elever i årskurs sex till nio. Skolans uppgift är att anpassa undervisningen, att utmana eleven och möta eleven där den befinner sig. 

Vi träffade Anders Ullberg, lärare på Geijerskolan som berättade om hur interaktiva böcker kan stödja elever med funktionsnedsättning:

– Våra elever har bland annat behov av rutiner, intrycksreduktion och stödstrukturer. Med de interaktiva böckerna kan de lättare fokusera på sin undervisning. 

Vilka är de främsta fördelarna med de interaktiva böckerna för dina elever? 
– En fördel är att böckerna alltid finns. Man glömmer ingen bok hemma eller i skolan. En annan fördel är att eleverna slipper se en tjock stadiebok.  Man behöver bara se det kapitel man arbetar med. Vissa elever uppskattar talsyntesen. Vi läser ofta böckerna tillsammans via en projektor. Ibland svarar vi på frågorna gemensamt och ibland går eleverna till sina egna datorer och besvarar frågorna. Svaren sparas. Inga papper som försvinner.

– De interaktiva böckerna gör det lättare för eleverna att hålla koll på sitt lärande.

Vilka funktioner använder ni i de interaktiva böckerna? 
– Vi använder även sammanställningen över vilka frågor eleverna har arbetat med. Vi skulle gärna se att denna funktion för respons utvecklas ytterligare. Det skulle kunna ge eleverna ännu bättre översikt över sitt lärande, vilket skulle öka motivationen.

– Vissa elever använder gärna talsyntes, medan andra hellre vill att vi läser för dem. Eleverna har provat på att ändra färg och storlek på texten. Möjligheten med anteckningar och meddelanden är sådant som vi kan utveckla mer.

Hur är det att arbeta digitalt?
– Både lärarna och eleverna är positiva till de digitala böckerna. Jag tror också att eleverna känner att de har bättre kontroll över boken när den är i datorn/plattan. En pappersbok kan upplevas mer kompakt och vara mer förknippad med känslor som kan störa lärandet, till exempel tidigare misslyckanden i skolan. Några elever har sagt att det är bra för att man vet var boken finns.  Det kan vara en trygghet att boken inte kan tappas bort. De uppskattar också när vi läser böckerna tillsammans. Tack vare de digitala läromedlen har de flesta elever nått en högre måluppfyllelse!

– Något som uppskattas av eleverna är att de i pilotprojektet kan påverka utvecklingen. Vid ett besök hos oss av Gleerups personal påpekade en elev en förändring som hon tyckte borde göras i de interaktiva böckerna. Gleerups tog det till sig och genomförde förändringen. Elevens glädje var mycket stor när hon upptäckte att hon bidragit till en förändring. Ofta har våra elever tidigare erfarenheter av att inte blivit lyssnade på och upplevelsen att faktiskt kunna påverka är därför mycket betydelsefull! 

Finns det något negativt? 
– Eftersom läsandet och bearbetningen av information från skriven text har ökat betydligt så ser vi inga nackdelar just nu. Det är så klart en nackdel att man måste ha en enhet med internetuppkoppling för att jobba med böckerna, men eftersom vi har en-till-en så är inte det något problem för oss. Men alla böcker är inte riktigt färdiga. Flera böcker har stavfel och andra småfel som är tecken på bristande korrekturläsning. Många frågor är också underliga och felaktiga. Rättningen är för sträng, om man har 9 rätt av 10 så får man helt fel. Fel böjningsform ger också helt fel. Några lärarhandledningar är jättebra, medan andra inte finns ännu.

Hur ser du på framtiden och digitaliseringen i skolan? 
– Jag ser fram emot mer modernt digitalt stöd för lärandet. En tydligare överblick över vad man ska göra och vad man har gjort, vad man ska lära och vad man kan. Ett annat förslag är att systemet skulle kunna innehålla samarbetsuppgifter och andra interaktiva moment. Då skulle den digitala tekniken även kunna leda till ett nytt sätt att lära. Det skulle också vara mycket värdefullt med mer stöd för de kunskapsmål som handlar om att föra resonemang, analysera och bearbeta kunskap.  

– Rent generellt så tror jag att nästa steg i skolans IT-revolution kommer att komma underifrån. Eleverna kommer själva att kräva att få stöd för sitt lärande via deras egna system och enheter. Gleerups digitala böcker är en bra början, men är i grunden byggt på det gamla konceptet läsa en text och svara på frågor. Det finns mycket kvar att utveckla som kan ge eleverna mer stöd för och bättre kontroll över sitt lärande.


Läs mer om Gleerups pilotskolor

Lär mer om Gleerups interaktiva böcker

 

Internationell migration nya utmaningar för socialt arbete

2015-05-06

Internationell migration och frågor om identitet, rasism, och relationer mellan grupper på etnisk eller nationell grund, är dagsaktuella och viktiga frågor i dagens samhälle. Nu släpps boken Socialt arbete och migration, som visar hur det sociala arbetet ställs inför nya utmaningar när människor i större utsträckning rör sig över statsgränser.


Vi ställde några frågor till bokens redaktörer Norma Montesino, docent vid Socialhögskolan, Lunds universitet och Erica Righard, forskare på MIM och lektor vid Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola.
 


 

Varför är boken Socialt arbete och migration viktig?
– Internationell migration berör alla delar av det sociala arbetet. Den berör hur sociala problem kommer till uttryck, både på strukturell och individuell nivå. Den berör människor i deras vardag, hur människor organiserar boende, familj och arbete, och den ställer därför krav på sociala interventioner som svarar upp mot detta.
 
– För att socialt arbete ska vara à jour med dagens samhälle måste vi inom ämnet förhålla oss aktiva och bidra till diskussionen i dessa frågor. Vår bok tar främst avstamp i praktiken och utbildningen, med den angår även forskningen.

 
Vilka stora utmaningar ser ni inom socialt arbete och migration? 

– Internationell migration är ett ideologiskt laddat område, detta är tydligt i både mediala, politiska och akademiska debatter. Vi vill med vår bok bidra till en teoretiskt grundad diskussion i ideologiskt laddade frågor inom socialt arbete. Det är viktigt att socialt arbete tar sig an migrationsfrågor och lämnar avtryck i debatten utifrån ämnets kärnvärderingar om social rättvisa och om att minska social utsatthet hos enskilda och grupper.
 
– Diskussionen om socialt arbete utifrån migration och dagens globaliseringsprocesser är ett växande område. Medan detta tydligt återspeglas i den internationella litteraturen, så är tillgänglig litteratur på svenska – och utifrån svenska förhållanden – ännu begränsad. Denna bok utgör ett viktigt bidrag till de svenska socionomutbildningarna.  


Vad är bokens främsta syfte? 
– I arbetet med denna bok har vi haft som målsättning att synliggöra existerande problem och att visa på de förändringsmöjligheter som finns inom socialt arbete och hos de professionella själva. Detta betyder att boken både lyfter fram problematiska situationer och hur lärandeprocesser av olika slag kan leda till förändring inom verksamheter och utbildningen.

– Boken riktar sig framförallt till studenter på socionomprogrammet och yrkesverksamma socionomer, men även till forskare och en intresserad allmänhet.

 


 

Lär mer om boken boken Socialt arbete och migration

 

Gästblogg av Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla

2015-04-28


Idag skriver Christina Olin-Scheller på vår gästblogg om undervisning i lässtrategier. Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av redaktörerna till den nya boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning.



Många yrkesgrupper får sannolikt frågor även i privata sammanhang som relaterar till det arbete man bedriver. Läkare får ställa diagnoser på bordsgrannar vid middagar, snickare ge råd om vilken lösning på ombyggnationen som är att föredra och idrottlärare ge synpunkter på effektiva träningsformer. 

Som läsforskare får man då och då frågor om skolans läsundervisning. ”Det verkar som om man arbetar med läsning på ett nytt sätt”, sa en bekant till mig för inte så länge sedan, och ville sedan veta min uppfattning om detta nya sätt som uppenbarligen hade ”nått med strategier att göra”. 

Det verkar alltså som det som forskningen länge känt till – nämligen att läsning av olika texter kräver vissa strategier – har fått en bred spridning. Kul! För en av de allra roligaste stunderna som forskare är när resultat från vetenskapliga studier, nationella som internationella, får betydelse utanför akademin. 

Att suget är stort efter att få veta mer om lässtrategiundervisning, visar också de många förfrågningar om att föreläsa, som jag och mina läsforskningskollegor upplever. I en stor studie har vi mätt effekterna hos högstadieelevers lärande av undervisning där lässtrategier ingår. Tillsammans med lärare har vi iscensatt en undervisning som vi kallar dialogisk strategiundervisning (DSI) där explicit undervisning om lässtrategier kombineras med skrivande och samtalande om lästa texter. 

Våra resultat visar att denna typ av undervisning är mycket effektiv, men inte för alla! I läsning av skönlitterära texter är det främst de svaga läsarna som gynnas av DSI. Vi kan inte se någon förbättring alls hos den grupp elever som har medelbra - bra resultat på förtestet. Studierna om läsning av argumenterande text visar dock att fler av eleverna gynnas av DSI, men även här är effekten störst hos de svagaste läsarna. 

Ytterligare slutsatser vi kan dra av studierna – och som också visas i internationella undersökningar – är att undervisning där lässtrategier ingår, måste kombineras med ett dialogiskt undervisningsklimat. Samtal och skrivande kring lästa texter, där elever och lärare kan ta del av varandras tankar och tolkningar och fördjupa sin förståelse och sitt meningsskapande är nödvändiga inslag. Att isolera och låta lässtrategierna bli ett undervisningsmål i sig är alltså ingen framgångsrik väg om man vill utveckla elevernas läsförmåga.  

Mot bakgrund av dessa resultat kan man fråga sig hur en effektiv läsundervisning ska utformas för att nå alla typer av läsare. Hur väl hjälper vi alla elever att fördjupa sin tolkande läsförmåga och sina kunskaper i att förstå och kritiskt förhålla sig till texter av olika slag? Inom forskningen finns inga entydiga svar på dessa frågor. I väntan på dessa svar måste dock ambitionen vara att undvika undervisning där isolerade färdigheter ska läras – som exempelvis enstaka lässtrategier. Istället bör läsning betraktas som en process där många lässtrategier samspelar samtidigt. Först då finns möjligheten att erbjuda elever läsupplevelser som kan göra dem motiverade att läsa även i framtiden.

Christina Olin-Scheller
Läs mer om mig och mitt arbete  

Under våren har Gleerups tagit initiativ till Språklyftet, en satsning för att lyfta ämnet svenska och språkutveckling. Språklyftspaket har skickats ut till skolor runt om i landet med material att använda i arbetet med språkutveckling vi har hållit fortbildningskvällar för lärare med fokus på språkutveckling och läsutveckling. Läs mer om Språklyftet

Läs mer om boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning 


 

Vill uppmärksamma barns röster om våld

2015-04-16

Barn som upplever våld i sin familj är en utsatt grupp. Vart tionde barn i Sverige antas någon gång ha upplevt våld och vart tjugonde barn upplever våld ofta. Under senare år har hjälpinsatser för denna grupp vuxit fram, men mer kunskap behövs fortfarande bland professionella som arbetar med barn.



Nu kommer en andra upplaga av boken Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå, som visar hur ny forskning kan utveckla arbetet med barn som upplever våld hemma. Denna nya upplaga innehåller fyra nyskrivna kapitel som berör angelägna frågor för alla som arbetar med barn i utsatthet och som speglar de nya behov som har uppstått sedan förra upplagan.

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Mälardalens högskola, Åsa Källström Cater, professor i socialt arbete, Örebro universitet och Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi, Uppsala universitet är redaktörer för boken. Vi fick en pratstund med Maria Eriksson, om boken.

Varför skrev ni boken?
– Vi har skrivit boken för att vi tycker att den behövs! Boken utgår från att barn både är i behov av skydd och omsorg och är delaktiga aktörer. Ett sådant både-och-perspektiv behöver fortfarande utvecklas när det handlar om barn som upplever våld. 

​– De här barnen och deras röster har inte uppmärksammats särskilt mycket när det handlar om hur skola och förskola dras in i vårdnads- och umgängestvister mellan föräldrar, eller när ekonomisk utsatthet i familjen bedöms och hanteras av socialtjänst och domstolar. 

Varför är en ny upplaga är viktig just nu?
– Både forskningen och lagstiftningen har utvecklats sedan förra upplagan, och det har kommit flera nya studier som vi gärna ville ha med i en ny upplaga. 

Vem riktar sig boken till?
– Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med utsatta barn och deras familjer, och till alla som försöker förstå hur samtal med och hjälp till barn som upplever våld kan se ut. Både de som går olika yrkesutbildningar eller arbetar praktiskt med barn och familjer, och de som forskar på området kan ha nytta av boken. 

Vad vill boken bidra till? 
– Vi som skrivit boken hoppas att boken kan ge mycket inspiration både till kunskap om barn och praktiskt arbete.

– Bokens kapitel lyfter fram olika aspekter och använder flera former av analys och material: intervjuer med barn, intervjuer med professionella, utredningstexter och domar i olika slags ärenden, och i kombination med standardiserade mätinstrument vid utvärdering av hjälpinsatser. Tillsammans ger de en provkarta på frågor, metoder, analyser och resultat från forskning om och med barns röster om våld.

Vad ser ni för utmaningar kring barn och våld? 
– Då barn upplever våld i sin familj kan professionella från väldigt många delar av vårt välfärdssystem bli involverade i barnens och föräldrarnas liv. Dessa kan ha väldigt olika idéer om vad våld är för slags problem och hur det ska hanteras. Då är det en utmaning att få alla att arbeta med en gemensam inriktning. På så sätt drar inte socialtjänstens utredare i en barnavårdsutredning, utredarna i en utredning om vårdnad, boende och umgänge, polis och åklagare, förskolans eller skolans personal, och barn- och ungdomspsykiatrins personal åt olika håll vilket motverkar möjligheter till skydd och stöd för barnen.

– Överhuvudtaget verkar det många gånger vara en utmaning att alls prata med barn om det våld de upplevt, lyssna på det barnen säger och reflektera över hur barnens röster om våld tolkas och förstås. Vi hoppas att boken kan vara till hjälp för att göra det.


​Läs mer om Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå.
 

 

Är 59 kronor i månaden för mycket för läromedel?

2015-04-12

2014 spenderade svenska skolor i snitt 568 kronor per elev på läromedel. Det betyder att skolorna idag inte ens använder 1 procent av den totala budgeten per elev till läromedel. Är det verkligen för mycket? 



Att läromedel ofta glöms bort, både i debatten om skolan och i skolans budget ser vi ofta exempel på. Senast i förra veckan skrev Per Kornhall, oberoende skolexpert och Kirsti Hemmi, docent i matematikdidaktik, i en debattartikel i DN att en medveten läromedelsstrategi behövs för svensk skola.

I takt med att IT används allt flitigare i undervisningen har processen att digitalisera skolan kommit en bra bit på väg. Men medan många skolor gjort gigantiska investeringar i digital teknik har investeringarna i digitala läromedel varit små för att inte säga försumbara. Så gott som dagligen rapporteras om skolor som vittnar om borttagna eller halverade läromedelsanslag då budgeten gått till att köpa in datorer eller annan hårdvara.

– År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel, visar en rapport som Mer Tid för Lärande tog fram tidigare i år.

Danmark satsat på läromedel
I Danmark valde man en annan väg när man 2012 satsade en miljard danska kronor på att fullt ut genomföra digitaliseringen av dansk skola. En satsning som redan har gett goda resultat. Studier som har gjorts visar på att digitaliseringen haft positiva effekter inte minst med avseende på lärarnas tid.

En grundskoleelev i Danmark fick under 2013 tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala läromedel för 402 kronor. Detta kan jämföras med att en elev i svenska grundskolan fick nya läromedel för i genomsnitt 568 kronor år 2014. Då ingår både tryckta och digitala läromedel.

Enklare lösning för digitala läromedel 
Implementeringen av en-till-en har underlättats betydligt på de skolor där elever och lärare upplevt att de från start fått bra, aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer. 

– Jag har märkt hur allt fler skolor och kommuner efterfrågar ett effektivare sätt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form, säger Martin Ljungström, Key Account Manager på Gleerups.

Gleerups erbjuder nu en efterfrågad helhetslösning som innebär att du kan ge dina elever tillgång till moderna, uppdaterade och kvalitetssäkrade digitala läromedel i alla ämnen för bara 59 kronor i månaden. Det tror vi inte någon tycker är för mycket.  


Läs mer om Gleerups helhetslösning.



 

 

 

Mingel bland läromedel ger inspiration

2015-04-10

Våren är en hektisk tid för oss på Gleerups när vi är ute på konferenser och mässor. Bland annat deltar vi på 20-talet läromedelsutställningar runt om i landet. Vi möter ett stort antal lärare som får chansen att titta närmare på våra nyheter och testa våra digitala läromedel. 



Under utställningsdagarna är det oftast full fart i vår monter. Många engagerade och intresserade lärare bläddrar i nytt material och testar våra interaktiva böcker.

– Det är alltid lika spännande att prata med lärarna som kommer hit. Vi får viktig input om vilka läromedel de använder, vilka delar som är mest uppskattade, om några funkar mindre bra och om det är något de saknar, säger Pia Lindh läromedels-konsulent, Gleerups.

För några veckor sedan var det utställning i Malmö och vi passade på att fråga några av lärarna som kom till vår monter om de sökte efter något särskilt och vilka läromedel de fastnade för bland våra nyheter.  

 

Agneta Bergman är lärare på lågstadiet på Lorensborgskolan i Malmö  
– Jag går runt och samlar kataloger. Jag är intresserad av genrepedagogik och letar egentligen material i alla ämnen.  Vår skola har inte läromedel i alla ämnen, det har vi tyvärr inte råd med. Vi  har bara läroböcker i matte så det mesta gör jag själv.



 

Carolina Lindgren och Kim Trampevska kommer från Pilevallskolan i Trelleborg där de jobbar i åk 4-6

– Vi är här för att titta extra på digitala läromedel, men vi gillar tryckta böcker så vi tittar på det också.  Vi använder just nu Prima Formula. Vi var jättenöjda med Prima matematik i åk 1-3 men hoppet till Prima Formula för åk 4 var jobbigt. 


Emma Andersson, Mari Roth och Magnus Jireteg är alla lärare på Kungshögsskolan i Oxie i Malmö. 
– Vi är på jakt efter ny mattebok. Vi är inte nöjda med den vi har idag, den är alldeles för svår. Därför tittar vi på Prima Matematik och Lyckotal. Jag gillar det här med att det finns extrasidor till elever som jobbar snabbt i Lyckotal. 



– Vi är en en-till-en skola men jobbar med tryckt material också, kanske hälften-hälften. Vi använder dels digitala läromedel och dels olika appar. Vi vill ha både  digitala verktyg och tryckta böcker, en blandning är bra, då får vi med alla elever. 

Vad är avgörande när ni väljer ett nytt läromedel? 
– Innehållet är viktigast. Är detta något för våra elever? Är detta för svårt? Svaga elever ska också klara av det. 

 

Petra Sirhult och Margareta Esbjörnsson är lärare på Väggaskolan i Karlshamn som är en gymnasiesärskola  

– Vi sätter stort värde på att få bläddra i böckerna på en utställning. Vi behöver hitta det som är lagom för våra elever. Vi har ett brett spann av elever med olika behov.
För vissa av våra elever är det kränkande att få ett material på en för enkel nivå. 



Senare i vår kommer vi vara med på fler utställningar för F-9 bl a i Göteborg, Borås, Gävle, Falun Uppsala, Eskilstuna och Norrköping. Välkommen till vår monter och prata läromedel och digitala lösningar. Håll utkik i vårt kalendarium när vi kommer till en plats nära dig

 

 

Hur bidrar skolan till ett jämlikt samhälle?

2015-04-08

Trots att svensk skola genom flera stora skolreformer har strävat efter att bidra till ett jämlikt samhälle har vi ännu inte nått dit. I den nya boken Jämlikhetens pedagogik diskuteras hur utbildning och undervisning kan medverka till ett mer jämlikt och rättvist samhälle.

 


I boken identifieras det största hindret för att utbildning och undervisning ska utgå från jämlikhet, nämligen att vi tenderar att acceptera ojämlikhet som ett uttryck för en naturgiven ordning. Samtidigt visar boken att det i skolans praktik alltid finns möjlighet till andra förhållningssätt, där man bekräftar den andres jämlikhet och intelligens som ett talande subjekt med en egen röst. Först då kan undervisning och utbildning verka frigörande och leda till verklig förändring. 

Vi ställde några frågor till Carl Anders Säfström, författare till boken och professor i pedagogik vid Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola.

Varför ville du skriva boken?
– Jag tycker boken behövs. Boken har ett unikt perspektiv och analyserar och diskuterar undervisning, utbildning, fostran, läroplaner och utbildningsreformer utifrån en humanistisk pedagogik med ett socialvetenskapligt kunskapsintresse.


Vad tas upp i boken? 
– Boken redovisar min egen analys av skolans roll i ett jämlikt samhälle, filtrerat genom aktuell pedagogisk teori och filosofi. Den tar upp jämlikhet, som jag ser det, efter en tid av nedmontering av själva idén om jämlikhet som nödvändig för ett väl fungerande samhälle.  

– Boken aktualiserar också ett emancipatoriskt kunskapsintresse. Om vi försöker trycka bort ett sådant kunskapsintresse från konkret utbildning, får det till följd att utbildning och undervisning reduceras till att reproducera maskiner snarare än självständigt tänkande individer. 

Vem vänder sig boken till?
– Boken vänder sig till alla som är intresserade av jämlikhet. Studenter intresserade av emancipatorisk pedagogik och förändring, alla inom lärarutbildningen oavsett ämne och intresse, övriga kollegor inom pedagogik, didaktik, lärares arbete samt utbildningsvetenskap utöver en intresserad allmänhet. 
 

Läs mer om boken Jämlikhetens pedagogik

Att skriva sig till läsning – ett lustfyllt motivationshöjande arbetssätt.

2015-03-26


I Språklyftet, lyfter vi ämnet svenska och språkutveckling. Denna vecka fokuserar vi på den omtalade metoden Att skriva sig till läsning (ASL) som handlar om att använda datorer eller surfplattor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Metoden har blivit mycket populär och används av allt fler skolor i landet. 




Vi fick en pratsund med några av våra författare som skrivit om ASL för Gleerups och ställde några frågor om att arbeta med metoden.

För en månad sedan släpptes Gleerups första handbok om ASL, Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, av Christer Friman. Den vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. 


Vad är dina erfarenheter av ASL? 
– 2011 började jag utveckla mina bokstavsscheman som den här boken bygger på. Jag arbetade med ASL då i min årskurs etta, och upptäckte att det här arbetssättet med strukturerade scheman och stationer fungerade mycket bra. Eleverna arbetade aktivt på sin egen nivå, mycket individanpassat och med ett väldigt varierat arbetssätt, säger Christer Friman.

Hur kan den nya handboken användas?
– Tanken med boken är att den som är lärare och intresserad av metoden ASL, med hjälp av de instruktioner som finns i boken, ska kunna starta upp arbetet med ASL i stort sett dagen efter man inhandlat detta läromedel. Så pass förklarande och inspirerande är min intention med läromedlet, och jag tycker också att jag lyckats med det. Samtidigt är allt kopplat till vår läroplan och det centrala innehållet, säger Christer Friman.

Senare i år släpps Att skriva sig till läsning - Handbok för åk 1-3 av Mona Wiklander och Liselotte Sjödin som båda är lärare i Sandvikens kommun där man redan 2003 införde arbetssättet. 

Vad är det bästa med metoden ASL?
– Att alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar! Datorerna är utrustade med talsyntes och ljudande tangentbord vilket gör att eleverna hör, ser och får bekräftat när de skriver. Även elever som endast kan några få bokstäver kan skriva hela meningar och uttrycka det de vill säga genom att läraren skriver ner meningen och eleven skriver av, säger Mona Wiklander. 


Vilka positiva effekter har ni upplevt med att jobba med ASL?
– Det är mycket som är positivt med metoden! Eleverna känner stolthet varje dag över att ha lyckats i skolan. Det är ett lustfyllt och motivationshöjande arbetssätt som fångar elevernas intresse. De lär sig att läsa snabbare och skriver fler och längre texter. De skriver hela texter med innehåll redan från början i åk 1 och skriver i fler och varierande genrer. De blir dessutom digitalt kompetenta, säger Liselotte Sjödin. 

Vad kan den nya handboken tillföra?
– Handboken börjar med en grundlig beskrivning av metoden och vad man bör tänka på när man börjar arbeta med ASL. Den innehåller veckoplaneringar för hela läsåret för åk 1-3 och även tips på gemensamma skrivövningar, lästips med läsförståelsestrategier, musik, bilduppgifter och länktips. Vi skriver handboken för att visa på hur ASL blir ett språkutvecklande arbetssätt där inte bara skrivandet ingår. Alla delar måste vara med: tala, lyssna, läsa och skriva, säger Mona Wiklander. 

Att skriva sig till läsning  erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet, är en forskningsanknuten bok av Eva Hultin och Maria Westman som presenterar den forskning av ASL som genomförts i Sandviken. 


Vad handlar boken om?
– I boken lyfter vi fram erfarenheter och analyser av klassrum där denna metod används. Sex lärare beskriver och reflekterar över sitt arbete med ASL i sina egna klassrumspraktiker. Jag och min forskarkollega Maria Westman beskriver vår forskning kring samma verksamhet under två år, säger Eva Hultin, lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna och en av författarna. 

 

Vem vänder den sig till? 
– Vi vill främst inspirera lärare i deras yrkesvardag och lärarstudenter i deras utvecklande av didaktisk kompetens samtidigt som vi låter alla med intresse för barns skrivande i det digitala klassrummet få kika in i verksamheter där detta sker, säger Maria Westman, forskare i svenska språket, lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet. 



Språklyftet från Gleerups visar på en mängd läromedel som stödjer lärarnas arbete med att utveckla elevernas förmågor i språket för att tänka, kommunicera och lära både i tryckt och digital form. 
 

       

Läs artikel i NSD om hur Christer Friman jobbar med metoden ASL

Följ Christer Frimans arbete med ASL i klassrummet på bloggen Tangentdansen.

 

Succé för Gleerups användardag – om digital lärarvardag i hela landet

2015-03-19

I förra veckan var det dags för Gleerups första användardag. Det blev precis som vi hoppats en mycket uppskattad dag. 130 av våra användare fick chansen att byta erfarenheter om sitt arbete med interaktiva böcker i undervisningen och ta del av spännande seminarium. 



För dagen höll vi till i den spännande och kreativa miljön på Tekniska museet i Stockholm. En perfekt plats för samtal om teknik och lärande. Dagen bjöd på både forskarperspektiv och användaperspektiv utifrån att arbeta digitalt i skolan. 

– Den interaktiva boken är mycket mer än en bok. Vi har satt upp mål i lärarlaget för att använda interaktiviteten fullt ut med alla funktioner så att vi till exempel kan samplanera och dela, berättade Ingrid Carlsson från Björkebyskolan i Järfälla.  

Stödjer elever med funktionsnedsättning
Anders Ullberg, lärare på Geijerskolan i Sundvall berättade om sina erfarenheter kring hur interaktiva böcker stödjer elever med funktionsnedsättning:

– Våra elever har bland annat behov av rutiner, intrycksreduktion och stödstrukturer. Med de interaktiva böckerna kan de fokusera på sin undervisning. 

Marcus Ander, konceptutvecklare på Gleerups, berättade om delafunktionen i de interaktiva böckerna och gav en första preview av Gleerups Dela-sajten, där lärare kan dela egenskapat material, som kommer att lanseras senare i år.   

Vad kommer efter en-till en?
Under dagen gavs flera trendspaningar om framtidens skola. 

– Det är inte självklart hur nästa steg ser ut. Men det som inte finns i mobilen finns inte, menade Mats Östling, IT-strateg, om den fortsatta utvecklingen av skolans digitalisering. 

Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik, pratade om elevers digitala kompetens: 
– Digital kompetens innebär både praktisk användning av teknik och att förstå och se möjligheterna md IT. Vi måste ge elever förmåga att använda IT på ett kreativt och kritiskt sätt för att kunna fördjupa sina ämneskunskaper.  



Digital revolution
Dagen avslutades med rundtur i Tekniska museets svindlande utställning ”Den digitala revolutionen” och därefter ett mingel inne i muséet.  

– En härlig dag med mycket att spinna vidare på, twittrade en av deltagarna.

Vi på Gleerups tar med oss värdefulla idéer och tankar och massor av inspiration från alla som deltog och planerar redan för att upprepa succén nästa år, håll utkik! 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 

Läs mer om de som använder Gleerups interaktiva böcker  


 

 

Nu lyfter vi språket!

2015-03-16

Nu tar vi initiativ till Språklyftet, en satsning för att lyfta ämnet svenska och språkutveckling. Språklyftspaket går ut till skolor runt om i landet med material att använda i arbetet med språkutveckling. Senare under våren erbjuds fortbildningskvällar för lärare.  

 


Sedan Pisa-undersökningens katastrofala resultat, bland annat vad gäller elevers läsförståelse, har fokus legat på åtgärder för att vända trenden.  På uppdrag av regeringen genomför Skolverket en nationell satsning, Läslyftet, under 2015 -2018. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga och riktar sig till lärare i alla ämnen. 

Under våren har kommuner och fristående skolor kunnat ansöka och intresset har varit så stort att regeringen i förra veckan beslutade att fördubbla satsningen och avsätter nu 25 miljoner kronor till satsningen vilket ger 9 000 lärare möjlighet att ta del av Läslyftet.

I samband med den nationella satsningen vill vi på Gleerups också bidra till att framhäva vikten av att jobba med språkutveckling. Språklyftet från Gleerups visar på en mängd läromedel som stödjer lärarnas arbete med att utveckla elevernas förmågor i språket för att tänka, kommunicera och lära både i tryckt och digital form.

I dagarna anländer språklyftspaket till skolor över hela landet med en mängd nya material som kan fungera som verktyg i arbetet med språkutveckling.

Vi ställde några frågor om språkutveckling till två av våra författare som också är verksamma som lärare: 
Vilka är dina bästa tips kring att jobba med språkutveckling med eleverna? ​
– Mitt bästa tips är textsamtal! Läsforskningen har presenterat en rad vanor och förmågor som goda läsare har utvecklat. Om vi vill ha med alla elever på läståget, och det vill vi förstås, behövs också undervisning där lärare ger eleverna mönster för läsare gör, och det gör vi bäst genom att läsa texter tillsammans med eleverna och visa hur vi själva resonerar, säger Magnus Johansson, lärare och författare till läromedlet Portal, för åk 7-9.
 

– Jag vill också slå ett slag för att aktivt arbeta med att utöka elevernas ordförråd, vilket är helt centralt för språkutveckling och skolframgång. Det krävs ca 30 000 ord för att kunna läsa och använda en lärobok på gymnasienivå - det innebär att man behöver lära sig i snitt 10 ord/dag under sin grundskoletid. Också här behöver vi lärare visa på strategier hur man tar sig an nya okända ord och steg för steg införlivar dem i det egna ordförrådet, säger Magnus Johansson.

 

Vilka verktyg eller aktiviteter använder du för att utveckla elevernas förmågor i språket?
– Att läsa, skriva och samtala tillsammans med eleverna är viktigt. Vi lär oss bäst i ett socialt sammanhang där vi utforskar språket tillsammans. Att jobba med övningar där eleverna får visa vad de kan och inte kan så att jag som lärare snabbt kan ge återkoppling och även förändra min undervisning om det skulle behövas, säger Richard Hultén lärare och författare till den nya läromedelsserien Prima Svenska för åk 1-3.
 

– Ett verktyg som jag ofta använder är musiken. Att sjunga och sedan samtala om textens budskap gör att barnen förstår att texter har en avsändare, ett budskap och en önskan om att någon lyssnar, säger Richard Hultén.
 

Fortbildningskvällar
Som en del i Språklyftet erbjuds även fortbildningskvällar i svenska både för lärare inom grundskola och gymnasium under våren. Vid träffarna för lärare i F-6 medverkar Anne-Marie Körling om skolans och lärarnas betydelse för elevernas språkutveckling. Dessutom medverkar Richard Hultén, författare till den nya läromedelsserien Prima Svenska.

Vid träffarna för lärare på gymnasiet är temat ”Att stärka läsförståelsen och stärka språket”. Fortbildningskvällarna hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer och anmäl dig.

Läs mer om Språklyftet

Läs mer om svenska för F-6

Läs mer om svenska för 7-9 

Läs mer om svenska för gymnasium 

Läs mer om svenska för universitet och högskola

 

 

 

 

 

 

Gästblogg av Håkan Fleischer – Digital kompetens med strukturerad kreativitet och digitala läromedel

2015-02-27


Idag skriver Håkan Fleischer, fil. dr. i pedagogik och fil. mag. i medie- och kommunikationsvetenskap, på vår gästblogg om att utveckla digital kompetens utifrån att arbeta med kreativitet och med digitala läromedel.

Datorer och surfplattor i skolan är fantastiska verktyg när de används på rätt sätt. Jag menar att de behöver användas på ett motiverande sätt för eleverna på ett sätt så att både reflektion och kreativitet stimuleras. För att lyckas genomföra undervisning av hög kvalitet i ett datoriserat klassrum är det viktigt att det finns en solid bas att stå på. Jag är av den uppfattningen att ett välproducerat digitalt läromedel är en sådan bas. 

 


Lärare har bevisligen en stressad arbetssituation och att ställa krav att uppfinna hjulet varje gång och skapa egna sammanställningar med material och övningar för varje enskilt tillfälle är utopiskt, och jag menar att det varken är lärare eller elever till gagn i det långa loppet. Istället menar jag att utflykter från läromedlet skall tas när det är motiverat, exempelvis för att eleverna behöver omväxling eller för att det finns en specialkompetens hos läraren att ta vara på. 

I det här blogginlägget tar jag utgångspunkt i en arbetsmetod som kan samspela med de digitala läromedlen. Primärt är fokus att, utöver kunskapsbildning i det givna ämnet, också stimulera och låta eleverna förstå den kreativa processen där datorn används som stöd på ett generellt plan. Arbetet är upplagt i fem faser och bygger på elevernas samarbetsförmåga kring en uppgift. För en mängd inläsningslitteratur kring kreativitet, se Bokus

1.  Om kreativitet - uppvärmning
I denna fas berättar läraren om vad kreativitet är. Eleverna får lära sig att förstå att kreativitet handlar om att lösa problem, som kan vara hur stora eller hur små som helst. Det är enligt mig viktigt att skolan signalerar att alla människor har en kapacitet för kreativitet och att det inte är ett fåtal förunnat. Kreativitet handlar om att stimulera elevernas fantasirikedom och förmåga att se en situation från flera perspektiv (vilket ju också är en förutsättning för bildning). Som en uppvärmningsövning får eleverna brainstorma kring ett problem, gärna hämtat från det digitala läromedlet. Uppgiftens mål är att få eleverna att släppa loss och sluta vara självkritiska, vilket ju faktiskt dödar kreativitet. Lämpliga digitala verktyg att använda här är exempelvis Linoit och Bubbl.us

2. Definiera problem
För att lösa ett problem på ett effektivt sätt måste ramar anges. Det låter konstigt och man kan tänka sig att kreativitet är en helt öppen och fri process. Emellertid är det så att när du har en tydligt utmejslad idé om vilket problem du vill lösa blir den kreativa processen mer kraftfull och strukturerad. Jämför det med en promenad. Om du bara går ut kan du gå i en massa olika riktningar, och helt säkert också bli trött på kuppen. Men du vet inte om du kommit dit du ska om du inte bestämt det i förväg. Därför ligger fokus i denna fas på att definiera ett problem med frågor som: Hur ser världen ut när det här problemet är löst? Vem har problemet? Vad exakt är problemet? Hur är det ett problem? Varför är det ett problem? När är det ett problem? Som övning får eleverna skriva ner detta och får då en klar problembild presenterad för sig. Lämpliga digitala verktyg att använda är bland annat Google, ordbehandlare, Onenote, det digitala läromedlet. Frågans karaktär och elevernas erfarenhet skall naturligtvis styra här. 

3. Finna lösningar
När problemet så är definierat är det dags att utveckla lösningsförslag. Eleverna arbetar ungefärligen som i fas ett. Läraren går igenom reglerna för brainstorm, nämligen att alla idéer i det här stadiet är lika mycket värda, även om de verkar helt galna. Med det definierade problemet i fokus får eleverna i uppgift att på relativt kort tid komma på så många lösningar som möjligt. I det här läget skall inte eleverna primärt söka efter information utan snarare arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet blir en lista över tänkbara lösningar. Ordbehandlare är ett givet verktyg, eller varför inte en delad anteckningsbok i Evernote eller OneNote. Det kan också vara lämpligt att fotografera, rita i exempelvis Sketchpad  eller göra ett kollage av digitala post-it lappar i Stormboard

4. Utveckla lösningar
Nu är det dags för eleverna att reflektera och att lyfta blicken igen. Eleverna får ta ställning till de olika lösningarna de har kommit på. Här är det bra att träna eleverna att ta på sig olika roller: att vara kritiska, positiva, tänka på regler, utvecklingsmöjligheter etcetera. Den lekfulla läraren kan exempelvis fånga upp Edward de Bonos idéer om sex tänkande hattar och låta eleverna rollspela dessa. En bra övning är här att en elev spelar djävulens advokat, det vill säga talar emot lösningen och tvingar den andre att utveckla tankarna så långt att djävulens advokat förlorar. En variant på detta är att välja ut en känd person som eleverna får ”tänka genom”. Exempelvis: Vad hade Astrid Lindgren/Harry Potter/Justin Bieber tyckt om den här lösningen? Vidare kan eleverna tränas här genom att de systematiskt går igenom en eller flera av sina bästa lösningar på problemet genom att få ett frågebatteri från läraren som: Vad händer om vi lägger till något? Drar ifrån något? Byter plats? Förstorar? Förminskar? Byter ut? Kombinerar med? De digitala verktygen måste vara flexibla i den här fasen, exempelvis Bubbl.us.  För att skapa ett metalärande här kan med fördel argumentationen också filmas. När en annan grupp av elever sedan får se filmen väcks ytterligare argumentation, vilket leder till möjligheter att ytterligare finslipa sina lösningar. 

5. Skörda
Här pratar läraren om vikten av att fånga upp lösa trådar. Att ur ett kreativt kaos skapa en fungerande helhet. Eleverna tränas här i att sammanfatta och tänka på helheten. I fasen får de redovisa vilket problem de valt att lösa, varför det är ett problem, hur de har arbetat med lösningen kreativt men också kritiskt för att sedan presentera den färdiga lösningen. De digitala verktygen att använda kan exempelvis vara att göra en podcast, ett blogginlägg eller en dokumentär film. Optimalt är om denna slutprodukt också kan publiceras för omvärlden – det är naturligtvis motiverande att det är på riktigt. 

Ovanstående arbetsmodell sätter alltså fokus på kreativitet som en strukturerad process som alla elever kan lära sig. Den kan understödjas med hjälp av digitala läromedel och hjälpmedel. Den är dessutom tillämplig och anpassningsbar gentemot skilda ämnesområden i skolan. Endast din fantasi och kreativitet som lärare sätter stopp. 

Håkan Fleischer

Läs mer om min verksamhet på www.fleischer.se eller följ mig på Twitter som @hakanfleischer.

 

 

Bokstavstårta för nya handboken Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema

2015-02-18

Att skriva sig till läsning (ASL) är en metod som snabbt spridit sig över landets skolor och som går ut på att eleverna använder datorer eller surfplattor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Nu släpps Gleerups första handbok om metoden ASL, Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, av Christer Friman. I fredags hölls ett festligt releaseparty på Mårängsskolan i Sävast, med ballonger och bokstavstårta.



Handboken Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. 

Författaren Christer Friman är själv verksam lärare. Har driver den välbesökta bloggen Tangentdansen, där han under flera år skrivit om arbetet med ASL i den egna klassen. Intresset har varit stort för att få materialet utgivet i bokform och nu är boken här. Så här säger Christer Friman själv om boken och ASL:

Bokstavsschema
– 2011 började jag utveckla mina bokstavsscheman som den här boken bygger på. Jag arbetade med att skriva sig till läsning - ASL då i min årskurs etta, och upptäckte att det här arbetssättet med strukturerade scheman och stationer fungerade mycket bra. Eleverna arbetade aktivt på sin egen nivå, mycket individanpassat och med ett väldigt varierat arbetssätt, säger Christer Friman.

– Som en summering av mitt första år med ASL skrev jag en rapport, som spred sig och eftersom det visade sig vara ett stort intresse kring vårt arbetssätt och våra bokstavsscheman så startade jag bloggen Tangentdansen, där jag la upp mina bokstavsscheman. Intresset visade sig vara större än jag kunde föreställa mig och det ena ledde till det andra, några föreläsningar och helt plötsligt var det tal om att skriva ett läromedel. Boken är till största delen byggd på de erfarenheter och det arbete jag gjorde i min dåvarande klass 1A, även om jag förbättrat en del av uppgifterna till boken. Schemat har omarbetats lite och fått några tillägg, säger Christer Friman.

Hjälp att starta upp ASL dagen efter 
– Tanken med boken är att du som lärare och intresserad av metoden ASL, med hjälp av de instruktioner som finns i boken, ska kunna starta upp arbetet med ASL i stort sett dagen efter du inhandlat detta läromedel. Så pass förklarande och inspirerande är min intention med läromedlet, och jag tycker också att jag lyckats med det. Samtidigt är allt kopplat till vår läroplan och det centrala innehållet förstås, säger Christer Friman.

– Partyt vi hade i fredags var magiskt, underbart att få ha båda mina fina klasser i samma rum och dela den här mycket stora händelsen för mig. Jag är stolt över att få arbeta med så fantastiska elever båda nu och då. Att vara lärare är ren magi, avslutar Christer Friman.

 

Läs mer om Att skriva sig till läsning - Bokstavsschema

Läs bloggen Tangentdansen 

Läs artikel i Norrbottenkuriren om Att skriva sig till läsning - Bokstavsschema




 

Hur får vi elever att förstå matematik redan i tidiga år?

2015-02-17

Nu släpps boken Matematikdidaktik i praktiken, som visar hur man som lärare, utifrån en genomtänkt didaktik, ska kunna erbjuda eleverna förståelse för olika matematikinnehåll och kontinuitet i inlärningen, från förskoleklassen till högstadiet. 
Nyligen gjorde Vetenskapsrådet en kartläggning av svensk och internationell forskning som visade på behovet av mer tid att prata matematik med eleverna i klassrummet för att förbättra resultaten. Matematikdidaktik i praktiken tar upp undervisningens innehåll och hur elever kan tillägna sig matematiken. Eleverna ska få ett bra förhållningssätt till ämnet och en förmåga att förstå matematiken redan från tidiga år.


Författare till boken är Wiggo Kilborn, tidigare universitetslektor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och Natalia Karlsson, docent i matematik, lektor i matematik med inriktning mot didaktik och lärarutbildare vid Södertörns högskola

Vi fick en pratstund med dem om den nya boken och hur de ser på matematik i dagens skola. 

Varför skrev ni Matematikdidaktik i praktiken?  
– Vi tyckte att det saknas heltäckande matematikdidaktisk litteratur med inriktning mot årskurserna 1-6. Hittills har man därför, som lärare eller student, tvingats välja ut olika innehåll från olika böcker. Vi har därför, i en och samma bok, velat lyfta fram didaktiska frågor från alla delar av det centrala innehållet i dagens kursplan.

Hur ser ni på skolans matematik?
– Som framgår av såväl nationella som internationella undersökningar är svenska elevers kunskaper i matematik inte vad de borde vara. När vi studerar elever och lärarstudenters kunskaper i, och förhållningssätt till, matematik, finner vi att de ofta bygger sina kunskaper på en rad regler som de i själva verket inte förstår såsom: ”Lika tecken ger plus”, ”Invertera och multiplicera”, ”Flytta decimaltecknet två steg åt vänster” ”20 % = 0,20” etc. Sådana regler fungerar för stunden och i en förutsägbar situation. Däremot är de inte en bas för att komma vidare och lära sig mera matematik. 

– Vi menar att man redan från skolstarten ska lyfta fram grundläggande matematiska idéer och strukturer, att man fokuserar på varför det blir si eller så, inte hur man gör i en viss situation. Det eleverna lär ska vara generellt och utvecklingsbart. Det är detta man efterlyser under rubriken syfte i kursplanen. Man vill att eleverna ska utveckla olika förmågor. De ska bygga upp ett bra förhållningssätt till ämnet matematik, inte en rädsla för att få fel svar.

Vad är utmaningen i matematikundervisningen? 
– Den verkliga utmaningen är att arbeta enligt kursplanens syfte. En grundläggande fråga är då vad som menas med en förmåga. Hur arbetar man med att bygga upp en problemlösningsförmåga, en förmåga att analysera begrepp, att använda lämpliga matematiska metoder, att föra och följa resonemang? Krav på detta finns i kursplanen, men vem tydliggör för läraren när och hur detta ska genomföras i praktiken? Det är här boken Matematikdidaktik i praktiken kommer in i bilden. Som en röd tråd genom boken tar vi upp syftet med vad man gör, och hur man som lärare kan arbeta med förmågorna.  

Vem riktar sig boken till?
Boken riktar sig i första hand till verksamma lärare och lärarstuderande. Avsikten är att den matematikdidaktik man behöver i årskurs 1-6 ska finnas i samma bok. Boken kan givetvis vara intressant även för föräldrar som har barn i grundskolan eller andra som är intresserade av skolans matematik.   
 




Läs mer om Matematikdidaktik i praktiken
Boken utkommer i mars. 




 

Flippar klassrummet med den interaktiva boken

2015-02-15
Spyken är en kommunal gymnasieskola i Lund med cirka 1 000 elever. Skolan har kommit långt i sin digitala satsning och har digitala läromedel i flera ämnen. Sedan höstterminen 2014 är det naturvetenskapliga programmets klasser engagerade i pilotprojektet med Gleerups.
 

Ingela Nilsson, lärare i matematik och kemi på Spyken, tycker inte det förändrar lärarrollen att jobba digitalt. Hon jobbar både digitalt och med papper. Det digitala har länge varit en del av det sätt hon jobbat på. Ingela tror på att variera undervisningen och ser det digitala som ett bra komplement.
 
Vi träffar en klass på naturvetenskapliga programmet på Spyken. Det är eftermiddag och de ska ha matte och gå igenom den räta linjens ekvation. Inför lektionen har eleverna fått i uppgift att se en film i sin interaktiva bok Exponent 1c som beskriver linjära funktioner. Ingela inleder lektionen:
 
– Såg ni filmen? Visa med tummen upp om ni förstod den räta linjens ekvation och tummen ner om ni inte fattade någonting. Händerna åker upp i luften, några tummar upp och några tummar ner.
 
När vi frågar Ingela hur hon egentligen kom i kontakt med Gleerups interaktiva böcker och varför pilotprojektet startades svarar hon att det handlade mycket om att läromedlet levde upp till hennes förväntningar.
 
– Jag hade tidigare sett digitala böcker, men då var det bara inskannade kopior av vanliga böcker. De amerikanska digitala böckerna hade allt, man kunde gå in och klicka i kryssrutor, pussla ihop saker, titta på filmer, snurra på molekyler – interaktiviteten fanns verkligen där.
 
Sedan dess har jag har väntat på att den svenska marknaden skulle komma ikapp. Nu när jag kom i kontakt med Gleerups interaktiva böcker kunde jag tänka mig att testa, berättar Ingela.
 
Vad upplever du som mest positivt med pilotprojektet? 
– Jag hade inte fått testa hur det är att jobba helt digitalt annars, jag hade fått köra med min vanliga pappersbok. Projektet ska utvärderas även inför skolledningen, vad min klass har tyckt om kombinationen dator och interaktiv bok.
 
Vad har du för förväntningar på projektet? 
– Jag hoppas kunna vara med och påverka. Att det blir en bättre produkt i slutändan. Det hoppas jag. 
 
Vad är den största skillnaden med att arbeta digitalt? 
– En av de största fördelarna med de interaktiva böckerna är att de innehåller trevliga små filmer. Då behöver jag inte göra dem själv, vilket jag gör i kemi, utan jag kan fortsätta flippa klassrummet med hjälp av den interaktiva boken. Det som är bra med filmerna är att de inte är så långa, inte längre än fem minuter. Blir en film längre än så, tröttnar eleverna. Då blir det jobbigt med läxan istället.
 
– Ett nytt sätt för mig att jobba var att eleverna fick svara på en gruppuppgift direkt i den interaktiva boken där jag sedan kunde ge feedback. Det var lite fiffigt och då kom man från det här med att ha en inlämningsmapp i skolans lärplattform.
 
Ser du några nackdelar? 
– Några kollegor har haft strul när det tillkommit elever under terminen och då behövt hjälp med administrationen. När det gäller biologi har det framkommit på utvecklingssamtal att några elever saknat vanlig tryckt bok. 
 
Hur tror du att man kommer jobba i framtiden? 
– Inför framtiden tror jag att man har en dator med alla sina läromedel. Jag som lärare kan välja de böcker, de kapitel, de frågor, de diagnoser och de tester som jag vill. Jag kan utesluta och lägga till precis som jag vill och skräddarsy efter mig själv och mina elever. Det ser jag i framtiden.
 
Behövs den tryckta boken?
– Ja, det kommer alltid finnas elever som vill ha en bok. De interaktiva böckerna är bra, speciellt i matte eftersom jag föredrar det flippade klassrummet. I matte går det fort fram och med hjälp av filmerna kan eleverna sitta i lugn och ro och förbereda sig. Då har alla chans att läsa på så de är förberedda när lektionen börjar.
 
Eleverna som vi träffar på Spyken upplever att de interaktiva böckerna underlättar, både vad gäller i kommunikationen med läraren och smidigheten med att alla böckerna alltid finns tillgängliga via datorn. 
 
Oliver Bengtsson är en av eleverna på naturvetenskapliga programmet och tycker det är smart att ha alla böckerna på datorn:
– Läraren kan kommunicera med oss direkt i den interaktiva boken. Hon gör tillägg i boken där hon skriver vad vi ska göra. När det är något man inte fattar kan man ställa en fråga som hela klassen kan se, och alla ser svaret. Det är väldigt smidigt. 
 
– Jag har inte använt lyssnafunktionen så mycket men den verkar bra om man har svårare för att läsa. Och det är bra om man ska plugga inför ett prov och till exempel är ute och går, då kan man lyssna på boken samtidigt.
 
Vi frågar vidare bland eleverna i klassrummet.

Charlotte Christensen, hur är det att vara pilotklass?
– Det är spännande, men i början var det lite komplicerat. Då tänkte jag: det här kommer aldrig funka. Ska jag sitta med en dator istället för min mattebok? Jag blev väldigt orolig men det gick lättare efter ett tag. 
 
Vilka är de största fördelarna med den interaktiva boken?
– Jag tycker om att det är så bra indelat. Man har en innehållsförteckning och kan klicka rakt in där man ska arbeta. Man slipper att bläddra runt i boken och försöka att hitta sidorna och sedan tillbaka till facit. Istället tar man bara upp en ny flik för facit och en flik för uppgifterna.
 
– En annan bra sak är att det finns diagnoser efter vissa kapitel, som man kan göra för att veta om man lärt sig, och där man får svar direkt. Tidigare hade vi diagnoser i en tryckt bok som saknade facit.
 
Finns det något som är negativt med att jobba digitalt? 
– Det enda jag tycker är lite negativt är att när man sitter så mycket vid datorn får man ont i huvudet och ögonen efter ett tag.
 
På naturvetenskapliga programmet har man matte varje dag och Sara Fälth tycker att det är skönt att inte behöva kånka på böcker:
– I biologi brukar det vara ganska tunga böcker, man spar packning, säger hon.
 
Vilka är de största fördelarna med att jobba digitalt? 
– Den största fördelen är att man kan komma åt den interaktiva boken överallt. När vi var utomlands kunde jag komma åt allt på surfplattan. 
 
Är det annorlunda att lära sig med hjälp av dator istället för böcker? 
– Filmerna är bra. Ibland har vi fått i läxa att kolla på filmen innan vi kommer hit och man förstår  mycket mer om man sett filmen innan lektionen. Det här med filmer är väldigt bra i biologin.
 
– Jag tror att man kommer jobba mer på datorer just för att det är så enkelt. Man spar in på papper och böcker och det är inte så att man går och tappar bort en dator precis, som det lätt händer med böcker. Det är mer miljövänligt. Men jag tror inte på att helt övergå till att använda datorn. Att skriva på datorn på matten ser jag ingen funktion med. Det är bra att skriva för hand också så man inte tappar det.

– Testa genast! Nya möjligheter med din undervisning och ett nytt perspektiv på inlärning

2015-02-11


I förra veckan hade vi pilotdag för våra pilotskolor runt om i landet. 50-talet pilotlärare från Umeå i norr till Ystad i söder samlades för att byta erfareneter om att jobba med Gleerups interaktiva böcker. Det blev en mycket spännande och inspirerande dag!



På bilden ses Ola Brorson och Helena Kvarnsell, två av pilotlärarna som var med i Piloter på scen.

En fullspäckad dag med presentationer från pilotskolorna, föreläsning av Jonas Löwgren från Malmö Högskola om det nya medielandskapet och diskussioner i olika grupper. Vi på Gleerups fick värdefull återkoppling och pilotlärarna fick byta erfarenheter och träffa varandra.

Under programpunkten ”Piloter på scen” presenterade fem pilotskolor olika aspekter på att vara pilotskola och berättade om hur de arbetar med Gleerups interaktiva böcker.

– Interaktiva böcker ger mig som lärare både inspiration och flexibilitet. Det passar mig jättebra att jag kan låta eleverna fortsätta göra övningar i den interaktiva boken i sin egen takt, berättar Ola Brorson, lärare på Karl Oskarskolan i Växjö. 

Ingrid Carlsson, pilotlärare på Björkebyskolan i Järfälla beskrev hur de jobbar med kollegialt lärande genom interaktiva böcker. 

– Vi har satt upp ett antal mål. Att alla ska använda boken till mer än en bara en bok, det vill säga interaktivt. Och att vi ska höja den digitala kompetensen och samplanera och dela.  Jag ser att på sikt sparar delakulturen tid för oss lärare, säger Ingrid Carlsson. 

Dagen avslutades med mingel där pilotlärarana fick posta kommentarer på en vägg, som svar på några frågor. Här följer ett axplock: 

Det bästa med pilotdagen
– Att träffa andra som använder digitala läromedel - vi är inte så många hos oss! Att bli hörsammad för sina synpunkter på läromedlen!
– Intressant och utvecklande. Man får verkligen känslan av att man kan vara med och påverka.
– Trevligt att ta del av andra lärares erfarenheter av digitala läromedel!
– Intressant föreläsning. Bra diskussioner!

Hur är det att vara pilot? 
– Det är superintressant och spännande att få påverka utformning av materialet. Tips och idéer som man blir lyssnad på.
– Att få vara pilot - att vara delaktig i framtidens läromedel!

Till en lärare som aldrig provat en interaktiv bok skulle jag vilja säga:
– Testa genast! Du kommer att se nya möjligheter med din undervisning och ett nytt perspektiv på inlärning!
– Prova! Du kanske får ett nytt perspektiv. Som pedagog ska du utvecklas!
– Du bestämmer var boken börjar och slutar!
– Du sparar tid!

Till en elev som aldrig provat en interaktiv bok skulle jag vilja säga:
– Du kan inte glömma boken!
– Tänk om du missar något som kan vara viktigt och bra/roligt!?
– Prova boken på nätet. Då kan du både läsa och lyssna, se på filmer och göra övningar på din dator.
– Det handlar om din framtid! Prova!

Läs mer om våra pilotskolor

Länk interaktiva böcker

Läs bloggen från våra pilotskolor i Simrishamn om pilotdagen 



 

Att jobba digitalt – positivt för lärarrollen

2015-02-08

Gunnesboskolan i Lund är en kommunal skola för årskurs F–9 med 425 elever. I fyra års tid har skolan satsat på en-till-en för årskurs 6 till 9. Här jobbar alla elever med datorer eller surfplattor i samtliga ämnen. Sedan 2012 är alla klasser i årskurs 6 till 9 även engagerade i pilotprojektet med Gleerups.
 


– Att jobba digitalt förändrar lärarrollen på ett positivt sätt, berättar Jonas Hällebrand, matte- och NO-lärare och IKT-pedagog på Gunnesboskolan. Jag behöver vara mindre förmedlare och mer en som stör och berör. En-till-en handlar inte om att jobba en och en utan det handlar om att ge tid för samtal i den lilla gruppen på kanske tre till fyra elever.

 

När vi träffar en av klasserna som går i 7:an på Gunnesboskolan ska de ha matte, och använder den interaktiva boken Formula. Läraren Jonas Hällebrand delar in klassen i grupper om tre för att sedan berätta om uppgiften de har framför sig; varje grupp ska göra en film som de ska redovisa på nästa lektion.

 

Vad gjorde att ni på Gunnesboskolan blev intresserade av att bli pilotskola för Gleerups? 
– Det började med att vi ville ha riktiga läromedel i datorerna. Vi jobbade redan en-till-en, men märkte att eleverna hade både dator och böcker att släpa på. Vi ville lösa det problemet och tyckte pilotprojektet var en mycket bra idé. Detta var i samband med att det skulle bytas ut en del läromedel på skolan, så vi passade på att testa något nytt.

 

Var det ett beslut från hela skolan att söka som pilotskola eller var det en enskild lärare som var intresserad? 
– Från början var inte alla lärare med på varför vi skulle göra detta, men de interaktiva böckerna är lätta att komma in i, vilket har underlättat enormt. Vi har lagt till interaktiva böcker efter hand som de har kommit ut.


– Vi är ett kollegium som gärna vill vara med och agera och reagera och inte bara ta emot. Därför passar det bra att vi får vara med och utvärdera och ge feedback på läromedlen.


Vad är den största skillnaden att jobba digitalt jämfört med hur du jobbade tidigare? 
– Den stora skillnaden att jobba digitalt är dels att eleverna alltid har med sig läromedlet och alltid har tillgång till böckerna. Övningarna till de interaktiva böckerna är grymt bra eftersom jag kan se att eleverna gör dem. Det är också jättebra med möjligheten att lägga till eget material i boken.

 

Vilken funktion i de interaktiva böckerna uppskattar du mest? 
– Jag använder gärna bilderna som finns i början på varje kapitel och brukar bygga upp någonting omkring dem för att komma igång.
 
– Filmerna är jättebra och fantastiska att kunna arbeta utifrån. När vi jobbade med de fyra räknesätten så fick eleverna i läxa att titta på filmerna inför lektionen. Den typen av läxa kan de använda sig av.

 

Behövs den tryckta boken? 
– Den skönlitterära boken kommer finnas väldigt länge. Den ger en annan dimension till läsningen när du ska ta till dig texten. Men den tryckta faktaboken har varit död länge eftersom film inte gör sig bra i tryck. Dagens barn är vana konsumenter av rörlig och interaktiv media. Filmer är väldigt bra på att förklara, de är utomordentliga hjälpmedel för att få in eleverna i tankebanor som gör att de sedan tänker vidare.

Eleverna på Gunnesboskolan tycker att en av de bästa funktionerna med interaktiva böcker är att man alltid har tillgång till dem; att man inte tappar bort dem, som med vanliga böcker.  En av eleverna, Leila Said, tycker det är roligt att gå i skolan för där träffar man sina kompisar.

 

Hur är det att vara pilotklass? 
– Det är bra att man alltid har tillgång till de interaktiva böckerna. Det är inte så att man tappar bort dem, som man annars lätt gör. Man kan inte skylla på att man inte har sin dator. Eller att man har glömt läxan för att man inte har med sig sin bok.


Vilka är de största fördelarna med den interaktiva boken? 
– Det är bra att det finns facit. Istället för att fråga läraren hela tiden kan man kolla facit och sedan kolla vad man gjort för fel och gå tillbaka.


Daniela Nilsson Pusch gillar skolan och gillar att jobba digitalt. Det är bra med filmer där någon annan förklarar allt på ett annorlunda sätt jämfört med läraren, säger hon.

 

Vilka är de största fördelarna med den interaktiva boken? 
– Det är enklare att förstå och mindre att bära och man har allting på samma ställe.  

 

Vilken funktion är den mest uppskattade? 
– Om man ska läsa en lång text så brukar jag lyssna, det är bra. Det kan vara enklare att förstå svåra ord.

 

Läser man läxor på ett annat sätt? 
– När jag har läxor brukar jag lyssna på de sidorna jag ska gå igenom och sedan göra uppgifterna. Övningarna är bra, man vet vad man ska öva på.

 

Hur tror du att man kommer jobba i skolan i framtiden? 
– Digitalt, men kanske att man fortfarande antecknar i block.

 

Behövs den tryckta boken? 
Den kan behövas, till exempel om uppkopplingen är dålig. Då borde man ha en bok bredvid.

 

Henric Nordqvist tycker att upplevelsen blir starkare med interaktiva böcker.
Är det annorlunda att lära sig med hjälp av dator istället för böcker? 
– Jag vet inte. Jag känner att jag tycker bättre om att arbeta på datorn, det är lättare för att man kan lyssna och titta på filmer och andra funktioner. Det känns roligare.

 

Hur önskar du att man kommer jobba i skolan i framtiden? 
– Jag tycker att man ska gå över till interaktiva böcker. Det kommer vara mer elektronik och mer datorer. Jag tror inte att den tryckta boken kommer behövas.

 

 

Ny rapport visar hur digitala läromedel kan lyfta skolan

2015-02-04

Kampanjen Mer Tid för Lärande släpper idag en rapport som utifrån danska exempel visar hur digitala läromedel kan frigöra tid för lärare. I rapporten föreslås en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur för att lyfta den svenska skolan.





Rapporten släpps av kampanjen Mer Tid för Lärande som branschorganisationen Svenska Läromedel står bakom, och visar att medan kostnader för skolan har ökat med 60 procent under de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel istället minskat.

Det innebär att lärare runt om i landet i avsaknad av läromedel lägger sin tid på att kopiera stenciler eller leta efter gratis material på nätet istället för att vara med eleverna.

–  Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det skulle säkerställa en mer likvärdig skola.

It används allt mer i skolan
Under de senaste åren har it använts allt mer i undervisningen och digitaliseringen av skolan pågår för fullt. Många skolor har gjort stora investeringar i digital teknik men däremot har investeringarna i läromedel försummats.

 – År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel, visar rapporten.

Det danska exemplet
Rapporten pekar på exempel från Danmark där man 2012 satsade en miljard danska kronor på att fullt ut genomföra digitaliseringen av dansk skola. Satsningen har gett goda resultat. Studier som har gjorts i de danska skolorna och som bygger på intervjuer med lärare visar på att digitaliseringen haft positiva effekter inte minst med avseende på lärarnas tid.

– För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid.

Rapporten tar också upp flera svenska exempel som visar på digitaliseringens positiva effekter med mer motiverade elever och möjligheten att anpassa undervisning efter elevens individuella behov med digitala läromedel.

Digitalt kunskapslyft
Rapporten föreslår en flerårig digitalisering efter dansk modell där staten och kommunen gemensamt går in och satsar. Dessutom föreslås ett digitalt kunskapslyft för det svenska skolväsendet med ökat fokus på digital kompetens i lärarutbildningen.

–  Vi är övertygade om att digitaliseringen har förutsättningar att bli en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta en topposition i PISA-mätningarna, avslutas rapporten.


Läs hela rapporten

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker.

 

Ungdomskulturforskning och klassiska teorier i sociologi i ny tappning.

2015-02-02

Nu kommer de populära böckerna Ungdomskulturer och Sociologi 2.0 i nya upplagor. Författaren till de båda böckerna är Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om samarbete, stöd, lärande, konflikter, makt och aktivism på internet och i sociala medier. Vi träffade Simon och pratade om nyheterna i hans böcker





Boken Ungdomskulturer presenterar svensk ungdomskulturforskning, bland annat studier av ungas identitetsarbete och vuxenblivande. Det handlar om hiphopens roll i svenska förorter, genusfostran i gymnasiet och om hur nätet blir allt viktigare i processen att hitta sig själv, och kanske även andra. I boken medverkar några av Sveriges främsta ungdomsforskare.

I boken Sociologi 2.0 tas både klassiska och sentida teorier upp i relation till samtidskulturella uttryck. Nyckelbegreppen hos kända tänkare som Marx, Weber, Durkheim, Simmel, Bourdieu, Giddens, Goffman, Bauman och Butler ges en ordentlig genomgång.

Nu kommer dina böcker Ungdomskulturer och Sociologi 2.0 i nya upplagor.
​Vad är nyheterna?

Båda böckerna handlar om saker som är väldigt tidskänsliga, och därför har vi sett det som viktigt att hålla dem uppdaterade. När det gäller Sociologi 2.0 är ju själva huvudpoängen att förankra klassisk teori i samtidsexempel. Det som var bra exempel 2007, när första upplagan kom ut, är ju inte med självklarhet bra 2015. Den som har använt Sociologi 2.0 i undervisning kommer definitivt att kunna fortsätta använda andra upplagan på samma sätt, men exempel har uppdaterats genomgående. Den största skillnaden är att kapitlet i första upplagan som fokuserade på reality-tv har omarbetats så att fokus är på videokulturer online. Reality-tv som fenomen finns ju fortfarande idag, men själva frontlinjen för hur identiteter uttrycks och förhandlas visuellt och publikt ligger snarare på platser som YouTube och Instagram.

Du pratar om nya medier i Ungdomskulturer, berätta mer om hur du ser på dem.
Med nya medier menas ju till vardags digitala medier, och både mjukvara och hårdvara, som till exempel webben, Twitter, Facebook, smartphones, tablets och annan nätverkad kommunikationsteknik. Begreppet nya medier är ju relativt, i och med att medier som är nya alltid är nya i relation till andra äldre medier. Det man får fokusera på är de ständiga förändringar som sker i hur medielandskapet är konfigurerat. Vår genomgång av Ungdomskulturer inför andra upplagan har bland annat handlat om att se till att boken fortfarande 2015 förhåller sig till sådant på ett uppdaterat sätt.

Hur kan böckerna användas och vem vänder de sig till?
Ungdomskulturer är ju en antologi som förhoppningsvis kan vara intressant i relation till många utbildningar där ungdomsfrågor är centrala, inte minst lärarutbildningen. Sociologi 2.0 fungerar både som lärobok på grundkurser i samhällsteori, och som inspirerande vid-sidan-om-läsning för studenter på sådana utbildningar.

 

                       


      Läs mer om Ungdomskulturer        ​Läs mer om Sociologi 2.0 

 

 

Den digitala ytan är framtiden och även nutiden

2015-02-01

Karl-Oskarskolan i Växjö är en skola för årskurs 4-9 med cirka 360 elever. Sedan starten har de valt en helt digital klassrumsmiljö och är en en-till-en-skola där alla jobbar med datorer eller surfplattor. Sedan 2012 har Karl-Oskarskolan varit pilotskola hos Gleerups. Idag är hela skolan involverad i pilotprojektet.
 


Vi träffar klass 5 på Karl-Oskarskolan när de har biologi. De ska jobba med kapitlet ”Vad händer när du andas”. Läraren Carola Fransson inleder med att hänvisa till veckoplaneringen i SchoolSoft där eleverna hittar vilka avsnitt de ska jobba med.

 

Det är ett behagligt surr i klassrummet. Klassen sitter i grupper och jobbar två och två eller individuellt. En flicka sitter och ritar samtidigt som hon lyssnar på boken i sina hörlurar. Fyra pojkar sitter längst fram och funderar över hur andningsorganen fungerar. De läser texten på sina surfplattor. Carola förklarar för en elev hur stämbanden fungerar.

 

En av eleverna, Viktor Friman, tycker det är kul att jobba digitalt. Biologi som klassen har nu är inte hans favoritämne. Bästa ämnet är matte, han är ganska bra på det tycker han själv.

 

Vilka är de största fördelarna med den interaktiva boken?
– Jag lär mig mycket bättre när jag jobbar så. I vissa vanliga böcker förstår jag inte alltid vad det står men i de interaktiva böckerna förstår jag. Jag tycker det är tydligt med bilder och så. Det är väldigt bra med ordlista. Ibland när det står något ord man inte förstår kan man klicka på det.

 

– Jag gillar också att kolla på filmerna i de interaktiva böckerna. Det är bra för jag lär mig lätt av film.

 

Hur tror du att man kommer jobba i skolan i framtiden?
– Jag tror man fortsätter jobba digitalt och att alla skolor är digitala och jobbar med digitala läromedel.

 

Wilma Utterström började på Karl-Oskarskolan den här terminen och hade vanliga tryckta böcker i förra skolan.
 

Vad tycker du om att jobba digitalt?
– Ganska bra. Man har allt samlat och behöver inte ha en massa böcker. Vi har en egen surfplatta i klassrummet men vi får inte ta hem den.

 

Hur brukar ni jobba i klassrummet?
– Vi sitter mycket själva och jobbar.  Men när det är några frågor som många inte förstår så går läraren igenom det med alla. Ibland sitter vi ihop och jobbar två och två.

 

Hur tror du att man kommer jobba i skolan i framtiden?
– Jag tror att det kommer vara väldigt digitalt. Jag vet inte om det kommer finnas böcker.

 

Två andra elever i klassen är Wilma Nilsson och Sandra Soaré som också var nya i klassen när höstterminen startade. Både Wilma och Sandra gillar sin nya skola.
– Vi har nästan alltid så mycket roligt tillsammans.

 

Är det annorlunda att lära sig när man jobbar digitalt istället för med böcker?
– Vet inte riktigt, man lär sig lika mycket men det kanske blir roligare när man lär sig med dator. Det blir mer levande. Det är inte jättekul att sitta och läsa en bok, då tröttnar man rätt snabbt. Man tröttnar inte lika snabbt när man jobbar med surfplattan.

 

– Det är mycket roligare på dator. Om man ska skriva och läsa så kan man inte göra på så många olika sätt, men på datorn kan man använda olika spel. Det är roligare.

 

Tittar era föräldrar på de interaktiva böckerna hemma?  
– Min mamma tycker det är jättebra, hon brukar kolla på vad vi gör. När hon var liten fanns inte surfplattor så hon tycker att det är jättecoolt.

 

Ola Brorson är lärare i engelska, media och IT på Karl-Oskarskolan:

– Vi har varit pilotskola för Gleerups sedan 2012. När vi startade skolan sökte vi efter en digital lösning. Det enda som fanns då var produkter med inscannade texter. Vi ville ha en helhetslösning, en enkel lösning med talsyntes, allt på ett ställe, med interaktivitet, en riktig skolbok fast digital helt enkelt.

 

Var det lätt att få med alla i projektet?
– Alla kollegor har varit med sedan pilotstart. Det fanns ett sug efter att få en digital lösning, vi skulle ju inte lämna något som fungerade för att pröva något nytt okänt utan alla var med på tåget. Vi hade inga tryckta böcker utan vi väntade in en digital lösning. Vi ville helst ha det digitalt eftersom vi ser vilka fördelar det har.


– Vi tror att den digitala ytan är framtiden och även nutiden. Vi använder det verktyg som eleverna är vana vid. Att läromedlet alltid är tillgängligt är den stora fördelen.

 

Vad upplever du som mest positivt med pilotprojektet?
– En sak som jag uppskattar med pilotprojektet är att man som lärare kan ställa krav på läromedlet. Gleerups har fattat att det inte spelar någon roll hur bra de tycker om sina läromedel, om inte lärarna tycker det är bra. Det är häftigt att få den responsen från Gleerups.

 

Vilken funktion i den interaktiva boken är den mest uppskattade?
– Interaktiviteten och de självrättande övningarna. Det bästa är att med de självrättande övningarna blir det klart på en gång. Ingen behöver vänta på att läraren ska rätta. Den som gjort klart på fem minuter kan fortsätta vidare med andra uppgifter och någon annan som bara hunnit en fråga kan fortsätta göra övningarna i sin takt.

 

– Den största fördelen med den interaktiva boken är att den tillgodoser alla. Den har digitala texter med talsyntes och ordförklaringar till vissa ord. Vi behöver ett läroromedel som gör det möjligt för eleven att få text uppläst men samtidigt inte är utpekande för den elevens speciella behov. Vi vill att alla elever ska kunna välja det sätt de vill jobba på eller har behov av och ändå använda samma läromedel. Valbarheten måste finnas där.


Behövs den tryckta boken?
– Ja, det tycker jag. Den tryckta boken har funnits med länge. Läsning är mer än att bara ta till sig information, det är att skapa en relation och komma in i en text. Det måste finnas kvar, jag älskar själv att läsa och det får inte bli så att vi bara läser för att lära oss läsa. Det är ju också en upplevelse.

 

Vilka råd skulle du vilja ge till andra skolor som vill satsa på digitala läromedel?
– Det är viktigt att ha en strategi för hur man vill jobba digitalt. Man ska också ha en bra struktur för själva administrationen för de digitala läromedlen (licenser och användare). Det är också viktigt att kollegorna utbildar varandra, vågar fråga och ge tips till varandra.

 

 

Gästblogg av Helena Kvarnsell: Mer samarbete än någonsin på BETT

2015-01-30


Vi bad vår pilotlärare Helena Kvarnsell, NO- och tekniklärare på Björknässkolan i Nacka, att gästblogga och dela med sig av sina tankar från BETT-mässan i London i förra veckan.
 


Jag fick än en gång chansen att åka till London i januari för att bland annat gå på en stor mässa som heter BETT. Min BETT-vecka började redan på tisdagen då jag var på en träff med andra lärare från Europa och som alla på olika sätt brinner för användning av IT i undervisningen. En del av dagen ägnades åt ”SpeedGeeking” vilket innebar tillfälle för oss att dela med av oss av hur vi jobbar med våra elever och efter en kort presentation på ca fem minuter gavs åhörarna chans att ställa frågor och föra samtal om det vi just delat. Jag fick en hel del nya idéer faktiskt. De mest spännande uppslagen tyckte jag var de som handlade om samarbete i olika varianter, dels mellan elever i klassen men också mellan lärare runtom världen. Jag är med i ett globalt lärarnätverk och det underlättar att hitta samarbetspartners för mina elever i andra världsdelar. Vi borde alla ta vara på den chansen som internet, översättningsverktyg och nätverk ger oss för samarbete inom och utanför landet. 

På onsdagen trampade jag runt hela själva mässhallen för att leta reda på spännande montrar, grejer, tankar, inspiration och för att kolla runt lite efter årets trender. Det som slog mig är att det är väldigt många fler delnings-lösningar nu än 2008 då jag var på mässan för första gången. Det är olika molntjänster, program, verktyg och andra lösningar där eleverna kan publicera sina alster för andra. Det finns också en hel del lösningar för lärare att dela material med varandra. 

Under torsdagsförmiddagen lyssnade jag på Samantha Becker från New Media Consortium när de presenterade: The 2015 NMC Technology Outlook for Scandinavian Schools: A Horizon Project Regional Report. Detta var ju förstås extra spännande eftersom jag hade äran att vara med i den som expert. Snacka om samarbete att ta fram den! Vi (ca 50 experter från Sverige, Norge och Danmark) har varit inne och redigerat i samma wiki för att tycka till om trender vi ser om teknik i skolan. Under en del av av arbetet med wikin satt jag dessutom uppkopplad via messenger med en av mina vänner som också var med som expert i panelen så att vi kunde hjälpa varandra att förstå uppdraget vi fått. Jag tror att vi lärare behöver professionella nätverk för att jobba effektivare, lära oss av varandra och dessutom ha lite roligt.

På eftermiddagen ledde jag temavandringar på temat Digitala verktyg i matte/NO/teknikundervisningen. Jag hade med mig ungefär tio personer varje gång och de fick en knapp timmes promenad på mässan där jag berättade om mitt sätt att se och inspireras av montrarna. 

Under fredagen lyssnade jag på några seminarier i Datorn i Utbildningens program, det första handlade bl.a. om elever som skrev kokböcker tillsammans, i någon form av wiki, där de som lagat efter receptet kunde gå in och redigera, komma med bra tips på hur man kan byta ut råvaror mot andra osv. Efter det seminariet lyssnade jag på Ingrid Carlsson, från Björkebyskolan, som berättade om hur hon använder Gleerups interaktiva böcker med sina elever och hur hon och hennes kollegor delar med sig av sitt material inom läromedlet. Se där, ännu ett exempel på samarbete. Jag och Marcus Ander, Gleerups, har ju åkt ”land och rike runt” senaste året för att försöka sprida vårt budskap om dela-med-sig-kulturen och jag måste säga att det värmer mitt dela-hjärta att se så många exempel på att samarbete, kollegialt delande och nätverk under veckan i London. Jag tror att det är viktigt att vi lärare inser att vi behöver varandra och att det aldrig varit lättare att hålla kontakten med kollegor runt om världen.

Vill ni komma i kontakt med mig hittar ni mig via Twitter som @helenakvarnsell eller via min blogg matteochno.


Helena Kvarnsell

 

– Skicklig konflikthantering ger förbättrade relationer och en bättre verksamhet.

2015-01-20

I dagarna släpps boken Konflikthantering på arbetsplatsen. Vi fick en pratstund med bokens författare Thomas Jordan, docent och universitetslektor i arbetsvetenskap vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.



Varför har du skrivit en bok om konflikthantering på arbetsplatsen? 
– Temat konflikter och konflikthantering i arbetslivet är relevant för alla, förr eller senare. Konflikter är till sin natur ofta frustrerande, men innebär också att det är någon som är motiverad att ändra på något. Det finns ju därför ofta en möjlighet att ta vara på den motivationen och faktiskt förändra en situation till det bättre. Men konflikter är samtidigt blockeringar, så man kan behöva bra redskap för att kunna ta vara på potentialen till positiv förändring. Boken bygger på många skickliga praktikers och teoretikers erfarenheter och syftar till att vara direkt praktiskt användbar för alla som behöver kunna hantera konflikter så bra som möjligt, säger Thomas Jordan.

Hur ser du på konflikter och konflikthantering?
– När man förstår hur konflikter fungerar och kan sortera bland dem, då känns de mindre obehagliga och kanske till och med spännande. Det finns givetvis konflikter som bara är jobbiga och som heller inte går att lösa till allas belåtenhet. Men det går mestadels att göra en positiv skillnad. Och ibland kan skicklig konflikthantering innebära förbättrade relationer, fördjupad självkännedom, stärkt självförtroende och en bättre verksamhet. Konflikter handlar per definition om frågor som människor upplever som viktiga, så att arbeta med konflikter är att arbeta med viktiga teman, säger Thomas Jordan. 

Vem vänder sig boken till?
– Boken är skriven för alla som är intresserade av temat konflikter i allmänhet och konflikter i arbetslivet i synnerhet. Givetvis är temat särskilt relevant för de som har eller kommer att få roller där det ingår i arbetsuppgifterna att hantera konflikter. Det kan handla om chefer, projektledare, personalspecialister, skyddsombud, fackföreningsombud, jurister, arbetsmiljöinspektörer och organisationskonsulter. Boken ger redskap för att förstå konflikter, förstå hur man själv kan bli skickligare i att hantera konflikter, få överblick över de redskap och strategier som finns för att hantera uppkomna konflikter, samt strategier för att bygga robusta samarbetskulturer, där konflikter inte har så stora möjligheter att utvecklas destruktivt, säger Thomas Jordan. 

Du har själv arbetat med konflikter i arbetslivet, som utbildare, forskare, handledare och medlare och är bland annat huvudförfattare till den stora webbplats om arbetsplatskonflikter som finns vid Göteborgs universitet. Berätta om dina erfarenheter.  
– Jag träffar många som har behov av konflikthanteringskompetens: personer som är mitt i akuta konflikter, chefer som behöver rådgöra om hur en konflikt ska hanteras, organisationskonsulter som har besvärliga uppdrag och inte minst många som söker kunskap och redskap därför att de vet att de kommer att ha nytta av stärkt kompetens. Min roll är ofta att vara bollplank och utbildare. För mig är det djupt meningsfullt att ha möjlighet att bidra till att både de som är direkt inblandade i konflikter och de som behöver agera i andras konflikter utvecklas i sina möjligheter att göra det bästa av situationen, avslutar Thomas Jordan. 

Läs mer om boken Konflikthantering på arbetsplatsen

 

 

 

 

Gästblogg av Krister Widell: Digitala läromedel frigör tid och ökar motivationen

2015-01-15


I dag skriver Krister Widell, fristående konsult inom verksamhetsutveckling med hjälp av IT på vår gästblogg. Inlägget är tidigare publicerat i tidskriften DIU 8/2014.  

För att följa upp de pågående danska satsningarna på it i skolan genomförs också undersökningar för att försöka se vilka resultat som kan avläsas av satsningarna. En sådan undersökning är Anvendelse af digitale laeremidler – effektmåling publicerad i juni 2014 och gjord av konsultföretagen Ramböll och Boston Consulting Group. 



Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i följande punkter: 

•    Överraskande många lärare använder digitala läromedel men det är stor skillnad i användningen mellan skolor och mellan lärare.

•    Digitala läromedel bidrar speciellt till differentiering av undervisningen och till ökad motivation.

•    De bidrar i mindre utsträckning till autencitet (verklighet/aktualitet) eller till elev-till-elev-lärande. 

•    Digitala läromedel kan hjälpa till att frigöra tid för lärarna, särskilt i förberedelsefasen.

•    För att uppnå de tidsmässiga fördelarna är skolans it-infrastruktur samt tillgängligheten till de digitala läromedlen viktig. 

Lärarna uppskattar att digitala läromedel i genomsnitt används i 40 procent av undervisningen. Detta varierar mycket mellan olika ämnen. Mest används de i de danska och i ämnesövergripande undervisning, minst i musik och andra kreativa ämnen. Att användningen är hög bekräftas av att inköp av digitala läromedel har ökat per elev och år från 137 kronor år 2010 till 327 kronor 2013. 

I undersökningen ingår både didaktiska och icke-didaktiska läromedel (till exempel verktygsprogram, lexikon), men de förra är i klar majoritet. 

Olika typer av digitala läromedel 
För att kunna göra undersökningen har man skapat en metod som bygger på att olika typer av digitala läromedel först definieras. 

Repetitiva: övningsläromedel, ofta med enkel antingen-eller-logik. Enkel feedback. 

Förmedlande: generaliserat och formaliserat vetande, ofta med ”Bok”-logik.

Stöttande (enligt Vygotskij): elevcentrerad stöttande pedagogik, problemorienterad undervisningsprocess, eleven konstruerar kunskap. 

Praktiskt stöttande: kollektiv kunskapsbyggnad ofta med verkliga problemställningar, interaktiviteten har social karaktär.

Sammanlagt undersöktes och kategoriserades omkring 55 läromedel. 

Därefter identifierades olika utvärderingsparametrar: Läroplanskoppling, innehållskvalitet och professionalism, aktivitetsorientering, rumsligheter, tillgänglighet, progression och mål, differentiering, användbarhet och sammanhang. 

Slutligen tar man fram olika faktorer som man tror påverkar användningen: Typ av skola, skolkultur, infrastruktur, organisation, lärarroll, elevroll, undervisningsform och ämnesinriktning. 

Danskt helhetsgrepp
Det är en kvalificerad och mycket genomarbetad studie där ett stort antal lärare deltagit i både kvantitativa och kvalitativa former och där en mängd läromedel undersökts. Undersökningen ger en utmärkt grund för att fortsätta utveckla arbetet med digitala läromedel. Den är heller inte en enskild insats utan en del i en lång process för att förstå hur it kan användas i den danska skolan. Den danska skolan har tagit ett helhetsgrepp i denna fråga. 

I Sverige finns ingenting för närvarande som tyder på att vi kommer göra samma sak. Skolinspektionen beskriver i den aktuella rapporten Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat att det svenska skolsystemets olika delar inte hänger ihop på ett bra sätt. Andreas Schleicher, PISA-chef på OECD, säger att ”…Sweden has a weak overall school system”.

Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att it i den svenska skolan skulle må bra av att hanteras sammanhållet och att en strategisk plan som grund för ett utvecklingsarbete snarast borde upprättas.

Krister Widell 

Under BETT-mässan, mötesplatsen kring IT och lärande, den 21-23 jan i London, arrangerar DIU ett innehållsrikt program på plats. DIU inleder studiedagarna redan den 20-21 jan med ett konferensprogram i Köpenhamn med fokus på danska erfarenheter kring digitalisring, läromedel och lärarutbildning. Bland de medverkande finns företrädare för departement, myndigheter, läromedelsleverantörer, pilotskolor, forskare och elever. Under BETT arrangerar DIU också Scandinavia@BETT där tre skandinaviska länders experter och myndigheter presenterar sin trendspaning. Gleerups medverkar under BETT med ett seminarium.

Läs mer om BETT 

 

 

 

Ditt bidrag gör skillnad!

2014-12-16

För varje lärare som börjar prenumerera på Gleerups nyhetsbrev skänker vi 30 kronor till Rädda Barnens projekt För en tryggare skola. Under året som gått har detta resulterat i att vi kunnat skänka 230 000 kr och därmed medverkat till att ge alla barn i Sverige tillgång till bra utbildning och samma möjligheter i skolan. 



Rädda Barnen har under många år arbetat för en trygg och rättvis skola. Vi fick en pratstund med Sonny Andersson, som arbetar med Rädda Barnens utbildningsfrågor lokalt.

– Projektet ”För en tryggare skola” utgår från Barnkonventionen, forskning och Rädda Barnens erfarenheter. Vi har tagit fram ett material med fem checklistor som alla är framgångsfaktorer då en skola vill arbeta för att få en tryggare skola.  Det kan bland annat användas för ett bra värdegrundsarbete och ger konkreta tips och råd för hur skolan kan arbeta vidare, säger Sonny Andersson. 

Likvärdig skola 
Rädda Barnen har också tagit fram ”Rädda Barnens nio skolkrav” som ställer krav på kommuner, Skolverket och regeringen.

– Rädda Barnen har formulerat ett antal krav i områden som har stor påverkan på elever och deras vardag i skolan. Områden som, trots att de omfattas av skollagen, idag är åsidosatta. Till exempel ska skolan vara avgiftsfri, men våra undersökningar visar att skolan långt ifrån är det. Vi vill också att eleverna ska ha en rimlig tillgång till skolkurator eller skolpsykolog.  Det viktigaste kravet är dock att skolan ska vara likvärdig, att alla barn oavsett bakgrund ska få samma chans att uppnå kunskapskraven. Så är det inte idag, säger Sonny Andersson.

Ökad vuxennärvaro
– Ökad vuxennärvaro i skolan är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få en tryggare skola. Här erbjuder vi skolan en plan för hur detta ska fungera där också eleverna inkluderas. Hur är en bra rastvakt? Har eleverna fått kartlägga otrygga platser? Hur fungerar vuxennärvaron i ”mellanrummen”, platser på skolan där vuxna sällan finns, till exempel när eleverna är på väg från gympan till klassrummet? Rädda Barnen har ett koncept för frivilliga ”Rastvänner”, där vi stöttar skolan inom detta område, säger Sonny Andersson.

Läxhjälp 
I projektet har Rädda Barnen gjort ett stort antal aktiviteter. Mycket av Rädda Barnens arbete sker i lokalföreningar där man bland annat erbjuder läxhjälp.

– Antalet barn som är med på läxhjälpen varierar från olika orter, allt från ett par stycken upp till ett tjugotal. Läxhjälpen i sig är viktig, men än viktigare är den relation som byggs upp mellan läxhjälparen och eleven. Många gånger är detta den enda schyssta vuxenrelationen som eleven har, så det som börjar med matte eller svenska övergår till en relation där eleven delar med sig av sina problem och där Rädda Barnen innebär skillnad, avslutar Sonny Andersson.

Läs mer om Rädda Barnens arbete med ”För en tryggare skola” 

Läs mer om Gleerups samarbete med Rädda Barnen

Vill du också bidra?
Tipsa en kollega att börja prenumerera på Gleerups nyhetsbrev så samlar vi tillsammans in mer pengar till Rädda Barnens projekt För en tryggare skola. Börja prenumerera så skänker vi 30 kr till Rädda Barnen

 

Tandemcykel levereras till vinnaren i vår delatävling

2014-12-15

Stort grattis till Anna Person i Delsbo som vann första pris i vår instagramtävling på Skolforum! Anna har visat att hon vill dela sin kunskap och i förra veckan levererades förstapriset, en tandemcykel.
 

Här ser vi Martin Ljungström Gleerups, som hämtar ut tandemcykeln för vidare leverans till vinnaren.
  

Anna Persson jobbar på Ede skola i Delsbo, i en 2:a. 

– För tillfället jobbar jag 50% och är föräldraledig resten av tiden så jag undervisar just nu 51 elever i SO och så blir det lite svenska, berättar Anna. 


Delar kunskap 
 Att dela kunskap är något jag gör både privat och på jobbet. På jobbet delar jag med mig av min kunskap till eleverna och till arbetslaget. Vi har ett kanonbra arbetslag där vi ger och tar, vilket jag tycker ska vara en självklarhet i ett lag. Jag som relativt nyutbildad lärare känner att de mer erfarna lärarna är intresserade av vad jag gör på mina lektioner och tar gärna del av det. Vi lär av varandra. 


 Privat så delar jag med mig av min kunskap till min son på 1 år och 7 mån som har så mycket att lära. Jag är även kettlebellinstruktör så där delar jag också med mig av min kunskap, avslutar Anna. 


Dela din kunskap i Gleerups interaktiva böcker 
I Gleerups interaktiva böcker har vi gjort det lätt att dela med sig av sin kunskap. Du kan lägga till eget innehåll, sådant du skapat själv eller länkat från internet. Texter, filer, filmklipp och länkar – allt blir en naturlig del av boken. Med Gleerups smarta delafunktion kan du enkelt dela med dig av ditt tillagda material till en, flera eller alla elever och även till dina kollegor på skolan. På så sätt kan du individualisera undervisningen på bästa sätt. Resultatet blir ett flexibelt läromedel som är anpassat för varje elev. 

Läs mer om delafunktionen och andra funktioner i den interaktiva boken i vår Snabbguide 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 

P.S. Snart kan du också dela ditt material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat. Håll utkik!

 

Hur gör man ett halvt pepparkakshus?

2014-12-05

 

 

Det är många klasser runt om i landet som är med och öppnar luckor i Prima julkalender. Varje dag får de nya kluriga uppgifter att lösa inom matematik och svenska.
I lucka fyra fanns en mattefråga om pepparkakshus:

Nima har hittat en ritning till ett pepparkakshus. Han vill baka ett pepparkakshus som är hälften så stort. Vilka mått ska hans hus ha? Gör en ny ritning med Nimas mått på.

Fjordskolan
Från Fjordskolan i Onsala fick vi det här svaret och fina bilder: 


Här kommer vår lösning och en bild på byn vi byggde av dessa pepparkakshus. Jätteintressant diskussion efteråt med area och om alla mått halveras så blir ju arean bara 1/4. För många var ju halvering lätt men det var skönt för de som har svårt att känna sig som världsmästare också.

Tack Prima!!:)

skriver Joakim, klassföreståndare för Rodret 5

 


Vill din klass också vara med och öppna luckor och lösa kluriga frågor? Här hittar du Prima julkalender

 

Äntligen dags att öppna första luckan!

2014-12-01

Idag är det den 1 december och äntligen dags att öppna första luckan. Häng med och öppna luckorna i Prima julkalender fram till jul.


Bakom luckorna i årets Prima julkalender finns kluriga uppgifter både inom matematik och svenska, för att fira att Prima nu finns inom båda ämnena. 

Låt eleverna i din klass öppna en ny lucka varje dag. Uppgifterna kan lösas individuellt eller i grupp.

Du som lärare hittar samtliga frågor, så att du kan förbereda dig utan att öppna luckorna i förväg i lärarhandledningen

Vill din klass delta i en utlottning av en klassuppsättning biobiljetter? Skicka då in en lösning på gåtan från den 4 eller 15 december. Läs mer

PS. Sprid gärna Prima julkalender till kollegor och vänner! Längst upp på kalendern finns en röd flik som du kan fälla ner och enkelt dela den via mejl och sociala medier.

Läs mer om Prima svenska

Läs mer om Prima matematik

 

 

Granskare i historia sökes!

2014-11-26

Vill du vara med och forma framtidens läromedel hos oss på Gleerups? Just nu letar vi efter lärare som vill granska läromedel i historia kurs 1b.

Vi vet av erfarenhet att det är i samarbete med er lärare som de bästa idéerna föds och tar form. 

Vi söker dig som är lärare för gymnasiet i historia, har jobbat som lärare i minst tre år, har undervisat i kurs Hi 1b och vill ha ett spännande uppdrag som granskare.
 

Uppdraget innebär att du läser och kommenterar texterna utifrån din erfarenhet som lärare. Är upplägget bra? Språket? Kommer boken att fungera i klassrummet? Är rätt saker med? Hur är övningarna? Du ska alltså inte faktagranska boken.


Låter det intressant?
Kontakta läromedelsutvecklare Cecilia Barnes, 
​så berättar hon gärna mer. Mejla direkt till 
cecilia.barnes@gleerups.se.

Läs mer om vad det innebär att vara författare eller granskare på Gleerups. 

 

 

 

Visst är Fredrik Reinfeldt Sveriges statsminister?

2014-11-25

Elever behöver aktuella och kvalitetssäkrade läromedel. Senast i förra veckan uppmärksammades hur lärare i svenska skolor i allt högre grad använder it i sin undervisning men att skolorna däremot inte alls investerat i digitala läromedel. Allt fler skolor börjar dock inse att digitaliseringen måste fyllas med ett innehåll och Gleerups presenterar nu den första helhetslösningen för svenska grund- och gymnasieskolor.  
 


I förra veckan kom Lärarnas riksförbunds undersökning bland 1 500 lärare som visade att Sverige med internationella mått satsar relativt lite på läromedel. En svensk elev fick i fjol i snitt läromedel (både tryckta böcker och digitala läromedel) för 546 kronor, att jämföra med en dansk elev som fick läromedel för nästan tre gånger så mycket (1 398 kronor). Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev.

Under det senaste halvåret har Gleerups märkt hur allt fler skolor och kommuner efterfrågar ett effektivare sätt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger.

– Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form. Därför erbjuder vi nu en efterfrågad helhetslösning för högstadiet och gymnasiet. För 59 kronor per elev och månad ges tillgång till digitala läromedel i alla ämnen, säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef, Gleerups.

Grubbeskolan i Umeå är en 7-9-skola där varje elev har en egen dator och som nyligen valt en helhetslösning med Gleerups interaktiva böcker.

– Implementeringen av en-till-en har underlättats betydligt genom att elever och lärare upplevt att de från start fått aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer, säger Klas-Göran Stridh, rektor på Grubbeskolan.

Med Gleerups interaktiva böcker följer en mängd funktioner som förenklar elevens lärande och gör läromedlet lättillgängligt. De är plattformsoberoende och fungerar lika bra på surfplatta som på dator eller i mobilen. Innehållet uppdateras fortlöpande och är alltid aktuellt.

– Genom att arbeta med de interaktiva böckerna har det blivit enklare för lärarna att undervisa med datorn som hjälpmedel. Användandet har också förenklats för både elever och  lärare genom att de interaktiva böckerna fungerar på ett likartat sätt i de olika ämnena, säger Klas-Göran Stridh.

– Att höja kunskapsresultaten i skolan kräver insatser på flera områden. Självklart borde lärare och elever ha tillgång till uppdaterade och kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen. Investeringen i digitala läromedel är väldigt liten i förhållande till investeringarna i datorer och surfplattor, avslutar Elisabeth Lennartsdotter.

Läs mer om Gleerups helhetslösning med digitala läromedel 
 

 

 

Release för ny bok om filmpedagogik på Svenska Filminstitutet

2014-11-21

I går hölls bokrelease i Filmhuset i Stockholm för nya boken Introduktion till filmpedagogik. Releasen var en del av Svenska Filminstitutets stora seminarium om barn och film: ”Bobo 14 – alla barns rätt till filmkulturen”.

På bildeen ses Bengt Göransson under bokreleasen. Foto: Christopher Mair, Svenska filminst.  

Det var en fullspäckad inspirationsdag för filmbransch, barnkulturarbetare, pedagoger, studenter, forskare och alla med intresse för barn och film. De medverkande belyste ämnet barn och film ur en mängd olika perspektiv. Det fanns gott om tillfällen för publiken att ställa frågor och diskutera.

Vid bokreleasen av Introduktion till filmpedagogik medverkade Bengt Göransson, tidigare kultur- och utbildningsminister och Per Eriksson, Svenska Filminstitutet.

Boken belyser hur film kan användas för en modern, dialogbaserad undervisning i skolan. Malena Janson, forskare, skribent och samordnare för Barn & Unga på Svenska Filminstitutet är redaktör för boken.

Varför har du skrivit boken?
– Därför att filmpedagogik öppnar för mycket lustfyllda och effektiva undervisningsmetoder som många inte känner till. Få verktyg är så tacksamma att använda i klassrummet som filmmediet och många lärare vittnar om hur också de mest svårmotiverade eleverna ofta når häpnadsväckande resultat. Det har länge saknats en bok som visar på filmpedagogikens fantastiska möjligheter och med Introduktion till filmpedagogik hoppas vi dels svara mot ett behov som vi vet finns, dels inspirera nya pedagoger till undervisningsmetoder de inte visste fanns.  

Berätta lite om skribenterna som medverkar i boken.
– Skribenterna är en spännande blandning av verksamma lärare och filmpedagoger, forskare, filmvetare och skribenter som alla har det gemensamt att de har stor kunskap om sitt respektive filmpedagogiska område. På det sättet bjuder boken på en väldig bredd men också på djup. Det är inte någon ”allmän” kunskap om vad filmpedagogik är som förmedlas, utan det är verkligen experterna som skriver om sina respektive områden på ett lättillgängligt sätt. 

Vilka förväntningar har du med boken? 
– Det är roligt att boken släpps just nu, eftersom filmpedagogiska undervisningsmetoder ligger helt i linje med den nya regeringens satsningar på dels kultur i skolan. Medie- och informationskunnighet är dessutom en av utbildningsminister Gustav Fridolins hjärtefrågor och jag hoppas att filmpedagogiken nu ska få en rejäl skjuts i de svenska skolorna.

Läs mer om boken 

 

Alla pengar har gått åt till elevdatorer – skolorna saknar digitala läromedel.

2014-11-20

 Det har varit bra fart på it-användningen i skolan, men det stora problemet är att det inte finns några pengar till digitala läromedel. Så säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en artikel i dagens Svenska Dagbladet.




Svenska Dagbladet pekar i sin artikel på att it i undervisningen nu ökar i snabb takt. Drygt en tredjedel av lärarna använder idag it i de flesta av sina lektioner. Skolor runt om i landet har under de senaste åren gjort stora investeringar i datorer och surfplattor. Däremot har investeringarna i läromedel varit mer blygsamma.

Digitala läromedel för 27 kr
En rapport som tidigare tagits fram av kampanjen Mer tid för lärande visar att under 2012 köpte de svenska skolorna datorer och annan hårdvara för i genomsnitt 1 770 kronor per elev. Under samma period var investeringarna i digitala läromedel endast 27 kronor per elev. Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig skola. Något som blir svårt att uppnå när bristen på kvalitetsgranskade läromedel är så stor. 


Undersökningen som publiceras i Skolvärlden idag visar att åtta av tio lärare inte hinner kvalitetsgranska läromedlen. 

– Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta, säger Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, i Skolvärlden idag.  

Tidningen Skolvärden publicerar idag också en undersökning som gjorts bland 1 500 lärare och som visar att Sverige med internationella mått satsar relativt lite på läromedel. En svensk elev fick i fjol i snitt läromedel för 546 kronor, att jämföra med en dansk elev som fick läromedel för nästan tre gånger så mycket (1 398 kronor). Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev.

– Vi på Gleerups ställer oss positiva till den efterfrågade granskningen av läromedel. Vi tror att alla elever behöver strukturerade läromedel som är granskade, kvalitetssäkrade samt anpassade till centralt innehåll, kursplaner och uppsatta mål, säger Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Interaktiva böcker ny typ av digitala läromedel 

Gleerups har lyft frågan om digitaliseringens brist på innehåll under lång tid och har utvecklat en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. Här finns allt samlat på ett ställe: texter, bilder, filmer, förklarande animationer, övningar, fördjupningsmaterial och plats för egna anteckningar. Dessutom går det att bygga ut de interaktiva böckerna med eget material, sådant läraren skapat själv eller länkat från internet.


De interaktiva böckerna är plattformsoberoende och fungerar lika bra på surfplatta som på dator eller i mobilen. Innehållet uppdateras löpande och är alltid aktuellt samt finns samlat på ett och samma ställe. Gleerups interaktiva böcker är utvecklade i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det har funnits en kritik mot digitala läromedel där man beskrivit dem som "bok på burk". Med det menar man att den digitala produkten består av inscannade papperssidor, en platt digital version av den tryckta boken. Med dagens plattformsoberoende interaktiva böcker erbjuds istället elever en interaktiv läsupplevelse, långt ifrån en enkel PDF-version av en tryckt bok. Upptäck skillnaden med Gleerups interaktiva böcker. Prova gärna själv!

 



 

 

– Det blir lättare att stimulera de skoltrötta eleverna

2014-11-13

Stort grattis till vår pilotlärare Carola Fransson på Karl-Oskarskolan i Växjö som fått priset Årets Nätspridare 2014! Priset delades ut vid digitala kompetensdagen i Kronoberg. 



Varför får du priset Årets nätspridare 2014?
– Jag blev nominerad av min rektor till denna tävling främst för att jag varit mycket aktiv i arbetet med iPad på mellanstadiet. Jag har också suttit med i en grupp som tillsammans med Linnéuniversitetet arbetat fram material som kan bli en möjlig app inom matematik. 

Nomineringen är:
”Carola Fransson har med iPad, internet och Smartboard utvecklat en pedagogisk struktur för att väcka lusten till inlärning bland våra elever i årskurs 4 och 5. Hon är även involverad i projektet PLACES, initierat av forskare knutna till Linnéuniversitetet, där mobil teknik utnyttjas för att skapa applikationer som främjar barnens matematikinlärning.”

Vad ser du för fördelar med att jobba digitalt? 
– Det är lättare att få med elever som har svårigheter att läsa och skriva. Det blir lättare att stimulera de skoltrötta eleverna till att vara mer aktiva med interaktiva verktyg jämfört med att sitta med papper och penna. Det är även lättare att fånga upp de eleverna som behöver mer utmaningar.

Du är pilotlärare och jobbar med Gleerups interaktiva böcker, vilka funktioner i de interaktiva böckerna uppskattar du och dina elever mest? 
– Främst är det jättebra att det finns filmklipp och interaktiva uppgifter i varje kapitel. Det är även uppskattat att man lätt kan fördjupa sig på området genom att gå ut och söka vidare på de olika söksidorna som Gleerups erbjuder. Bra ordlistor och extra bra att ord i texten är länkade till ordlistan för en tydlig förklaring.

Lyssna på ett inslag i Sveriges Radio där Carola berättar mer om sina erfarenheter av interaktiva böcker där t ex elever med svårigheter kan lyssna på texten.

Läs mer om Gleerups pilotskolor.

 

 


 

- Det känns väldigt viktigt att vara just lärare och jobba med elever

2014-11-07

Under Skolforum fick Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan, Stockholm, ta emot lärarpriset Guldäpplet. Vi fick en pratstund med henne i vimlet efter prisutdelningen. 


Karin Nygårds är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad. Hon får priset för sitt arbete med att ge elever verktyg för att utveckla sitt språk och behärska sin digitala miljö. Hon har gjort stora insatser för att lyfta digitalkunskap som ett eget ämne i undervisningen, med verklighetsanknutna uppgifter.  Hon bidrar till att förnya debatten kring digitaliseringen i skolan och är en viktig röst i den aktuella diskussionen om skolans utveckling, står det i juryns motivering.

Vad betyder det för dig att få priset Guldäpplet?
– Det är en stor ära och glädje att få pris för det jag gör. Många tittade konstigt på mig när jag började med programmering för ett och ett halvt år sedan. En del tittar fortfarande konstigt på mig, men nu vet jag att fler än jag förstår poängen. Jag hoppas också kunna utnyttja lite av äpplets guldglans för att få mer tyngd i mina ord och på så sätt få till en förändring fortare.

Hur vill du som lärare bidra till utvecklingen? 
– Jag försöker hitta metoder som passar in i olika åldrar och miljöer. Jag försöker ha ett helikopterperspektiv på allt jag gör, för att leta det generella som kommer många till godo. Det känns väldigt viktigt att vara just lärare och jobba med elever, inte jobba med skrivbordsutveckling.

Vad ser du som den stora utmaningen av digitaliseringen av skolan?
– Det är en komplex fråga. Digitaliseringen innebär förändringar på många aspekter av livet och samhället, oavsett om du är med på tåget eller står utanför. Vi måste på något sätt köra parallella processer här, utbilda både lärare och elever samtidigt. 

– Frågan är om vi ska anpassa undervisningen efter vad lärare kan eller vad elever behöver? Vår värld har fått en till dimension, den är härlig att lära sig!

Vad tycker du är den viktigaste frågan kring IT i skolan och varför? 
– Jag tycker det är viktigare att förstå vad IT i skolan innebär för undervisningen och vad IT gör med samhället i stort, än att lärare lär sig hantera digitala verktyg. Det är självklart viktigt det med, men av de två olika delarna av digital kompetens tycker jag att det är viktigast att vi lär oss sammanhanget, än specifika verktyg.

Lärarpriset Guldäpplet vill lyfta aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT och inspirerat elever och kollegor. Gleerups är partner till Guldäpplet sedan 2013. Karin Nygårds vann Guldäpplets 1:a pris 2014. Ylva Pettersson vann Juryns Särskilda Pris 2014 och Jacob Möllstam och Ulrika Jonson delade Guldäpplets 2:a pris 2014. 

Läs mer om Guldäpplet 2014

 

 

Full fart på Skolforum

2014-11-03

Ett stort tack till alla som vi träffade på Skolforum! Mer än 7000 besökare kom till Skolforum och deltog i 180 seminarier bland 110 utställare. Gleerups monter var välbesökt och många deltog i vår instagramtävling #deladinkunskap.



– Det har varit minst sagt högtryck i vår monter och många har testat våra interaktiva böcker och tittat närmare på deras smarta funktioner. Det är jätteroligt att möta lärare som använder vårt material varje dag, säger Marie Delshammar, läromedelsutvecklare.

Under mässan höll Gleerups flera intressanta seminarium. Helena Kvarnsell, lärare och Marcus Ander från Gleerups pratade om hur delningskultur och läromedel kan mötas. 

– Att som lärare dela med sig av material spar tid, ökar likvärdigheten och leder till både utveckling och reflektion, menar Helena Kvarnsell.

– I Gleerups interaktiva böcker finns en delningsfunktion som gör det enkelt att lägga till material och sedan dela det med sina elever och även med sina lärarkollegor. Till våren kommer man också att kunna dela material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat, berättade Marcus Ander.
Läs mer om delafunktionen i Gleerups interaktiva böcker

Det var fullsatt på vårt seminarium när Maria Westman, forskare och författare talade om Att skriva sig till läsning (ASL). Annika Lantz Andersson höll ett uppskattat seminarium utifrån den nya boken Lärare i den uppkopplade skolan

Under Skolforum delades också lärarpriset Guldäpplet ut, ett pris som vill lyfta aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT och inspirerat elever och kollegor. Gleerups är partner till Guldäpplet sedan 2013. Stort grattis till Karin Nygårds som vann Guldäpplet 2014, Ylva Pettersson som vann Juryns Särskilda Pris 2014 och till Jacob Möllstam och Ulrika Jonson som delade Guldäpplets 2:a pris 2014.
Läs mer om Guldäpplevinnarna

Stort grattis till våra författare Karin Danielsson, Hans Almgren, Karin Smed Gedin och Eva Hedencrona som under mässan fick ta emot läromedelspriset Lärkan. Prisutdelare var utbildningsminister Gustav Fridolin.
Läs mer om Lärkanpristagarna

Många passade också på att ta en selfie i vår monter och dela vidare i vår instagramtävling. Vinnaren presenteras senare i veckan. 



På bilden syns några av dem som tog selfies i vår tävling. Karin Nygårds Guldäppelvinnare 2014, Marcus Ander och Helena Kvarnsell som höll seminariet om delakultur och läromedel, Peter Becker ordförande i Guldäpplets jury, Karin Danielsson författare och Lärkanprisvinnare, Maud Ejestam Gleerups, Hans Almgren författare och Lärkanprisvinnare, Jenny Lundström SLFF, Wiwi Ahlberg SLFF och Richard Hultén författare.   

 

Bli en delare!

2014-10-29

Nu har vi gjort det enkelt att dela kunskap – bygg ut våra interaktiva böcker med ditt eget material. Dela det sedan till en, flera eller alla elever. Eller till dina kollegor på skolan. 



Vi på Gleerups tror att alla elever behöver strukturerade läromedel som är granskade, kvalitetssäkrade och anpassade till centralt innehåll, kursplaner och uppsatta mål. Men vi tror också att du som lärare vet bäst vad just dina elever behöver. Därför har vi gjort det lätt för dig att dela ditt eget material och anpassa Gleerups interaktiva böcker till din undervisning och dina elever.

Bygg ut boken med eget material 
I Gleerups interaktiva böcker kan du lägga till eget innehåll. Det kan vara sådant du skapat själv eller länkat från internet. Texter, filer, filmklipp och länkar – allt blir en naturlig del av boken. Ditt material får samma höga tillgänglighet och funktioner som ursprungligt innehåll i den interaktiva boken.


Dela materialet med andra
Med Gleerups smarta delafunktion kan du enkelt dela med dig av ditt tillagda material till en, flera eller alla elever.  Även till dina kollegor på skolan! 

På så sätt kan du individualisera undervisningen på bästa sätt. Resultatet blir ett flexibelt läromedel som är anpassat för varje elev. Vi tror på kombinationen av struktur och flexibilitet – ett kvalitetssäkrat innehåll som du kan bygga ut och anpassa.

P.S. Snart kan du också dela ditt material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat. Håll utkik!

Läs mer om delafunktionen och andra funktioner i den interaktiva boken i vår Snabbguide.


Bli en delare  prova valfri interaktiv bok gratis i 10 dagar.


 

Gleerups författare får läromedelspriset Lärkan 2014

2014-10-27

Vi gratulerar våra författare Karin Danielsson och Hans Almgren samt Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin som idag fick ta emot läromedelspriset Lärkan på Skolforum i Stockholm.  Prisutdelare var utbildningsminister Gustav Fridolin. 
 


Karin Danielsson får priset i kategorin Förskola/ Lågstadium med motiveringen:

Karin Danielsson är en erfaren lågstadie- och speciallärare och författare till en mängd läromedel. Hon lyckas förmedla sitt stora intresse för djur och natur till de mindre barnen på ett fascinerande sätt. Karin presenterar spännande fakta som verkligen fångar barnens intresse. Detta innebär att eleverna växer både när det gäller kunskap och läsfärdighet. Hon har även författat läromedel i svenska, matematik och engelska för de tidigare åren. Karin Danielsson är en värdig vinnare av Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014.

Karin Danielsson har skrivit ett flertal läromedel för grundskolans tidigare år, inom svenska, matematik och engelska.

Med de små barnens bästa för ögonen gör hon material som på ett tydligt och pedagogiskt sätt låter elevernas förmågor växa. Karin har ett stort intresse för djur och natur och förmedlar den kunskapen i flera av sina böcker. 

Karin är författare till flera av Gleerups populära böcker och serier som Mitt naturbibliotek, Mitt faktabibliotek, Uggleböckerna, Djur i Sverige, Djur i världen, Prima matematik Förskoleklass, Easy English och den nya serien inom läsförståelse Tripp Trapp Trull

Hans Almgren får priset i kategorin Gymnasium med motiveringen:

Hans Almgren har en mångårig bred och djup produktion med väl genomtänkt och nivåanpassat didaktiskt framställningssätt i sina verk, som väcker både nyfikenhet och ämnesintresse hos eleverna och stimulerar deras självständiga tänkande och källkritiska medvetenhet. Ämnesinnehållet är aktuellt och väl anpassat till skolans läroplaner, kurs- och ämnesplaner och underlättar lärarens undervisning och utvärdering av elevernas prestationer. Både ämnesinnehåll och framställningssätt liksom det pedagogiska anslaget bidrar till en identifierbar kunskapsprogression hos eleverna. Hans Almgren är en värdig vinnare av Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014.

Hans Almgren är en av författarna till Gleerups gymnasieklassiker Alla tiders historia som gavs ut första gången 1984. Den var på sin tid helt nydanande och sedan dess har den tryckts i ständigt nya upplagor och är fortfarande ett av de mest populära läromedlen. Hans har ett brinnande intresse för historia och är en mycket god historieberättare. Med sina lättlästa fängslande texter har han fångat generationer av gymnasieelever.

Under de senaste 30 åren har Hans varit en mycket produktiv läromedelsförfattare. Fram till sin pension nyligen var han också verksam som gymnasielektor i Arboga.

Hans är också medförfattare till Gleerups läromedelsserier i historia Reflex och Kompakt. I dagsläget är han involverad i arbetet med  Utkik, ett helt nytt läromedel i samhällskunskap för 4-6.

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin får tillsammans med sin medförfattare Peter Watcyn-Jones priset i kategorin Högstadieum.

Eva och Karin har dessutom skrivit tre stora serier för Gleerups; Genrekoden för högstadiet, Bra Svenska och Blickpunkt för gymnasiet. De har också författat övningsböcker till elever med svenska som andraspråk i serien Ord med tanke på …

Läromedelspriset Lärkan delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF). Priset delas ut i fem kategorier: Förskola/Lågstadium, Mellanstadium, Högstadium, Gymnasium och Universitet/Högskola. Prissumman är på 50 000 kronor. Lärkan, som delas ut varje år, är avsett att framhäva författarens roll när det gäller att ta fram läromedel, i tryckt eller digital form. Syftet med priset är att framhäva god textkvalitet samt goda pedagogiska och didaktiska egenskaper i författarskapet.  Prissumman är på 50 000 kronor. 


 

Verklighetsnära övningar för ekonomielever – unikt samarbete mellan Gleerups och Fortnox

2014-10-24

Tillsammans med programvaruleverantören Fortnox har Gleerups tagit fram underlag för affärshändelser för ett fiktivt företag. Elever som läser företagsekonomi på gymnasiet eller vuxenutbildning kan nu öva redovisning och bokföring i skarpt läge.  



Tillsammans med Fortnox som erbjuder programvara för redovisning och bokföring, har Gleerups utarbetat en övning som innehåller affärshändelser för två år. Med hjälp av dessa fiktiva verifikationer kan nu elever i företagsekonomi på landets gymnasier öva redovisning i Fortnox program.  

– Det här är ett spännande projekt och genom att låta elever arbeta med verkliga affärshändelser och Fortnox programvara skapar vi en mycket realistisk situation. Det är roligt att kunna erbjuda eleverna att göra sina övningar i skarpt läge, säger Annika Pennanen, läromedelsutvecklare ekonomiska ämnen och datorkunskap på Gleerups. 

För elever på gymnasiet är det viktigt att redan under studietiden bekanta sig med de verktyg och de företagsekonomiska skeenden som de kommer att möta i sitt framtida yrkesliv. 

– Övningen handlar om att bokföra affärshändelser i två år för företaget Dundrande Dans Data och göra bokslut för de två åren.  Tanken är att eleverna ska komma i kontakt med olika typer av verifikationer samt träna på att bokföra dem i programmet, säger Annika Pennanen.   

– Genom ett aktivt och nära samarbete med lärare, elever, skolledare och forskare har Gleerups ett innovativt program för framgångsrikt lärande. Sverige behöver väl utbildade ekonomer och vi känner ett ansvar att delta i den här utvecklingen, säger Charlotte Löfgren på Fortnox.

Övningen är helt kostnadsfri och underlaget finns att hämta fritt här.

– Vi på Gleerups vill erbjuda en verklighetsnära och interaktiv undervisning inom företagsekonomi. Samarbetet med Fortnox innebär att vi kan erbjuda elever kvalitetsgranskat underlag och pedagogiska övningar som de kan laborera med i ett verktyg som många av dem kommer möta i sin yrkesroll, säger Lars Åkerblom, affärsområdeschef digital utveckling och digitala lärverktyg, Gleerups. 

Vill du veta mer? 
Kontakta gärna Annika Pennanen, 
läromedelsutvecklare ekonomiska ämnen och datorkunskap, annika.pennanen@gleerups.se, 040-20 98 61

 

 

 

Upptäck ett smartare sätt att dela din kunskap

2014-10-23

Nästa vecka finns vi på Skolforum på Älvsjömässan i Stockholm. Kom till vår monter och dela din kunskap med oss. Tävla i vår instagramtävling och ta chansen att vinna en delad upplevelse.  



Med över 150 föreläsningar, seminarier och workshops är Skolforums program bättre och bredare än någonsin. Gleerups deltar både som utställare och med intressanta seminarier.      

Nu har vi gjort det enkelt att dela kunskap 
Du som lärare besitter kunskaper som ingen annan har. I Gleerups interaktiva böcker finns ett riktigt smart sätt att dela din kunskap med vem du vill. Kom till vår monter och upptäck hur!

Dela dig själv
Passa också på att vara med i vår instagramtävling i montern. Dela en bild på dig själv och vinn en delad upplevelse! 

Så här lätt är det:
•    Gå in på Instagram

•    Få hjälp av oss att ta din selfie genom ett av hålen i vår Dela-symbol i montern

•    Använd hashtaggen #deladinkunskap

•    Dela bilden i ditt flöde

•    Flest likes vinner en tandemcykel – ett riktigt smart sätt att dela upplevelser med          vem du vill.


Välkommen till monter A13:26.

Läs mer om våra interaktiva böcker

Läs mer om de smarta funktionerna i den interaktiva boken i vår snabbguide.


Läs mer om våra seminarier under Skolforum

 

Bo Kristoffersson ny ledamot i Gleerups styrelse

2014-10-01

– Hjärnan vill ha roligt! Därför måste det också vara kul att lära sig nya saker! Det säger Bo Kristoffersson som tar plats som ny ledamot i styrelsen för Gleerups.

 


Bo Kristoffersson är sedan 2012 chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn. Sedan tidigare har han lång erfarenhet av skolutveckling. Han var med och startade Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Stockholm som han sedan under 15 år var utvecklingschef för. Därefter har han varit verksamhetschef och processledare på Learnit24.

– Mina erfarenheter har gett mig en mycket bra bild av hur det faktiskt ser ut i den svenska skolan. Svårigheter förekommer fortfarande med att omvandla investeringar av hårdvara till vettiga pedagogiska verktyg. Men jag ser positivt på framtiden då IT-system och teknisk utrustning nu avsevärt har förbättrats och dessutom kommer en ny generation lärare in som har ett nytt synsätt på it i skolan, säger Bo Kristoffersson. 

– Uppdraget i styrelsen för Gleerups känns mycket roligt. Jag hoppas kunna bidra med min kompetens utifrån ett skolutvecklingsperspektiv. Jag är imponerad över Gleerups koncept och hur de arbetar strategiskt med digital utveckling av läromedel. Det rimmar väl med mina egna tankar om skolans utveckling, säger Bo Kristoffersson.  

Bo Kristoffersson var också med och grundade organisationen för ungdomsparlamentet MEP BSR (Model European Parliament Baltic Sea Region). I skolarbetet i Simrishamns kommun är Bo Kristofferssons ledord kunskap, utveckling och lagarbete. 

I Gleerups styrelse blir Bo Kristoffersson den femte ledamoten. 

– Vi känner oss mycket glada över att Bo Kristoffersson tagit plats i vår styrelse. Med sitt engagemang, kunnande och erfarenhet blir han, en tillgång i vårt fortsatta arbete i Gleerups styrelse, säger Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Övriga styrelsemedlemmar är:
Henriette Zeuchner, koncernchef Berling Media och ordförande i Gleerups styrelse
Thorsten Rosengren, vice ordförande i Gleerups styrelse
Jonas Löwgren, Malmö Högskola, institutionen för Konst, kultur och kommunikation
Peter Becker, ordförande i stiftelsen Datorn i utbildningen
Personalrepresentanter: Inger Blomqvist och Hanna
Olsson

 

 

Intryck och möten från bokmässan

2014-09-30

Tack alla som besökte oss i Molnet på årets bokmässa.  Det var fyra intensiva mässdagar med många nya intryck och spännande möten. 



Molnet, bokmässans stora satsning för alla som är verksamma inom skolan, fokuserade på lärande, digitalisering och läromedel.  Spännande föreläsningar på scenen och en hel skolklass med elever och lärare som satt och jobbade och visade hur de använder digitala verktyg i skolan. Till vår monter i Molnet kom många intresserade besökare och vi hade många samtal med lärare och skolledare som var intresserade av frågor kring digitalisering och Gleerups interaktiva böcker. 

Läs mer om Molnet i en av bokmässans officiella skolbloggare 

Gleerups hade under mässan flera uppskattade seminarier både i Skolspåret och på scenen i Molnet. Bland annat ett fullsatt seminarium med Lars Berglund och Lars Ekelöw om digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Vad innebär det i praktiken att jobba helt digitalt? Vad kan man lära sig av misstagen och blir det verkligen billigare med IT? Detta var några av frågorna som diskuterades under seminariet. 

– Jag upplever att lärare idag är otroligt intresserade av teknik, IT och vill lära sig nytt. Men de är frustrerade över att det saknas resurser för kompetensutveckling. Därför måste vi se till att det finns möjlighet att dela erfarenheter mellan personal och visa på de goda pedagogiska exemplen, sa Lars Ekelöw.

Helena Kvarnsell och Marcus Ander höll ett seminarium om vad som händer när läromedel och delningskultur möts. Marcus Ander från Gleerups visade hur Gleerups interaktiva böcker ger helt nya möjligheter att dela eget material till både kollegor och elever. Helena Kvarnsell som är lärare pekade på vikten av att som lärare dela med sig och gav tips om vad man kan dela och hur. 

Läs mer i Skolvärlden som skriver om seminariet här

Författarna Roger Säljö och Annika Lantz-Andersson som skrivit den nya boken Lärare i den uppkopplade skolan höll ett seminarium på scenen i Molnet. Deras nya bok tar upp frågor om hur lärarrollen förändras när mobila digitala resurser finns i klassrummet och hur lärandet och utbildningen påverkas.

– Frågor som vi lyfter i boken är exempelvis vilka nya sätt att organisera sin undervisning som kommer att vara produktiva och på vilka sätt dessa aktiviteter öppnar upp för nya typer av lärarinterventioner när man ska stödja elevers lärande, säger Annika Lantz-Andersson.

En av bokmässans officiella skolbloggare tipsar om boken

Läs mer om boken 

– Jag har haft många givande samtal i vår monter. Det finns verkligen ett sug efter att arbeta mer digitalt och använda digitala läromedel, säger Martin Ljungström, Gleerups som också höll seminariet, Helt nya möjligheter med interaktiva böcker, på Molnets scen. 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker
 

 

Nu presenteras finalisterna till Guldäpplet 2014

2014-09-24

Av drygt hundra nominerade lärare från hela landet har juryn nu utsett tre finalister till Guldäpplet 2014 och en vinnare av Juryns särskilda pris. Gleerups är sedan 2013 partner till Guldäpplet.​ 



Guldäpplet delas årligen ut till en eller flera aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält.

– De nominerade till årets Guldäpple förmedlar inspiration och personligt engagemang för att lyfta eleverna med lärplattor, appar och nätresurser. Med drivande lärare i kollegialt samarbete, både lokalt och via nätet, blir digitala verktyg nycklar till framtiden, säger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU och juryn för lärarpriset Guldäpplet.

Årets tre finalister till Guldäpplet är:
Ulrika Jonson, grundskollärare och specialpedagog, Vallaskolan, Södertälje kommun.
Ulrika är en mångsidig användare av IT, från "skriva sig till läsning", till blogg eller flippat klassrum. Hon arbetar med fokus på inkludering av alla elever, språkutveckling och lärande, med anknytning till läroplanen och till forskning om lärande i olika former. 
 

Jacob Möllstam, lärare i matematik, svenska, NO och engelska (F-6) och IT-pedagog, Jonsereds skola, Partille kommun.
I skriv- och berättarprojektet "Partille stories" har han tillsammans med kollegor utvecklat skrivandet i kommunens skolor. Han är en av föregångarna när det gäller att använda sociala medier och sociala spel i undervisningen för att möta eleverna där de är och att göra skolarbetet mer relevant.
 

Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andraspråk, Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad, Stockholm stad.
Det ska vara viktigt på riktigt och eleverna ska utmanas. Karin har ett brinnande engagemang för att eleverna, inte minst unga tjejer, ska erövra den digitala världen. Karin är en modig opinionsbildare, som törs utmana och vara en föregångare i frågor som gäller digitaliseringen i skolan. 
 

Vinnare av juryns särskilda pris
Ylva Pettersson, lärare i historia och kulturhistoria, Katedralskolan, Skara, styrelsemedlem Wikimedia Sverige.
Ylva är vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2014 för sitt långvariga arbete kring Wikipedia som pedagogiskt projekt och kring Wikimedia-familjen som öppen delad miljö för skolan. Ylvas eget arbete med Wikipedia i undervisningen är ett välkänt pedagogiskt pionjärarbete. I ett flertal år har hennes elever bidragit till detta uppslagsverk, utifrån kursspecifika ämnesmoment och programmål såsom användande av digitala verktyg, kommunikation, kreativitet, källkritisk metod och entreprenörskap. 


– Det har varit ett roligt men tufft arbete att utse finalister bland så många duktiga nominerade lärare. Det är verkligen en digital förnyelse som sveper över skolan och många lärare går in med både inspiration och stort personligt engagemang för att lyfta elever och kollegor vad gäller it i skolan säger Elisabeth Lennartsdotter, medlem i juryn för Guldäpplet och försäljnings- och marknadschef, Gleerups. 

Vinnaren av Guldäpplet 2014 delas ut på Skolforum 27-28 oktober.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 

Läs mer om Guldäpplets finalister

Läs mer nyheter i vårt pressrum

 

 

 

 

Låt läromedel bidra till en mer likvärdig skola

2014-09-23

Skolan utsågs snabbt inför valet till den absolut viktigaste valfrågan bland väljarna. Med aktuella siffror som visar på bottenrekord för skolresultat bland landets grundskoleelever är frågan om hur vi ska vända trenden för den svenska skolan fortsatt högaktuell. Att fokusera på en likvärdig skola med aktuella läromedel som håller måttet är en åtgärd som kan ge effekt redan på kort sikt.



I en artikel från SVT presenterades aktuella siffror från Skolverket som visar ett bottenrekord för andelen elever som inte får betyget godkänt i nionde klass. Hela 13,1 procent av eleverna klarar inte sin behörighet till gymnasieskolan. Denna siffra har ökat markant sedan 1998 då den låg på 8,6 procent.  

– Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket i SVT:s artikel.

Likvärdig skola
Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig skola. Men Skolverkets statistik visar tvärtom att skillnaderna mellan olika skolor blir allt större. Elever som hamnar på fel skola riskerar att inte alls få möjlighet att utveckla sin fulla potential. 

Att vända den här utvecklingen är inte lätt. Försämringen har pågått under många år och det finns inte en enkel lösning som magiskt kan lösa problemen. Det finns många konstruktiva förslag som kommer att bidra till att vi vänder nedgången. Men det som saknas i debatten är förslag som snabbt kan hjälpa de elever som i dag går i skolan. Därför behöver vi också diskutera lösningar som fungerar på kort sikt. En sådan är skolans bortglömda fråga, läromedlen. Om vi ser tillbaka till år 2000 har kostnaden för skolan ökat med 40 procent medan kostnaden för läromedel tillåtits krympa med 17 procent. Ett beslut att återställa investeringarna i läromedel till 2000 års nivåer skulle inte kosta mer än ett par hundralappar per elev och år. 

Nio av tio har inte tid att vidareutveckla undervisningen 
Lärarnas riksförbund presenterade nyligen en undersökning bland cirka 5 000 lärare och studie- och yrkesvägledare i 24 av landets största kommuner. Undersökningen visar bland annat att:

• Åtta av tio av de tillfrågade lärarna och studie- och yrkesvägledarna menar att resurserna till skolan inte fördelas på ett sådant sätt att alla eleverna erbjuds likvärdig och kompensatorisk utbildning. Skolor där fler elever har behov av extra stöd har inte resurser att hjälpa de elever som hamnar efter i skolan.

• Nio av tio lärare säger att de inte har tid till att vidareutveckla undervisningen och åtta av tio säger att de har för lite tid till för- och efterarbete. Svaren är desamma hos lärare i kommunala skolor och i fristående skolor.

Fokus på pedagogiskt innehåll
Vi måste nu rikta fokus på att skapa tid för lärare att möta sina elever, att datorer och nya verktyg i skolan fylls med ett pedagogiskt innehåll och att skolan görs mer likvärdig.  

Dessa tre frågor hänger tätt samman, och bra läromedel är helt avgörande om vi ska kunna hitta en lösning. Läromedel som följer läroplanen och säkrar att lärare till varje lektion har tillgång till den kunskap som finns i betygskraven är en förutsättning för att lärare ska kunna planera, genomföra och utvärdera undervisningen på ett bra sätt. Vi har ett ansvar mot inte bara våra barn utan mot hela samhället att vända utvecklingen i skolan. Men vi har också ett ansvar mot de barn som nu går i skolan att vidta åtgärder som snabbt kan ge effekt. En satsning på läromedel är precis en sådan åtgärd.

Inför valet har förslag och åtgärder duggat tätt för att vända trenden för den svenska skolan. Vi hoppas nu att viljan till förändring finns kvar även efter valet. Det är dags att skapa en likvärdig skola för alla. 


 

 

Ses vi i Molnet på Bokmässan?

2014-09-17

Den 25- 26 september är det åter dags för Bok och bibliotek i Göteborg. I år hittar du Gleerups i Molnet, Bokmässans stora satsning som riktar sig till alla som är verksamma inom skolan.



På andra våning finns Molnet som fokuserar på lärande, digitalisering och läromedel. Gleerups deltar i Molnet både som utställare och med seminarier. 

I Bokmässans seminarieprogram finns ett särskilt Skolspår som riktar sig direkt till pedagoger. Här medverkar också Gleerups med intressanta seminarier. 

Invigning & frukost
Molnet invigs på bokmässans första dag den 25 september kl. 10.00. Välkommen att vara med. Frukost serveras till de 150 första gästerna.

Gleerups seminarier
I Skolspåret medverkar Gleerups med två seminarier på torsdagen: 
- Digitaliseringens utmaningar och möjligheter med Lars Berglund & Lars Ekelöw
- Vad händer när läromedel och delningskultur möts? med  Helena Kvarnsell & Marcus Ander

Gleerups medverkar också på scenen i Molnet under torsdag till lördag: 
- Läromedel och delningskultur - går det ihop? med Marcus  Ander & Helena Kvarnsell
- Digitala läromedel - hur ser de ut, vem gör dem och vem  vill ha dem? där Gleerups och Studentlitteratur möter  beslutsfattare och pedagoger.
- Helt nya möjligheter med interaktiva böcker med Marcus  Ander 
- Lärare i den uppkopplade skolan! med Roger Säljö och Annika Lantz-Andersson som också är författare till boken Lärare i den uppkopplade skolan. 
- Helt nya möjligheter med interaktiva böcker med Martin Ljungström
Läs mer och hitta aktuella tider

Teachmeet bokmässan 
Under bokmässan hålls också Teachmeet bokmässan. Här finns chansen att inspirera och inspireras av kollegor med fokus på IKT. Den 25/9 kl 17:45-19:45. 

Teachmeet-konferensen är gratis och skapas av deltagarna tillsammans. Du kan delta genom att vara talare och åhörare eller endast åhörare. Läs mer och anmäl dig till Teachmeet bokmässan.
 

 

Siv Strömquist får Disa-priset 2014

2014-09-15

 

Vi gratulerar vår författare Siv Strömqvist som i lördags tog emot årets Disapris. Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och författare till de populära böckerna Skrivboken och Konsten att tala och skriva. Hon får priset för sitt språkvetenskapliga författarskap. 
 

 

Disa-priset delas ut av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala. Traditionsenligt hölls prisutdelningen i Studentbokhandelns lokal under Kulturnatten i Uppsala i lördags. Prisutdelare var Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Juryns motivering lyder:
Siv Strömquist tilldelas Disa-priset 2014 för ett språkvetenskapligt författarskap kännetecknat av lyhördhet för svenska språkets nyanser och utveckling och en populärvetenskaplig insats präglad av folkbildarens klarhet och upptäckarglädje.

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och har i forskning och undervisning ägnat särskilt intresse åt skrivande och språkriktighet. Under åren 1994-2012 svarade hon regelbundet på läsarnas språkfrågor i Svenska Dagbladet. 

Siv Strömquist är för många väl känd för sin forskningsförmedlande verksamhet och sitt populärvetenskapliga författarskap. Hon har medverkat på ett otal studiedagar och föreläst om språkvård och skrivande i en rad olika sammanhang. 

Siv Strömquist är författare till Skrivboken som gavs ut första gången 1989 och som genom åren kommit att handfast hjälp för dagens skribenter. Den vänder sig till alla som skriver och vill lära sig mer om hantverket. Hon har också skrivit Konsten att tala och skriva som blivit en klassisk handbok för alla som vill utveckla sin kommunikativa förmåga. Båda böckerna har i år kommit i nya upplagor anpassade till dagens tal- och skrivsituationer. 

Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande och delades ut första gången 2001. Prissumman är på 
25 000 kronor. 

Läs mer om Skrivboken

Läs mer om Konsten att tala och skriva

 

 

Övning ger färdighet och resultat

2014-09-10

Gleerups interaktiva böcker är enkla att använda, ständigt aktuella och fulla med smarta funktioner. Som lärare får du en grundläggande struktur att följa och kan samtidigt variera och individualisera undervisningen på ett helt nytt sätt. Lagom till höstterminen uppgraderades de interaktiva böckerna med nya och förbättrade funktioner.

Vi ställde tre frågor till Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups om funktionerna övningar och resultat. 



​Vad är det för övningar som ingår i Gleerups digitala läromedel? 

– Alla våra digitala läromedel innehåller övningar som i huvudsak syftar till att ge eleverna chans att träna och testa sina kunskaper. Övningarna är av varierande slag, både olika sorters självrättande tester och övningar med essäsvar. De senare behöver rättas av läraren. Sammanlagt finns över 11 000 övningar med totalt över 50 000 frågor, i Gleerups digitala läromedel. Övningarna kan göras på dator, surfplatta eller mobil. 

Hur fungerar den nya resultatvisningen?
– Till höstterminen lanserade vi en helt ny resultatvisning som ger lärare en översikt över alla elevers resultat. I resultatvisningen ser du vilka övningar som väntar på att rättas.  Du ser vilka övningar som varje elev har gjort och vilka övningar de har kvar att göra. 

– Övningar är en viktig del i träning och testning, och ett naturligt komplement till muntliga och praktiska övningar, skriftliga uppgifter, tester och prov. Genom resultatvisningen kan läraren enkelt få översikt över samtliga elever, och uppmärksamma de elever som inte klarat övningarna eller ligger efter sina klasskamrater. 

Vad innebär det för eleverna? 
– Eleverna får själva en bra översikt över sina egna övningsresultat, och det blir tydligt när det är dags att gå vidare eller om det är något som eleven behöver träna mer på.

– Eftersom Gleerups interaktiva böcker är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som i mobilen har eleverna alltid tillgång till sina interaktiva böcker var de än är. De kan påbörja en övning på surfplattan i skolan och fortsätta med den på bussen hem i sin mobil. Det här är unikt med Gleerups interaktiva böcker och mycket uppskattat bland både lärare och elever.

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

I vår snabbguide kan du steg för steg upptäcka de olika funktionerna i Gleerups interaktiva böcker. 


Titta på en film om Gleerups interaktiva böcker.

Titta närmare på Gleerups interaktiva böcker för dina ämnen. 
F-6
7-9
Gymnasium  

 

 

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla?

2014-09-03

Under Almedalsveckan arrangerade Gleerups ett mycket välbesökt seminarium i S:t Nicolai kyrkoruin med titeln ”Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? – Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg”. Under seminariet blev det tydligt att det krävs samordnade satsningar för att digitalisera skolan. 



– Det digitala kommer att ändra skolan och utbildningen i grunden, hävdade Thomas Fürth, forskningsledare, Kaioros Future. 

Under seminariet diskuterades den framtida digitaliserade skolan ur olika perspektiv. Nya lärarroller presenterades och nödvändiga satsningar på kompetens och innehåll efterfrågades. 

– Man satsar idag väldigt mycket på devices men man satsar inte på innehållet och man satsar inte på implementeringen och på att våra lärare har kunskaper att använda dem, sa Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet.

Seminariet avslutades med en intressant spaning om skolans situation 10-15 år framåt i tiden.

Moderator för seminariet var Peter Becker, grundare av stiftelsen Datorn i Utbildningen och i de medverkande var Thomas Fürth, forskningsledare, Kairos Future, Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot & ledamot i utbildningsutskottet, Cecilia Dalman Eek (S), riksdagsledamot & suppleant i utbildningsutskottet, Helena Kvarnsell lärare, Björknässkolan och Åsa Steholt Vernersson, VD, Gleerups. 

För att fler nu ska få ta del av de intressanta tankar som framkom och diskussionen som fördes publiceras vi nu en referatrapport från seminariet. 

Vi på Gleerups vill föra en fortsatt dialog kring skolans digitalisering och dess möjligheter och utmaningar. Följ gärna vårt fortsatta arbete.

Läs mer om evenemang där vi medverkar.

Läs mer om våra digitala läromedel. 


 

Har du glömt ditt lösenord?

2014-09-02

Så här när terminen drar igång är det många lösenord som ska kommas ihåg. Har du också svårt att hålla reda på alla?



För dig som använder Gleerups digitala läromedel finns ett smart sätt att slippa hålla reda på många krångliga lösenord.

Du kan enkelt koppla din inloggning till Gleerups digitala läromedel med ditt konto hos Google eller Facebook. På inloggningssidan väljer du enkelt den tjänst du vill använda för att logga in. I fortsättningen loggar du in genom att klicka på ikonen. Om ni på din skola är medlemmar i Skolfederation klickar du direkt på Skolfederationsknappen för att logga in. Här loggar du in.

Har du andra frågor om att aktivera, registrera och använda Gleerups interaktiva böcker och webbar?
Vår manual för administration visar steg för steg hur du kommer igång med det administrativa verktyget och hur du registrerar dig och dina elever. Läs manualen.

Du kan även delta i ett kostnadsfritt webbinarium som hjälper dig att på ett snabbt och enkelt sätt komma igång med den interaktiva boken. Du får en tydlig genomgång av den interaktiva bokens upplägg, funktionalitet, finesser och pedagogiska möjligheter. Läs mer och anmäl dig.

Är du nyfiken på Gleerups digitala läromedel men ännu inte provat? Här får du veta mer. 


 

Ålderdomliga läromedel sänker skolan

2014-08-29

I en debattartikel i Dagens Samhälle lyfter idag Åsa Steholt Vernerson, ordförande för Svenska Läromedel, kampanjen Mer tid för lärande, skolans bortglömda fråga: läromedlen. En nyligen genomförd enkät visar att 73 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de under sin högstadietid tvingades använda läromedel som var föråldrade eller innehöll direkta fel.



– Vi kan berätta om klassrum där världskartan är från första halvan av 1970-talet och skolböckerna är äldre än eleverna. En enkät som vi gjort inom kampanjen Mer tid för lärande visar tydligt att eleverna nu kräver riktiga läromedel, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Det råder stor enighet i samhället om att den svenska skolan är i kris. Inför valet är utbildning och skola den kanske enskilt viktigaste frågan för väljarna. Det är uppenbart att resultatet i den senaste Pisamätningen blev en väckarklocka. Under våren 2014 genomförde kampanjen Mer tid för lärande (MTFL) en stor enkät bland svenska skolelever och föräldrar, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Vi har frågat hur eleverna och föräldrarna vill hantera utmaningarna för skolan. När föräldrarna ska ranka vilken enskild åtgärd som skulle göra mest för att förbättra skolan nämner drygt hälften mer tid för lärarna att vara med eleverna. Det är helt i linje med budskapet från vår kampanj. Lärarna måste ges tid att göra sitt arbete, att möta eleven. Det kräver också att man frigör tid från andra uppgifter. Det är inte rimligt att lärarna med dagens pressade arbetssituation ska ägna sig åt att stå vid kopieringsmaskinen och kopiera upp böcker när de kunde vara i klassrummen, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– 46 procent uppger att de helst vill ha läroböcker eller digitala läromedel som appar och digitala böcker. Bara en av tio uppger att de helst arbetar mer material som läraren gjort själv, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– En satsning på läromedel kan till skillnad från de flesta förslag genomföras och få genomslag nästan omedelbart. Många av de förslag som lagts är viktiga, såsom att stärka lärarutbildningen. Men innan de får effekt har många elever redan hunnit lämna skolan. Ett beslut som fattas i dag kring läromedel kan genomföras direkt, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Diskussionen kring skolans kris och den polariserade debatten kring lösningar skadar svensk skola. Det är viktigt att vi nu kan samlas runt de som verkligen leder till högre kunskapsresultat. Att inte genomföra de åtgärder som enkelt och snabbt kan stärka undervisningen för de barn och ungdomar som återvänder till skolan i höst – det är att svika eleverna, avslutar Åsa Steholt Vernerson.

Läs hela artikeln 


 

Prima svenska nominerad till Svenska Publishing-Priset 2014

2014-08-28

I går tillkännagavs att Gleerups helt nya läromedel Prima svenska har nominerats till det prestigefyllda Svenska Publishing-Priset. 


Av mer än fyrahundra inskickade tävlingsbidrag har juryn nu nominerat sex titlar i varje kategori. Prima svenska basbok 1  nomineras i kategorin läromedel.

 – Det här känns jättekul och vi är mycket stolta över nomineringen. Det är såklart extra roligt att Prima svenska som är en helt ny läromedelsserie får ett sådant bemötande, säger Mirja Johannesson, läromedelsutvecklare Gleerups.


Prima svenska är en ny läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning. För varje årskurs finns en inspirerande basbok, en personlig loggbokoch en digital lärarwebb.

Svenska Publishing-Priset är en årlig jurybedömd tävling för webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker och andra trycksaker. Den arrangeras i år för tjugoandra gången. Den 6 oktober offentliggörs vinnarna i de olika kategorierna vid en prisutdelningsgala i Stockholm.

Läs mer om Prima svenska


Läs mer om Svenska Publishing-Priset 2014 
 

 

Gleerups nominerar författare till läromedelspriset Lärkan

2014-08-25

 

I fredags var sista dagen att nominera kandidater till Lärkan, läromedelsförfattarpriset som delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares förbund. I år nominerar Gleerups 15 författare.



Syftet med priset är att framhäva god textkvalitet samt goda pedagogiska och didaktiska egenskaper i författarskapet. Priset vill framhäva författarens roll när det gäller att ta fram läromedel i tryckt eller digital form. 

Priset delas ut i fem kategorier: Förskola/Lågstadium, Mellanstadium, Högstadium, Gymnasium och Universitet/Högskola.


Vi har valt att nominera 15 av våra författare och de nominerade är:  

Richard Hultén

Karin Danielsson

Åsa Brorsson

Magnus Johansson

Johan Forsell

Lars-Olof Karlsson

Tove Philips

Eva Lundberg/Mikael Pauli/Erik Öhman

Eva Hedencrona/Karin Smed

Anders Jönsson

Simon Lindgren

Vi är mycket stolta och glada över våra författare som med sina kunskaper, sitt intresse och stora engagemang gör det möjligt för oss att utveckla verktyg för lärande och kurslitteratur av högsta kvalitet.

Vi håller tummarna extra hårt för de nominerade författarna. Priset delas ut på årets Skolforum på Stockholmsmässan den 27 oktober.

Läs mer om priset


 

 

Välkommen tillbaks till en laddad hösttermin!

2014-08-21

I veckan är det skolstart på landets grundskolor och gymnasier. Nya och gamla elever hälsas välkomna tillbaka efter ett långt och skönt sommarlov.
 



Vi på Gleerups har laddat med en rad nyheter och presenterar nu ännu fler interaktiva böcker för både grundskola och gymnasium.

Nyheter
Våra digitala läromedel har uppgraderats med en rad nya funktioner. Bland annat har antecknings- och delningsfunktionerna förbättrats och utvecklats. Du hittar en helt ny resultatvisning som ger dig som lärare god översikt över alla elevers resultat.

Snabbguide
Läs mer i vår snabbguide där du upptäcker alla funktioner steg för steg.
 

Du kan läsa mer om och titta närmare på alla nya titlar bland de interaktiva böckerna för respektive stadium.

F-6
Utkik är en helt ny spännande serie i SO och NO med stor frihet och många valmöjligheter för 4-6. I svenska kan du använda vår nya serie Prima svenska som innehåller både tryckta och digitala delar. 
Se alla 
 

7-9
I Portal, vår serie för svenska, finns ett helt nytt avsnitt för svenska som andraspråk.  Även nya serien Utkik i SO finns för 7-9.
Se alla
 

Gymnasiet
Viewpoints är vårt helt nya material i engelska för gymnasiet som vill ge alla elever en chans att lyckas. Vår matteserie Exponent har vi uppdaterat med över 100 matematiklaborationer.
Se alla 

 

En bra start på höstterminen önskar vi er!

 

Upptäck höstens nya funktioner. Gleerups interaktiva böcker – så mycket mer än bara en bok.

2014-08-11

Nu är det snart dags för skolstart i landets alla skolor. Lagom till terminens början lanserar Gleerups flera nyheter i de digitala läromedlen.  

Gleerups interaktiva böcker utvecklas i nära samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Inför höstterminen lanserar vi flera helt nya och många förbättrade funktioner i de interaktiva böckerna.   

 


Anteckna och dela
I Gleerups interaktiva böcker kan du lägga till egna anteckningar eller eget material. Till exempel fördjupande texter, extra övningar, tips eller filmlänkar. Du kan dela dem med en elev, flera elever eller dina kollegor.
 

  • En nyhet i höst är att ditt eget tillagda material nu blir en mer integrerad del av den interaktiva boken. Du kan välja att göra det synligt i din och elevernas interaktiva bok och ditt tillägg får samma tillgänglighet och funktioner som ursprungligt material. 
     
  • Du ser nu tydligt när någon har delat något med dig. En liten flagga visar ny aktivitet.
     
  • Under knappen ”Anteckningar” ser du ditt flöde av samtliga anteckningar i en hel bok, vilket ger en mycket användbar översikt.
     
  • En helt ny funktion, ”Min logg”, introduceras, en anteckningsyta fristående från bokens innehåll. Som ett anteckningsblock, som är helt privat.


Senare i höst kommer du som lärare även att kunna dela det material du lagt till med alla lärare i hela Sverige via Gleerups Dela. Håll ögonen öppna efter mer information om detta.


Följ upp resultat
I Gleerups interaktiva böcker finns olika typer av övningar som ger möjlighet att testa elevernas kunskaper. I självrättande tester kan eleverna snabbt och enkelt testa hur mycket de lärt sig. Det finns också övningar med essäsvar som behöver rättas av lärare.
 

  • Nu till höstterminen lanserar vi en ny resultatvisning som ger dig som lärare en god översikt över alla elevers resultat. I resultatvisningen ser du vilka övningar som väntar på att rättas. Du ser vilka övningar som varje elev har gjort och vilka övningar de har kvar att göra. Därmed kan du följa varje elevs resultat och hjälpa alla att nå målen.
     
  • Även eleverna får bra översikt över sina resultat och det blir tydligt när det är dags att gå vidare eller om det är något som de behöver träna mer på.
     


 

Allt funkar i mobilen
Gleerups interaktiva böcker är de enda digitala läromedlen på marknaden som är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som i mobilen. 

Det innebär att eleverna alltid har tillgång till sina interaktiva böcker var de än är. På bussen hem eller i korridoren i väntan på en lektion är det enkelt att ta upp mobilen och läsa en text eller kolla på en film. Både elever och lärare slipper problemet med glömda läromedel. Så länge de har sin mobil, dator eller surfplatta med sig, så är alla läromedel alltid med.


I vår snabbguide kan du läsa mer och steg för steg upptäcka alla de olika funktioner som finns i de interaktiva böckerna. Häng med på en guidad tur


 

 

Språkälskare med författardrömmar sökes

2014-06-17

Snart påbörjar vi arbetet med ett helt nytt läromedel i engelska för mellanstadiet. 
 


Älskar du språk, har författardrömmar, goda pedagogiska idéer samt gedigna kunskaper och undervisningserfarenhet i engelska? Är du intresserad av att arbeta med de digitala verktyg som finns idag? Vi söker författare i engelska för årskurs 4-6. 


Kanske är du eller din kollega den vi söker!


Är du intresserad? 
Kontakta läromedelsutvecklare Mercedes Mather på mercedes.mather@gleerups.se eller Ulrica Lejbro på ulrica.lejbro@gleerups.se. 


Läs mer om vad det innebär att vara författare på Gleerups.
 

Gleerups partner i Molnet – Bokmässans stora satsning för verksamma inom skolan

2014-06-05

I år, under Bokmässans 30-årsjubileum, lanseras en stor satsning som riktar sig till lärare, beslutsfattare, rektorer, skolbibliotekarier, specialpedagoger och andra som arbetar inom skolan. Molnet syftar till att lyfta goda exempel och med ett positivt anslag samtala och interagera med besökarna med utgångspunkt ifrån lärande, digitalisering och läromedel. Gleerups deltar i Molnet både som utställare och med två seminarier.



Molnet består av en scen där inspiratörer föreläser, en workshopyta där man som besökare kan föra fördjupade samtal och testa digitala verktyg för lärande, en avsändaryta där besökarna kan träffa partners till Molnet, samt en pop-up-klass där lärare får möta och delta i lektioner med lärare och elever som dagligen nyttjar digitala verktyg i praktiken. Bland de medverkande hittar vi Annika Lantz-Andersson, Roger Säljö, Eva-Lis Sirén, Susanne Kjällander, Patricia Diaz och många fler.

– Med vårt engagemang i Molnet vill vi bidra till inspirerande samtal och möten kring lärande och digitala läromedel. Molnet är en spännande nysatsning som sätter fokus på angelägna skolfrågor. Därför är Gleerups partner, säger Åsa Steholt, vd på Gleerups.

Fler satsningar i Bokmässans skolfokus

​• TeachMeet, en tvåtimmarskonferens med syfte att få lärare att inspirera varandra, arrangeras för första gången.

• Skolspåret innehåller 38 seminarier som vänder sig till lärare och pedagoger, och handlar framförallt om möjligheter att utveckla den svenska skolan.

• Future of Reading – ett temablock med samtal om skola och läsning på Digitala torget.

• Samtida skolchefer – en unik satsning för chefer på ledningsnivå med ett övergripande ansvar i skolan. Dagen före Bokmässan, den 24 september, arrangerar Bokmässan en halvdagskonferens i samarbete med Föreningen för Sveriges Skolchefer, Gleerups, Human Dignity, Studentlitteratur, Skolverket, Svenska Dagbladet och Skolinspektionen. 

• Två officiella skolbloggare, Helen Stålarm och Oscar Semb, bevakar skolsatsningen under mässan.
 

Gleerups seminarier

Gleerups medverkar med två seminarier i Skolspåret: ”Digitaliseringens utmaningar och möjligheter” med Lars Berglund och Lars Ekelöw och ”Vad händer när läromedel och delningskultur möts?” med Helena Kvarnsell och Marcus Ander.

Läs mer om Molnet 

 

 

Slutspurt för nominering till Guldäpplet 2014

2014-05-15

Känner du till en lärare som gör unika insatser för att utveckla elevernas lärande med stöd av IT? En lärare som dessutom uppmuntrar kollegor i den egna skolan och kommunen? Då har du möjlighet att nominera din favorit till lärarstipendiet Guldäpplet 2014!
 


Guldäpplet delas årligen ut till en eller flera aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Du är välkommen med nomineringar senast den 2 juni 2014.

Sedan 2013 är Gleerups partner till Guldäpplet

–  Vårt bidrag till Guldäpplet är att vara en partner som jobbar med innehållet kopplat till IT i undervisningen. Med detta som bakgrund är vi säkra på att vi kan bidra med fler infallsvinklar i arbetet med att utse pedagoger som förnyar lärandet med stöd av IT, förklarar Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Alla är välkomna med nomineringar av kandidater. Nomineringen ska innehålla en tydlig motivering med beskrivning av den nominerades insatser kring att förnya lärandet med stöd av IT, pedagogiskt arbete med egna elever, arbete för att inkludera alla elever samt arbete med att inspirera elever och kollegor i ett  lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. I nomineringen ska finnas minst två referenspersoner. 

Skicka din nominering till guldapple@diu.se, ange NOMINERING i rubriken, eller skicka vanlig post till "Guldäpplet ", c/o Stiftelsen DIU, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby. Nomineringen är öppen till den 2 juni 2014.

En jury utser vinnare och Guldäpplet 2014 delas ut på Skolforum 27-28 oktober 2014.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 

Priset består, förutom av ett stipendium på 25.000 kr, av ett vackert glasäpple med inläggning i äkta guld, blåst av mästarna vid Bergdala Studioglas i Småland.  
 

Läs mer om Guldäpplet 


​Se filmen med Daniel Gomejzon, en av vinnarna av Guldäpplet 2013.
 

Vill du bli pilot hos oss?

2014-05-06

Nu kan din skola, ditt arbetslag eller du som enskild lärare bli pilot för Gleerups. Som pilot är du med och påverkar utvecklingen av kommande material. Det är utmanande, viktigt och hur roligt som helst.



Som pilot för Gleerups åtar du dig att aktivt använda och utvärdera de läromedel eller digitala lärverktyg som Gleerups tillhandahåller under ett läsår.

Som pilot blir du i högsta grad delaktig i utvecklingen av dagens och framtidens läromedel. Du bidrar med värdefulla åsikter och synpunkter och vi jobbar tätt tillsammans för att utveckla än bättre material för lärande.

Som pilot ingår du dessutom i fokusgrupper, pilotdagar mm där du får möjlighet till dialog och utbyte av erfarenheter med andra piloter runt om i landet.

Vi rekommenderar vi att ni i lärarlaget pratar ihop er med skolledningen och att hela skolan sen agerar pilotskola. För att vara med i pilotprojekt kring interaktiva böcker krävs dessutom att de tekniska förutsättningarna är på plats, d.v.s. att ni har väl fungerade nätverk och hög datortäthet, helst en-till-en.
 

Just nu söker vi pilotskolor för våra interaktiva böcker F-6, 7-9 och Gy/vux.

Läs mer om hur du blir pilot för Gleerups, vad det innebär och vad de som redan är piloter tycker. 


Är du intresserad? 
Kontakta:
F-9
Maud Ejenstam
maud.ejenstam@gleerups.se
040-20 98 41 


Gy
Lars Åkerblom
lars.akerblom@gleerups.se
040-20 98 22 


 

Att skriva sig till läsning - Se intervjun med Mona Wiklander

2014-04-16

Ett av de mest välbesökta seminarierna under Framtidens lärande i Stockholm i förra veckan handlade om metoden Att skriva sig till läsning (ASL). En metod som snabbt spridit sig i svenska klassrum och som handlar om att lära sig läsa genom att skriva på dator eller surfplatta. Mona Wiklander, it-pedagog och speciallärare i Sandvikens kommun har sedan 2003 arbetat med ASL och medverkar också i Gleerups nya bok Att skriva sig till läsning.
 
Se intervjun med Mona Wiklander om språkutveckling och metoden ASL från Framtidens lärande. Filmen är gjord av elever från YBC.


​I den nya boken Att skriva sig till läsning av Maria Westman och Eva Hultin beskrivs hur metoden ASL didaktiskt har gestaltats i Sandvikens kommun, där man redan år 2003 införde arbetssättet, först i liten skala och sedan i hela kommunen. Boken presenterar kunskaper om och erfarenheter av att arbeta med metoden ASL. Boken ger också en fördjupad reflektion kring vilka villkor för läs- och skrivundervisningen som digitaliseringen av klassrummet medför.


Läs mer om boken Att skriva sig till läsning. 

Med Prima matematik på de sju haven!

2014-04-15

Det kom en hälsning från familjen Thomson-Hulte som med sin båt Caminante II gör en långseglats. Inför resan kontaktade de oss på Gleerups för att få tillgång till skolböcker till barnen under långseglingen. De har nu varit ute i mer än ett år. 



Panama april 2014

Hej!

Vi är en familj på fyra – pappa Gustaf, mamma Tina, Lovisa 9 år och Karin 7 år. 

Vårt äventyr började 2009, då vi hittade en fantastisk segelbåt till salu i södra Sverige, en tjugo meter lång stålbåt som inte använts på många år. Båten sporrade vår fantasi – den här kan man ju bo i, eller segla långt med! 

Då vi tidigare långseglat innan barnen var födda, tvekade vi inte länge utan köpte den, flyttade ombord, och under de följande tre åren renoverade vi Caminante II.

Visst kändes det lite pirrigt, så vi hade ganska lösa planer och öppna tidsramar för vart vi skulle segla. Till att börja med siktade vi på Västindien.

Sommaren 2012 lämnade vi Sverige och seglade via Skottland och Irland ner till norra Spanien. Vi var oroliga för hur barnen skulle klara sjösjukan. Nu vet vi att de får sina sjöben efter ett eller två dygn till havs. När man själv känner sig lite sjösjuk, kan man hitta de två små sjöbusarna i akterruffen där de leker skola med alla sina femtio gosedjur! Barn tycks helt klart ha lättare än vuxna att acceptera att golvet rör på sig.

I Spanien träffade vi andra svenska barnfamiljer, som vi följdes åt med ända till Västindien.



 

Varje dag har vi skola ombord cirka tre timmar. Lovisas skola i Göteborg stödjer skolundervisningen på distans under två år. Lovisa skriver resebrev och skickar regelbundet mejl till klassen med bilder och kommentarer, vilket troligen är det som uppskattas mest hemma i klassen!

Lovisa går i tredje klass och har lätt för sig. I matte har hon Prima matematik-serien. Hon skriver regelbundet dagbok och uppsatser. I engelska har hon en läsebok och en grammatikbok med uppgifter. I biologi gör hon en egen projektbok om havet, där hon skriver och ritar om de djur vi ser på resan. Varje vecka förbereder vi en eller två lektioner i ämnena historia, religion, kemi/fysik, extra matte eller samhällskunskap.

Karin började första klass i höstas. Hennes skola består varje dag av läsning i en kapitelbok, skrivning och matte. Hon skriver dagbok och en bok om sig själv. Hon får övningsskriva ord och hon jobbar i flera bokstavsböcker. I matte har vi tillgång till Prima matematik + extrabok, Mästerkatten repetition, samt Tänk och Räkna 1B.

När Lovisa inte leker, läser hon jättemycket, och snart knäcker väl Karin läskoden fullt ut också. Då vi har en rymlig båt, har vi med många hyllmeter svenska barnböcker, både skönlitteratur och faktaböcker.

Att långsegla är definitivt äventyrligare än att vara hemma, det är en livsstil som innebär snabba skift mellan fantastiskt roligt och otroligt jobbigt. 

Vi har det senaste året besökt ett femtontal öar i Västindien – snorklat vid korallrev med hajar, rockor och sköldpaddor, sett valar och delfiner. Barnen värderar naturupplevelser och bad, möten med djur och lek med andra barn. Vi vuxna vill vandra och utforska undervattenslivet, vi uppskattar kultur och möten med lokalbefolkningen. Kalas med kompisbåtar är förstås en höjdpunkt för alla – och kalas blir det ofta! 

Hittills har vi egentligen inte varit med om riktigt dåligt väder, skador eller sjukdomar ombord. Mitt på Atlanten fick vi allihop löss, och hade endast en halv luskur ombord! Men det fanns ju gott om tid att kamma bort dem… 

Våra framtida planer är korsa Stilla Havet och angöra Nya Zeeland i november. Just nu befinner vi oss i Panama. Dessa dagar köper vi mat och reservdelar så att vi skall klara oss i nio månader! Vi vet att på Tahiti kostar en toarulle 10 kr! Kanske får Lovisa räkna på hur många toarullar vi behöver köpa i affären imorgon….

Hälsningar från Familjen Thomson-Hulte

 

- Det är så roligt att möta lärare!

2014-04-09

Under två veckor har cirka 600 lärare från hela Sverige deltagit i någon av våra fortbildningsträffar i Stockholm, Göteborg eller Malmö. De har fått möjlighet att stifta bekantskap med Prima svenska, vårt helt nya material för svenska F-6 och lyssna på föreläsningar av Richard Hultén, författare till Prima svenska och Anne-Marie Körling som skrivit förordet.
 


Rummet är fyllt av förväntan när Anne-Marie Körling beskriver hur läraren kan öppna den språkliga världen för eleverna, på 53:e våningen i Turning Torso i Malmö. Anne-Marie Körling är pedagog, författare, och bloggare och har skrivit förordet till Prima svenska. Hon är van att vara ute och träffa lärare och det märks att hon inspirerar.

- Älskar lärarkvällar med härliga föreläsare, vänliga meddeltagare och god mat, twittrar en nöjd lärare som deltagit efteråt.

- Önskar jag hade varit med och fått ta del av hennes uppmuntrande ord, twittrar en annan lärare under Anne-Marie Körlings föreläsning. 

Prima svenska är en helt ny läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning.

- Vår ambition med Prima svenska är att det skall ge läraren ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Vi lär i ett sammanhang tillsammans med andra, säger Richard Hultén som tillsammans med Ulf Eskilsson är författare till Prima svenska.

I Göteborg är det nästan 270 lärare som lockats till Gleerups träff. Konferensrummet i Radison Blu fylls av skratt och igenkänning under föreläsningarna.

Richard Hultén som själv också är lärare, berättar hur han använt sina lärarerfarenheter när han i arbetat med Prima svenska.


- Prima svenska uppmuntrar det gemensamma samtalet i klassen. Dessutom är det viktigt för läs- och skrivutvecklingen att man förstår att man kan använda en text på olika sätt. Vad vill texten säga? Vad vill jag säga till den som skrivit texten? säger Richard.

- Det är så roligt att möta lärare! säger Anne Marie Körling, när vi får en pratstund med henne efter föreläsningen.


- Språk och språkutveckling för elever är så angeläget och viktigt och vi måste hitta gemensamma krafter för att hjälpa eleverna dit. Därför är det så roligt att träffa lärare som är så engagerade, och som är medvetna om detta. 
 



Mirja Johannesson är läromedelsutvecklare på Gleerups och har arbetat med att ta fram Prima svenska:

- Våra fortbildningskvällar har varit välbesökta och mycket uppskattade med inspirerande föredrag av Richard och Anne-Marie. Vi har fått mycket positiv respons på Prima svenska från deltagarna, vilket är jätteroligt, säger hon.
 

Prima svenska finns för varje årskurs i en inspirerande basbok, en elevlogg (digital eller bok) med nya möjligheter för individuell språkutveckling och dokumentation och en digital lärardel där du som lärare kan lägga upp din undervisning och inspireras av tips och idéer för att ge eleverna en trygg grund i svenska.
 

Läs mer om Prima svenska. 

Vad är det bästa med Gleerups interaktiva böcker?

2014-04-03

När vi frågade Sveriges lärare och elever vad de upplever som allra bäst med Gleerups interaktiva böcker svarade en överväldigande majoritet att det är tillgängligheten. En annan mycket uppskattad funktion är talsyntesen som gör att du kan lyssna på all text med medföljning. 



- I arbetet med att utveckla Gleerups interaktiva böcker arbetar vi nära och tillsammans med våra användare, bland annat via våra pilotskolor. Som ett led i detta samarbete genomförde vi nyligen en enkätundersökning för att få deras synpunkter, säger Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups.

Tillgängligheten, att alltid ha med sig sitt material och att allt finns på ett ställe, är det som upplevs som den största vinsten gentemot en traditionell tryckt bok. Gleerups interaktiva böcker är i dagsläget de enda digitala läromedel på marknaden som är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som smartphone.

Både elever och lärare uppskattar att man kommer åt sina interaktiva böcker var man än befinner sig. Eleverna glömmer inte sina datorer eller iPads, så alla läromedel är alltid med, något som lärarna såklart uppskattar, berättar Marcus.

Talsyntesen är alltid uppdaterad 
I Gleerups interaktiva böcker kan du alltid få texten uppläst samt få medföljning i texten för att ännu lättare hänga med i det som läses upp. Denna funktion är en av de allra mest uppskattade och mest använda.


- Fördelen med talsyntes jämfört med inläst text är att talsyntesen automatiskt uppdateras så fort texten uppdateras, förklarar Marcus.  Gleerups interaktiva böcker uppdateras löpande och då är det viktigt att de elever som väljer att lyssna på texten också direkt får rätt version.  Dessutom brukar reaktionen vara att talsyntesen är så mycket bättre än förväntat.  Alla interaktiva böcker har talsyntes, de interaktiva böckerna i språk och historia innehåller dessutom inlästa texter med autentiska röster.

Helena Kvarnsell är lärare på Björknässkolan i Nacka och har arbetat med digitala lärverktyg länge.

- Eleverna uppskattar de interaktiva böckerna och är väldigt nöjda med att slippa bära med sig fysiska böcker. De gillar också att de kan läsa och lyssna på böckerna i mobilen, säger Helena.

Vidare uppskattas möjligheten att titta på filmer, att man kan stryka över i böckerna och få alla överstrykningar sammanställda på en sida. 

Vill du också samla alla dina digitala läromedel på ett och samma ställe?
Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

Vill du prova själv?
Du kan prova valfritt digitalt lärverktyg kostnadsfritt i 10 dagar och upptäcka alla smarta funktioner

 

Digitaliseringen blir bara större – Möt Ingrid Carlsson, pilotlärare, Björkebyskolan

2014-03-25



Björkebyskolan i Järfälla är en av Gleerups pilotskolor. Ingrid Carlson som är lärare i SO och SVA i årskurs 6-9 är med i pilotprojektet och besökte Gleerups vid vår senaste Pilotdag. Tillsammans med 20-talet andra lärare från våra pilotskolor delade hon med sig av erfarenheter och synpunkter kring pilotprojektet och våra digitala lärverkyg. 

Hur har det varit att jobba som pilotskola?
– Vår skola befinner sig i ett initialt skede som pilotskola. Hittills är jag mycket nöjd. Det har varit ett bra och bekvämt samarbete. Vi har fått bra kontakt, ett trevligt och intresserat bemötande och jag känner att vi har ett ömsesidigt intresse.

Vad betyder en erfarenhetsutbytesdag för er som jobbar i pilotskolorna? 
– En pilotdag som idag är helt avgörande för projektet. Det är härligt att möta de andra pilotskolorna. Att höra om deras erfarenheter ger viktig inspiration för framtiden. Jag känner att en dag som denna ger massor av energi och idéer som jag tar med hem till mina kollegor. Det ger också en större ansvarskänsla för projektet. 

Vilka främsta fördelar ser du med Gleerups interaktiva böcker?
– Att de förändrar sättet att jobba med eleverna, till ett mer elevaktivt sätt. Interaktiva böcker är en bra bas för att förbereda eleverna för fortsatta studier. De ger också ett bredare och djupare lärande.  Jag tror att det blir mer lustfyllt. Den största vinsten är att eleverna inte blir fästa vid en bok – utan lär sig att söka material mer laborativt. Lärverktyget är också helt på elevernas villkor – deras värld, där de befinner sig.

Hur ser du på framtiden och digitaliseringen i skolan?
Digitaliseringen blir bara större, tror jag. Vi måste följa samhällsutvecklingen i skolan. Jag ser flera positiva sidor. Det är till exempel härligt att digitalisering innebär en sådan generös dela-kultur. Det finns många goda exempel på detta. Det känns bra, jag tror det är helt rätt väg att gå. 


Läs mer om våra pilotskolor 

Läs mer om interaktiva böcker 

Läromedel möter delningskultur

2014-03-20

I dagarna pågår konferensen Framtidens Läromedel Syd 2014 i Lund. 300 lärare samlas för att få koll på det senaste inom digitalt lärande, vad gäller verktyg, pedagogik och metodik. ”Vad händer när läromedel och delningskultur möts” var titeln på Gleerups seminarium med Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka och Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg, Gleerups.



Vad ska man dela och med vem och var?
- Det är vår plikt att dela med oss, säger Helena Kvarnsell, som verkar för att etablera en starkare delningskultur.

- Att dela spar tid, ger utveckling, reflektion och feedback. Du kan dela egna lektionsupplägg och övningar men också så mycket annat. Du kan dela en ny kollega med dina följare på Twitter, du kan dela med dig av dina misstag så att andra slipper göra om dem eller dela artiklar, bloggar och idéer som du tycker är intressanta, berättar Helena.

- Som lärare är det inte alltid man efter en lektion får någon direkt feedback från sina elever på att man gjort en bra lektion. Man kanske är nöjd med att det i alla fall inte var alltför många som tyckte det var ”jättetråkigt”. Då kan det betyda mycket att få positiv feedback från en kollega på en annan skola på ett lektionsupplägg som man delat.


Det finns idag många forum där man kan dela med sig. Även Twitter och Facebook har snabbt blivit forum där många lärare delar. Det är också många som delar med sig via bloggar och olika elevprojekt har ofta egna läsvärda bloggar.


Hur kan läromedel uppmuntra till att dela och sprida eget material på ett smartare sätt?
Marcus Ander beskriver hur läromedelsproducenten och användaren kan mötas i delningskulturen. Gleerups har lång tradition av att arbeta tillsammans med lärare och elever runt om i Sverige i utveckling av nya läromedel. 


- I utvecklingen av våra interaktiva böcker har vi jobbat i nära samarbete med våra pilotskolor för att utveckla en hållbar produkt, berättar Marcus.
 

I Gleerups interaktiva böcker kan du idag dela med dig av eget material till dina elever i klassen och till dina kollegor. 

-Just nu arbetar vi i ett projekt där du snart ska kunna dela det material du själv lagt till med andra lärare i hela landet.

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 


Läs mer om Framtidens Läromedel Syd 2014 

Lärandet blir roligare! - Möt en av Gleerups pilotlärare

2014-02-27

 


För ett par veckor sedan samlades 20-talet lärare från Gleerups pilotskolor till en dag för att dela erfarenheter och synpunkter. Ola Brorson är lärare i engelska, media och IT på Karl-Oskarskolan i Växjö, en av Gleerups pilotskolor och var med under dagen. 

Hur kom Karl-Oskarskolan med som pilotskola i Gleerups pilotprojekt? 
– Vi har varit med från början som pilotskola. Vi letade då aktivt efter digitalt material eftersom vår ambition, när vi startade vår skola, var att ha en helt digital klassrumsmiljö. Det vi vill förmedla är molntänket – för att förbereda eleverna för hur samhället ser ut i verkligheten.
 
– Det har varit mycket spännande att vara med i projektet och upplägget har fungerat bra. Det var lätt att komma igång eftersom våra lärare är vana att jobba digitalt och vi redan hade en bra infrastruktur.

Har du några erfarenheter att skicka med till en ny pilotskola?
– Att bli pilotskola är en bra möjlighet att få vara med att påverka utvecklingen av digitala lärverktyg och vi har upplevt det mycket positivt för både elever och lärare. Vi har chansen att tala om vad som är bra och dåligt. Och inte minst för eleverna är det viktigt att bli delaktiga och få vara med att säga sitt.
 
Vilka ser du som de främsta fördelarna med Gleerups interaktiva böcker? 
– Tillgängligheten. Att jag kommer åt materialet var jag än är och att jag kan läsa den på valfri plattform. Som lärare uppskattar jag de självrättande uppgifterna – eleven behöver inte vänta på min respons utan ser sitt resultat på en gång. Lärandet blir roligare!

Hur ser du på framtiden och digitalisering av skolan? 
– Jag tror att produkten ständigt utvecklas och blir bättre allteftersom tekniken också förbättras. I framtiden tror jag att du har ditt lilla moln där du jobbar med olika kommunikationskanaler. Vi kommer att ha större möjlighet till individanpassning efter varje elevs förmåga där vi ”skjuter ut” uppgifter på rätt nivå. Det kommer handla om att utveckla och utmana våra förmågor. 

 

Se filmen om våra interaktiva böcker!

2014-02-25

Äntligen är den klar, vår nya introduktionsfilm som visar hur Gleerups interaktiva böcker fungerar.

Här berättar vi om alla de smarta funktioner som den interaktiva boken innehåller och om de möjligheter att fördjupa och variera undervisningen som den interaktiva boken ger.
 
Kika på filmen och låt dig inspireras till en ny dimension av lärande!
 

Fler och bättre digitala möjligheter än någonsin

2014-02-18

Gleerups alla digitala lärverktyg är nu plattformsoberoende, mer användarvänliga och har en rad nya funktioner. 



Vad betyder det för våra användare, Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups?

– Gleerups digitala lärverktyg har uppdaterats till att vara mer tillgängliga och användarvänliga samt med en rad nya funktioner som talsyntes, kommunikationsmöjligheter, anteckningsfunktioner och plats för eget material med mera. Det betyder att både lärare och elever får helt nya möjligheter att göra personliga inställningar och anpassningar. Lärare kan dessutom följa varje elevs resultat, säger Marcus Ander.

– Den största vinsten är att alla digitala lärverktyg nu är plattformsoberoende och därmed fungerar på såväl dator, surfplatta som smartphone.

Tidigt ute
– Vi på Gleerups var tidigt ute när vi valde att satsa på en plattformsoberoende lösning från början när det gällde våra interaktiva böcker som är framtagna för den senaste tekniska standarden för webbpublicering, HTML 5, berättar Marcus Ander.

– Vi är mycket glada över att detta nu också gäller för våra övriga webbtjänster som framförallt används som ett tillägg till tryckta böcker av de kunder som ännu inte har en 1-1 lösning på sin skola eller som inte vill jobba med digitala läromedel helt fullt ut.

– På Gleerups jobbar vi hela tiden med att utveckla och förbättra vårt digitala erbjudande. Vi gör det i nära samarbete med elever, lärare och skolledare runt om i landet. Vårt mål är att hjälpa lärare att forma en enklare vardag, spara värdefull tid och ge varje elev verktyg som inspirerar och motiverar, avslutar Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups.

Läs mer om Gleerups webbar
Läs mer om Gleerups interaktiva böcker
Prova valfritt digitalt lärverktyg gratis i 10 dagar