Aktuelltbloggen

Aktuella händelser som rör skolan, lärande,

läromedel och Gleerups. Varje månad bjuder

vi dessutom in en aktuell gästbloggare.

 

Fler och fler skolor väljer interaktiva böcker

2015-06-12

Nu nalkas ljuva sommar. Sveriges elever och lärare tar ett välförtjänt sommarlov och under tiden finslipar vi på en mängd uppdateringar i Gleerups interaktiva böcker. Vid terminsstart kommer fler lärare och elever än någonsin att mötas av ett uppdaterat gränssnitt, nytt innehåll och nya funktioner. 



Allt fler skolor i landet har valt att jobba digitalt. I takt med att många skolor satsat stort på IT och investerat i digital teknik har fokus allt oftare riktats på behovet av ett pedagogiskt innehåll. Idag efterfrågar både kommuner och skolor i högre grad än tidigare, digitala läromedel att fylla datorer och surfplattor med. 

– Under våren har vi märkt en ökad efterfrågan på våra interaktiva böcker, säger Martin Ljungström, KAM på Gleerups.

– Många skolor går över till en-till-en och uppskattar att från start ha bra, aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer. Det som också snabbt ökar är antalet skolor som tar ett helhetsgrepp kring alla sina digitala läromedel och väljer en helhetslösning för 59 kronor per elev och månad. 

På de skolor där man redan använder digitala läromedel från Gleerups ser både elever och lärare många fördelar. 

Oliver Bengtsson är en av eleverna på gymnasieskolan Spyken i Lund som använder Gleerups interaktiva böcker och tycker det är smart att ha alla böckerna på datorn:

– Läraren kan kommunicera med oss direkt i den interaktiva boken. Hon gör tillägg i boken där hon skriver vad vi ska göra. När det är något man inte fattar kan man ställa en fråga som hela klassen kan se, och alla ser svaret. Det är väldigt smidigt. 

– Den största fördelen är att man kan komma åt den interaktiva boken överallt. När vi var utomlands kunde jag komma åt allt på surfplattan, säger Sara Fälth på samma skola. 

– Filmerna är bra. Ibland har vi fått i läxa att kolla på filmen innan vi kommer hit och man förstår mycket mer om man sett filmen innan lektionen. 

Lagom till höstterminen kommer Gleerups interaktiva böcker att vara uppdaterade både vad gäller design och funktion.

– Vi jobbar hela tiden med att utveckla och förbättra vårt digitala erbjudande. Till höstterminen har vi förbättrat många funktioner i de interaktiva böckerna. Vi har även vidareutvecklat gränssnitt och design, säger Marcus Ander konceptutvecklare på Gleerups. 

– Sammantaget hoppas vi att våra interaktiva böcker ska upplevas ännu mer tydliga, intuitiva och tillgängliga för användarna. 
 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

 

 

Använd bidraget från Matematiklyftet innan 30 juni

2015-06-11

Är din skola med i Matematiklyftet? Är du en av alla de lärare som fått statsbidrag för deltagande i Matematiklyftet?
 


I år deltar 14 000 lärare och 780 matematikhandledare i Matematiklyftet, fortbildningen som har som syfte är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Är du en av dem? 

Bidraget för deltagande i Matematiklyftet kan användas för att på olika sätt utveckla matematikundervisningen. Men du vet väl att pengarna måste användas innan den 30 juni?

Vill du ha tips på material i matematik för olika årskurser, och med olika inriktningar samt fortbildningsmaterial för dig som lärare? I vårt senaste nyhetsbrev hittar du något som hjälper till att utveckla just din matematikundervisning!

 

Läs vårt senaste nyhetsbrev fyllt med tips på material i matematik.


Matematikmaterial för årskurs 1-6


Matematikmaterial för årskurs 7-9


Matematikmaterial för gymnasiet

 

 

Interaktiva böcker underlättar för elever med funktionsnedsättning

2015-05-21

En av Gleerups pilotskolor är Geijerskolan i Sundvall. Geijerskolan är en liten skola med en särskild undervisningsgrupp inom grundskolan för elever i behov av särskilt stöd inom området NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).



På skolan går idag tolv elever i årskurs sex till nio. Skolans uppgift är att anpassa undervisningen, att utmana eleven och möta eleven där den befinner sig. 

Vi träffade Anders Ullberg, lärare på Geijerskolan som berättade om hur interaktiva böcker kan stödja elever med funktionsnedsättning:

– Våra elever har bland annat behov av rutiner, intrycksreduktion och stödstrukturer. Med de interaktiva böckerna kan de lättare fokusera på sin undervisning. 

Vilka är de främsta fördelarna med de interaktiva böckerna för dina elever? 
– En fördel är att böckerna alltid finns. Man glömmer ingen bok hemma eller i skolan. En annan fördel är att eleverna slipper se en tjock stadiebok.  Man behöver bara se det kapitel man arbetar med. Vissa elever uppskattar talsyntesen. Vi läser ofta böckerna tillsammans via en projektor. Ibland svarar vi på frågorna gemensamt och ibland går eleverna till sina egna datorer och besvarar frågorna. Svaren sparas. Inga papper som försvinner.

– De interaktiva böckerna gör det lättare för eleverna att hålla koll på sitt lärande.

Vilka funktioner använder ni i de interaktiva böckerna? 
– Vi använder även sammanställningen över vilka frågor eleverna har arbetat med. Vi skulle gärna se att denna funktion för respons utvecklas ytterligare. Det skulle kunna ge eleverna ännu bättre översikt över sitt lärande, vilket skulle öka motivationen.

– Vissa elever använder gärna talsyntes, medan andra hellre vill att vi läser för dem. Eleverna har provat på att ändra färg och storlek på texten. Möjligheten med anteckningar och meddelanden är sådant som vi kan utveckla mer.

Hur är det att arbeta digitalt?
– Både lärarna och eleverna är positiva till de digitala böckerna. Jag tror också att eleverna känner att de har bättre kontroll över boken när den är i datorn/plattan. En pappersbok kan upplevas mer kompakt och vara mer förknippad med känslor som kan störa lärandet, till exempel tidigare misslyckanden i skolan. Några elever har sagt att det är bra för att man vet var boken finns.  Det kan vara en trygghet att boken inte kan tappas bort. De uppskattar också när vi läser böckerna tillsammans. Tack vare de digitala läromedlen har de flesta elever nått en högre måluppfyllelse!

– Något som uppskattas av eleverna är att de i pilotprojektet kan påverka utvecklingen. Vid ett besök hos oss av Gleerups personal påpekade en elev en förändring som hon tyckte borde göras i de interaktiva böckerna. Gleerups tog det till sig och genomförde förändringen. Elevens glädje var mycket stor när hon upptäckte att hon bidragit till en förändring. Ofta har våra elever tidigare erfarenheter av att inte blivit lyssnade på och upplevelsen att faktiskt kunna påverka är därför mycket betydelsefull! 

Finns det något negativt? 
– Eftersom läsandet och bearbetningen av information från skriven text har ökat betydligt så ser vi inga nackdelar just nu. Det är så klart en nackdel att man måste ha en enhet med internetuppkoppling för att jobba med böckerna, men eftersom vi har en-till-en så är inte det något problem för oss. Men alla böcker är inte riktigt färdiga. Flera böcker har stavfel och andra småfel som är tecken på bristande korrekturläsning. Många frågor är också underliga och felaktiga. Rättningen är för sträng, om man har 9 rätt av 10 så får man helt fel. Fel böjningsform ger också helt fel. Några lärarhandledningar är jättebra, medan andra inte finns ännu.

Hur ser du på framtiden och digitaliseringen i skolan? 
– Jag ser fram emot mer modernt digitalt stöd för lärandet. En tydligare överblick över vad man ska göra och vad man har gjort, vad man ska lära och vad man kan. Ett annat förslag är att systemet skulle kunna innehålla samarbetsuppgifter och andra interaktiva moment. Då skulle den digitala tekniken även kunna leda till ett nytt sätt att lära. Det skulle också vara mycket värdefullt med mer stöd för de kunskapsmål som handlar om att föra resonemang, analysera och bearbeta kunskap.  

– Rent generellt så tror jag att nästa steg i skolans IT-revolution kommer att komma underifrån. Eleverna kommer själva att kräva att få stöd för sitt lärande via deras egna system och enheter. Gleerups digitala böcker är en bra början, men är i grunden byggt på det gamla konceptet läsa en text och svara på frågor. Det finns mycket kvar att utveckla som kan ge eleverna mer stöd för och bättre kontroll över sitt lärande.


Läs mer om Gleerups pilotskolor

Lär mer om Gleerups interaktiva böcker

 

Internationell migration nya utmaningar för socialt arbete

2015-05-06

Internationell migration och frågor om identitet, rasism, och relationer mellan grupper på etnisk eller nationell grund, är dagsaktuella och viktiga frågor i dagens samhälle. Nu släpps boken Socialt arbete och migration, som visar hur det sociala arbetet ställs inför nya utmaningar när människor i större utsträckning rör sig över statsgränser.


Vi ställde några frågor till bokens redaktörer Norma Montesino, docent vid Socialhögskolan, Lunds universitet och Erica Righard, forskare på MIM och lektor vid Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola.
 


 

Varför är boken Socialt arbete och migration viktig?
– Internationell migration berör alla delar av det sociala arbetet. Den berör hur sociala problem kommer till uttryck, både på strukturell och individuell nivå. Den berör människor i deras vardag, hur människor organiserar boende, familj och arbete, och den ställer därför krav på sociala interventioner som svarar upp mot detta.
 
– För att socialt arbete ska vara à jour med dagens samhälle måste vi inom ämnet förhålla oss aktiva och bidra till diskussionen i dessa frågor. Vår bok tar främst avstamp i praktiken och utbildningen, med den angår även forskningen.

 
Vilka stora utmaningar ser ni inom socialt arbete och migration? 

– Internationell migration är ett ideologiskt laddat område, detta är tydligt i både mediala, politiska och akademiska debatter. Vi vill med vår bok bidra till en teoretiskt grundad diskussion i ideologiskt laddade frågor inom socialt arbete. Det är viktigt att socialt arbete tar sig an migrationsfrågor och lämnar avtryck i debatten utifrån ämnets kärnvärderingar om social rättvisa och om att minska social utsatthet hos enskilda och grupper.
 
– Diskussionen om socialt arbete utifrån migration och dagens globaliseringsprocesser är ett växande område. Medan detta tydligt återspeglas i den internationella litteraturen, så är tillgänglig litteratur på svenska – och utifrån svenska förhållanden – ännu begränsad. Denna bok utgör ett viktigt bidrag till de svenska socionomutbildningarna.  


Vad är bokens främsta syfte? 
– I arbetet med denna bok har vi haft som målsättning att synliggöra existerande problem och att visa på de förändringsmöjligheter som finns inom socialt arbete och hos de professionella själva. Detta betyder att boken både lyfter fram problematiska situationer och hur lärandeprocesser av olika slag kan leda till förändring inom verksamheter och utbildningen.

– Boken riktar sig framförallt till studenter på socionomprogrammet och yrkesverksamma socionomer, men även till forskare och en intresserad allmänhet.

 


 

Lär mer om boken boken Socialt arbete och migration

 

Gästblogg av Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla

2015-04-28


Idag skriver Christina Olin-Scheller på vår gästblogg om undervisning i lässtrategier. Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av redaktörerna till den nya boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning.



Många yrkesgrupper får sannolikt frågor även i privata sammanhang som relaterar till det arbete man bedriver. Läkare får ställa diagnoser på bordsgrannar vid middagar, snickare ge råd om vilken lösning på ombyggnationen som är att föredra och idrottlärare ge synpunkter på effektiva träningsformer. 

Som läsforskare får man då och då frågor om skolans läsundervisning. ”Det verkar som om man arbetar med läsning på ett nytt sätt”, sa en bekant till mig för inte så länge sedan, och ville sedan veta min uppfattning om detta nya sätt som uppenbarligen hade ”nått med strategier att göra”. 

Det verkar alltså som det som forskningen länge känt till – nämligen att läsning av olika texter kräver vissa strategier – har fått en bred spridning. Kul! För en av de allra roligaste stunderna som forskare är när resultat från vetenskapliga studier, nationella som internationella, får betydelse utanför akademin. 

Att suget är stort efter att få veta mer om lässtrategiundervisning, visar också de många förfrågningar om att föreläsa, som jag och mina läsforskningskollegor upplever. I en stor studie har vi mätt effekterna hos högstadieelevers lärande av undervisning där lässtrategier ingår. Tillsammans med lärare har vi iscensatt en undervisning som vi kallar dialogisk strategiundervisning (DSI) där explicit undervisning om lässtrategier kombineras med skrivande och samtalande om lästa texter. 

Våra resultat visar att denna typ av undervisning är mycket effektiv, men inte för alla! I läsning av skönlitterära texter är det främst de svaga läsarna som gynnas av DSI. Vi kan inte se någon förbättring alls hos den grupp elever som har medelbra - bra resultat på förtestet. Studierna om läsning av argumenterande text visar dock att fler av eleverna gynnas av DSI, men även här är effekten störst hos de svagaste läsarna. 

Ytterligare slutsatser vi kan dra av studierna – och som också visas i internationella undersökningar – är att undervisning där lässtrategier ingår, måste kombineras med ett dialogiskt undervisningsklimat. Samtal och skrivande kring lästa texter, där elever och lärare kan ta del av varandras tankar och tolkningar och fördjupa sin förståelse och sitt meningsskapande är nödvändiga inslag. Att isolera och låta lässtrategierna bli ett undervisningsmål i sig är alltså ingen framgångsrik väg om man vill utveckla elevernas läsförmåga.  

Mot bakgrund av dessa resultat kan man fråga sig hur en effektiv läsundervisning ska utformas för att nå alla typer av läsare. Hur väl hjälper vi alla elever att fördjupa sin tolkande läsförmåga och sina kunskaper i att förstå och kritiskt förhålla sig till texter av olika slag? Inom forskningen finns inga entydiga svar på dessa frågor. I väntan på dessa svar måste dock ambitionen vara att undvika undervisning där isolerade färdigheter ska läras – som exempelvis enstaka lässtrategier. Istället bör läsning betraktas som en process där många lässtrategier samspelar samtidigt. Först då finns möjligheten att erbjuda elever läsupplevelser som kan göra dem motiverade att läsa även i framtiden.

Christina Olin-Scheller
Läs mer om mig och mitt arbete  

Under våren har Gleerups tagit initiativ till Språklyftet, en satsning för att lyfta ämnet svenska och språkutveckling. Språklyftspaket har skickats ut till skolor runt om i landet med material att använda i arbetet med språkutveckling vi har hållit fortbildningskvällar för lärare med fokus på språkutveckling och läsutveckling. Läs mer om Språklyftet

Läs mer om boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning 


 

Vill uppmärksamma barns röster om våld

2015-04-16

Barn som upplever våld i sin familj är en utsatt grupp. Vart tionde barn i Sverige antas någon gång ha upplevt våld och vart tjugonde barn upplever våld ofta. Under senare år har hjälpinsatser för denna grupp vuxit fram, men mer kunskap behövs fortfarande bland professionella som arbetar med barn.



Nu kommer en andra upplaga av boken Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå, som visar hur ny forskning kan utveckla arbetet med barn som upplever våld hemma. Denna nya upplaga innehåller fyra nyskrivna kapitel som berör angelägna frågor för alla som arbetar med barn i utsatthet och som speglar de nya behov som har uppstått sedan förra upplagan.

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Mälardalens högskola, Åsa Källström Cater, professor i socialt arbete, Örebro universitet och Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi, Uppsala universitet är redaktörer för boken. Vi fick en pratstund med Maria Eriksson, om boken.

Varför skrev ni boken?
– Vi har skrivit boken för att vi tycker att den behövs! Boken utgår från att barn både är i behov av skydd och omsorg och är delaktiga aktörer. Ett sådant både-och-perspektiv behöver fortfarande utvecklas när det handlar om barn som upplever våld. 

​– De här barnen och deras röster har inte uppmärksammats särskilt mycket när det handlar om hur skola och förskola dras in i vårdnads- och umgängestvister mellan föräldrar, eller när ekonomisk utsatthet i familjen bedöms och hanteras av socialtjänst och domstolar. 

Varför är en ny upplaga är viktig just nu?
– Både forskningen och lagstiftningen har utvecklats sedan förra upplagan, och det har kommit flera nya studier som vi gärna ville ha med i en ny upplaga. 

Vem riktar sig boken till?
– Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med utsatta barn och deras familjer, och till alla som försöker förstå hur samtal med och hjälp till barn som upplever våld kan se ut. Både de som går olika yrkesutbildningar eller arbetar praktiskt med barn och familjer, och de som forskar på området kan ha nytta av boken. 

Vad vill boken bidra till? 
– Vi som skrivit boken hoppas att boken kan ge mycket inspiration både till kunskap om barn och praktiskt arbete.

– Bokens kapitel lyfter fram olika aspekter och använder flera former av analys och material: intervjuer med barn, intervjuer med professionella, utredningstexter och domar i olika slags ärenden, och i kombination med standardiserade mätinstrument vid utvärdering av hjälpinsatser. Tillsammans ger de en provkarta på frågor, metoder, analyser och resultat från forskning om och med barns röster om våld.

Vad ser ni för utmaningar kring barn och våld? 
– Då barn upplever våld i sin familj kan professionella från väldigt många delar av vårt välfärdssystem bli involverade i barnens och föräldrarnas liv. Dessa kan ha väldigt olika idéer om vad våld är för slags problem och hur det ska hanteras. Då är det en utmaning att få alla att arbeta med en gemensam inriktning. På så sätt drar inte socialtjänstens utredare i en barnavårdsutredning, utredarna i en utredning om vårdnad, boende och umgänge, polis och åklagare, förskolans eller skolans personal, och barn- och ungdomspsykiatrins personal åt olika håll vilket motverkar möjligheter till skydd och stöd för barnen.

– Överhuvudtaget verkar det många gånger vara en utmaning att alls prata med barn om det våld de upplevt, lyssna på det barnen säger och reflektera över hur barnens röster om våld tolkas och förstås. Vi hoppas att boken kan vara till hjälp för att göra det.


​Läs mer om Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå.
 

 

Är 59 kronor i månaden för mycket för läromedel?

2015-04-12

2014 spenderade svenska skolor i snitt 568 kronor per elev på läromedel. Det betyder att skolorna idag inte ens använder 1 procent av den totala budgeten per elev till läromedel. Är det verkligen för mycket? 



Att läromedel ofta glöms bort, både i debatten om skolan och i skolans budget ser vi ofta exempel på. Senast i förra veckan skrev Per Kornhall, oberoende skolexpert och Kirsti Hemmi, docent i matematikdidaktik, i en debattartikel i DN att en medveten läromedelsstrategi behövs för svensk skola.

I takt med att IT används allt flitigare i undervisningen har processen att digitalisera skolan kommit en bra bit på väg. Men medan många skolor gjort gigantiska investeringar i digital teknik har investeringarna i digitala läromedel varit små för att inte säga försumbara. Så gott som dagligen rapporteras om skolor som vittnar om borttagna eller halverade läromedelsanslag då budgeten gått till att köpa in datorer eller annan hårdvara.

– År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel, visar en rapport som Mer Tid för Lärande tog fram tidigare i år.

Danmark satsat på läromedel
I Danmark valde man en annan väg när man 2012 satsade en miljard danska kronor på att fullt ut genomföra digitaliseringen av dansk skola. En satsning som redan har gett goda resultat. Studier som har gjorts visar på att digitaliseringen haft positiva effekter inte minst med avseende på lärarnas tid.

En grundskoleelev i Danmark fick under 2013 tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala läromedel för 402 kronor. Detta kan jämföras med att en elev i svenska grundskolan fick nya läromedel för i genomsnitt 568 kronor år 2014. Då ingår både tryckta och digitala läromedel.

Enklare lösning för digitala läromedel 
Implementeringen av en-till-en har underlättats betydligt på de skolor där elever och lärare upplevt att de från start fått bra, aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer. 

– Jag har märkt hur allt fler skolor och kommuner efterfrågar ett effektivare sätt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form, säger Martin Ljungström, Key Account Manager på Gleerups.

Gleerups erbjuder nu en efterfrågad helhetslösning som innebär att du kan ge dina elever tillgång till moderna, uppdaterade och kvalitetssäkrade digitala läromedel i alla ämnen för bara 59 kronor i månaden. Det tror vi inte någon tycker är för mycket.  


Läs mer om Gleerups helhetslösning.



 

 

 

Mingel bland läromedel ger inspiration

2015-04-10

Våren är en hektisk tid för oss på Gleerups när vi är ute på konferenser och mässor. Bland annat deltar vi på 20-talet läromedelsutställningar runt om i landet. Vi möter ett stort antal lärare som får chansen att titta närmare på våra nyheter och testa våra digitala läromedel. 



Under utställningsdagarna är det oftast full fart i vår monter. Många engagerade och intresserade lärare bläddrar i nytt material och testar våra interaktiva böcker.

– Det är alltid lika spännande att prata med lärarna som kommer hit. Vi får viktig input om vilka läromedel de använder, vilka delar som är mest uppskattade, om några funkar mindre bra och om det är något de saknar, säger Pia Lindh läromedels-konsulent, Gleerups.

För några veckor sedan var det utställning i Malmö och vi passade på att fråga några av lärarna som kom till vår monter om de sökte efter något särskilt och vilka läromedel de fastnade för bland våra nyheter.  

 

Agneta Bergman är lärare på lågstadiet på Lorensborgskolan i Malmö  
– Jag går runt och samlar kataloger. Jag är intresserad av genrepedagogik och letar egentligen material i alla ämnen.  Vår skola har inte läromedel i alla ämnen, det har vi tyvärr inte råd med. Vi  har bara läroböcker i matte så det mesta gör jag själv.



 

Carolina Lindgren och Kim Trampevska kommer från Pilevallskolan i Trelleborg där de jobbar i åk 4-6

– Vi är här för att titta extra på digitala läromedel, men vi gillar tryckta böcker så vi tittar på det också.  Vi använder just nu Prima Formula. Vi var jättenöjda med Prima matematik i åk 1-3 men hoppet till Prima Formula för åk 4 var jobbigt. 


Emma Andersson, Mari Roth och Magnus Jireteg är alla lärare på Kungshögsskolan i Oxie i Malmö. 
– Vi är på jakt efter ny mattebok. Vi är inte nöjda med den vi har idag, den är alldeles för svår. Därför tittar vi på Prima Matematik och Lyckotal. Jag gillar det här med att det finns extrasidor till elever som jobbar snabbt i Lyckotal. 



– Vi är en en-till-en skola men jobbar med tryckt material också, kanske hälften-hälften. Vi använder dels digitala läromedel och dels olika appar. Vi vill ha både  digitala verktyg och tryckta böcker, en blandning är bra, då får vi med alla elever. 

Vad är avgörande när ni väljer ett nytt läromedel? 
– Innehållet är viktigast. Är detta något för våra elever? Är detta för svårt? Svaga elever ska också klara av det. 

 

Petra Sirhult och Margareta Esbjörnsson är lärare på Väggaskolan i Karlshamn som är en gymnasiesärskola  

– Vi sätter stort värde på att få bläddra i böckerna på en utställning. Vi behöver hitta det som är lagom för våra elever. Vi har ett brett spann av elever med olika behov.
För vissa av våra elever är det kränkande att få ett material på en för enkel nivå. 



Senare i vår kommer vi vara med på fler utställningar för F-9 bl a i Göteborg, Borås, Gävle, Falun Uppsala, Eskilstuna och Norrköping. Välkommen till vår monter och prata läromedel och digitala lösningar. Håll utkik i vårt kalendarium när vi kommer till en plats nära dig

 

 

Hur bidrar skolan till ett jämlikt samhälle?

2015-04-08

Trots att svensk skola genom flera stora skolreformer har strävat efter att bidra till ett jämlikt samhälle har vi ännu inte nått dit. I den nya boken Jämlikhetens pedagogik diskuteras hur utbildning och undervisning kan medverka till ett mer jämlikt och rättvist samhälle.

 


I boken identifieras det största hindret för att utbildning och undervisning ska utgå från jämlikhet, nämligen att vi tenderar att acceptera ojämlikhet som ett uttryck för en naturgiven ordning. Samtidigt visar boken att det i skolans praktik alltid finns möjlighet till andra förhållningssätt, där man bekräftar den andres jämlikhet och intelligens som ett talande subjekt med en egen röst. Först då kan undervisning och utbildning verka frigörande och leda till verklig förändring. 

Vi ställde några frågor till Carl Anders Säfström, författare till boken och professor i pedagogik vid Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola.

Varför ville du skriva boken?
– Jag tycker boken behövs. Boken har ett unikt perspektiv och analyserar och diskuterar undervisning, utbildning, fostran, läroplaner och utbildningsreformer utifrån en humanistisk pedagogik med ett socialvetenskapligt kunskapsintresse.


Vad tas upp i boken? 
– Boken redovisar min egen analys av skolans roll i ett jämlikt samhälle, filtrerat genom aktuell pedagogisk teori och filosofi. Den tar upp jämlikhet, som jag ser det, efter en tid av nedmontering av själva idén om jämlikhet som nödvändig för ett väl fungerande samhälle.  

– Boken aktualiserar också ett emancipatoriskt kunskapsintresse. Om vi försöker trycka bort ett sådant kunskapsintresse från konkret utbildning, får det till följd att utbildning och undervisning reduceras till att reproducera maskiner snarare än självständigt tänkande individer. 

Vem vänder sig boken till?
– Boken vänder sig till alla som är intresserade av jämlikhet. Studenter intresserade av emancipatorisk pedagogik och förändring, alla inom lärarutbildningen oavsett ämne och intresse, övriga kollegor inom pedagogik, didaktik, lärares arbete samt utbildningsvetenskap utöver en intresserad allmänhet. 
 

Läs mer om boken Jämlikhetens pedagogik

Att skriva sig till läsning – ett lustfyllt motivationshöjande arbetssätt.

2015-03-26


I Språklyftet, lyfter vi ämnet svenska och språkutveckling. Denna vecka fokuserar vi på den omtalade metoden Att skriva sig till läsning (ASL) som handlar om att använda datorer eller surfplattor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Metoden har blivit mycket populär och används av allt fler skolor i landet. 




Vi fick en pratsund med några av våra författare som skrivit om ASL för Gleerups och ställde några frågor om att arbeta med metoden.

För en månad sedan släpptes Gleerups första handbok om ASL, Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, av Christer Friman. Den vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. 


Vad är dina erfarenheter av ASL? 
– 2011 började jag utveckla mina bokstavsscheman som den här boken bygger på. Jag arbetade med ASL då i min årskurs etta, och upptäckte att det här arbetssättet med strukturerade scheman och stationer fungerade mycket bra. Eleverna arbetade aktivt på sin egen nivå, mycket individanpassat och med ett väldigt varierat arbetssätt, säger Christer Friman.

Hur kan den nya handboken användas?
– Tanken med boken är att den som är lärare och intresserad av metoden ASL, med hjälp av de instruktioner som finns i boken, ska kunna starta upp arbetet med ASL i stort sett dagen efter man inhandlat detta läromedel. Så pass förklarande och inspirerande är min intention med läromedlet, och jag tycker också att jag lyckats med det. Samtidigt är allt kopplat till vår läroplan och det centrala innehållet, säger Christer Friman.

Senare i år släpps Att skriva sig till läsning - Handbok för åk 1-3 av Mona Wiklander och Liselotte Sjödin som båda är lärare i Sandvikens kommun där man redan 2003 införde arbetssättet. 

Vad är det bästa med metoden ASL?
– Att alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar! Datorerna är utrustade med talsyntes och ljudande tangentbord vilket gör att eleverna hör, ser och får bekräftat när de skriver. Även elever som endast kan några få bokstäver kan skriva hela meningar och uttrycka det de vill säga genom att läraren skriver ner meningen och eleven skriver av, säger Mona Wiklander. 


Vilka positiva effekter har ni upplevt med att jobba med ASL?
– Det är mycket som är positivt med metoden! Eleverna känner stolthet varje dag över att ha lyckats i skolan. Det är ett lustfyllt och motivationshöjande arbetssätt som fångar elevernas intresse. De lär sig att läsa snabbare och skriver fler och längre texter. De skriver hela texter med innehåll redan från början i åk 1 och skriver i fler och varierande genrer. De blir dessutom digitalt kompetenta, säger Liselotte Sjödin. 

Vad kan den nya handboken tillföra?
– Handboken börjar med en grundlig beskrivning av metoden och vad man bör tänka på när man börjar arbeta med ASL. Den innehåller veckoplaneringar för hela läsåret för åk 1-3 och även tips på gemensamma skrivövningar, lästips med läsförståelsestrategier, musik, bilduppgifter och länktips. Vi skriver handboken för att visa på hur ASL blir ett språkutvecklande arbetssätt där inte bara skrivandet ingår. Alla delar måste vara med: tala, lyssna, läsa och skriva, säger Mona Wiklander. 

Att skriva sig till läsning  erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet, är en forskningsanknuten bok av Eva Hultin och Maria Westman som presenterar den forskning av ASL som genomförts i Sandviken. 


Vad handlar boken om?
– I boken lyfter vi fram erfarenheter och analyser av klassrum där denna metod används. Sex lärare beskriver och reflekterar över sitt arbete med ASL i sina egna klassrumspraktiker. Jag och min forskarkollega Maria Westman beskriver vår forskning kring samma verksamhet under två år, säger Eva Hultin, lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna och en av författarna. 

 

Vem vänder den sig till? 
– Vi vill främst inspirera lärare i deras yrkesvardag och lärarstudenter i deras utvecklande av didaktisk kompetens samtidigt som vi låter alla med intresse för barns skrivande i det digitala klassrummet få kika in i verksamheter där detta sker, säger Maria Westman, forskare i svenska språket, lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet. 



Språklyftet från Gleerups visar på en mängd läromedel som stödjer lärarnas arbete med att utveckla elevernas förmågor i språket för att tänka, kommunicera och lära både i tryckt och digital form. 
 

       

Läs artikel i NSD om hur Christer Friman jobbar med metoden ASL

Följ Christer Frimans arbete med ASL i klassrummet på bloggen Tangentdansen.

 

Succé för Gleerups användardag – om digital lärarvardag i hela landet

2015-03-19

I förra veckan var det dags för Gleerups första användardag. Det blev precis som vi hoppats en mycket uppskattad dag. 130 av våra användare fick chansen att byta erfarenheter om sitt arbete med interaktiva böcker i undervisningen och ta del av spännande seminarium. 



För dagen höll vi till i den spännande och kreativa miljön på Tekniska museet i Stockholm. En perfekt plats för samtal om teknik och lärande. Dagen bjöd på både forskarperspektiv och användaperspektiv utifrån att arbeta digitalt i skolan. 

– Den interaktiva boken är mycket mer än en bok. Vi har satt upp mål i lärarlaget för att använda interaktiviteten fullt ut med alla funktioner så att vi till exempel kan samplanera och dela, berättade Ingrid Carlsson från Björkebyskolan i Järfälla.  

Stödjer elever med funktionsnedsättning
Anders Ullberg, lärare på Geijerskolan i Sundvall berättade om sina erfarenheter kring hur interaktiva böcker stödjer elever med funktionsnedsättning:

– Våra elever har bland annat behov av rutiner, intrycksreduktion och stödstrukturer. Med de interaktiva böckerna kan de fokusera på sin undervisning. 

Marcus Ander, konceptutvecklare på Gleerups, berättade om delafunktionen i de interaktiva böckerna och gav en första preview av Gleerups Dela-sajten, där lärare kan dela egenskapat material, som kommer att lanseras senare i år.   

Vad kommer efter en-till en?
Under dagen gavs flera trendspaningar om framtidens skola. 

– Det är inte självklart hur nästa steg ser ut. Men det som inte finns i mobilen finns inte, menade Mats Östling, IT-strateg, om den fortsatta utvecklingen av skolans digitalisering. 

Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik, pratade om elevers digitala kompetens: 
– Digital kompetens innebär både praktisk användning av teknik och att förstå och se möjligheterna md IT. Vi måste ge elever förmåga att använda IT på ett kreativt och kritiskt sätt för att kunna fördjupa sina ämneskunskaper.  



Digital revolution
Dagen avslutades med rundtur i Tekniska museets svindlande utställning ”Den digitala revolutionen” och därefter ett mingel inne i muséet.  

– En härlig dag med mycket att spinna vidare på, twittrade en av deltagarna.

Vi på Gleerups tar med oss värdefulla idéer och tankar och massor av inspiration från alla som deltog och planerar redan för att upprepa succén nästa år, håll utkik! 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 

Läs mer om de som använder Gleerups interaktiva böcker  


 

 

Nu lyfter vi språket!

2015-03-16

Nu tar vi initiativ till Språklyftet, en satsning för att lyfta ämnet svenska och språkutveckling. Språklyftspaket går ut till skolor runt om i landet med material att använda i arbetet med språkutveckling. Senare under våren erbjuds fortbildningskvällar för lärare.  

 


Sedan Pisa-undersökningens katastrofala resultat, bland annat vad gäller elevers läsförståelse, har fokus legat på åtgärder för att vända trenden.  På uppdrag av regeringen genomför Skolverket en nationell satsning, Läslyftet, under 2015 -2018. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga och riktar sig till lärare i alla ämnen. 

Under våren har kommuner och fristående skolor kunnat ansöka och intresset har varit så stort att regeringen i förra veckan beslutade att fördubbla satsningen och avsätter nu 25 miljoner kronor till satsningen vilket ger 9 000 lärare möjlighet att ta del av Läslyftet.

I samband med den nationella satsningen vill vi på Gleerups också bidra till att framhäva vikten av att jobba med språkutveckling. Språklyftet från Gleerups visar på en mängd läromedel som stödjer lärarnas arbete med att utveckla elevernas förmågor i språket för att tänka, kommunicera och lära både i tryckt och digital form.

I dagarna anländer språklyftspaket till skolor över hela landet med en mängd nya material som kan fungera som verktyg i arbetet med språkutveckling.

Vi ställde några frågor om språkutveckling till två av våra författare som också är verksamma som lärare: 
Vilka är dina bästa tips kring att jobba med språkutveckling med eleverna? ​
– Mitt bästa tips är textsamtal! Läsforskningen har presenterat en rad vanor och förmågor som goda läsare har utvecklat. Om vi vill ha med alla elever på läståget, och det vill vi förstås, behövs också undervisning där lärare ger eleverna mönster för läsare gör, och det gör vi bäst genom att läsa texter tillsammans med eleverna och visa hur vi själva resonerar, säger Magnus Johansson, lärare och författare till läromedlet Portal, för åk 7-9.
 

– Jag vill också slå ett slag för att aktivt arbeta med att utöka elevernas ordförråd, vilket är helt centralt för språkutveckling och skolframgång. Det krävs ca 30 000 ord för att kunna läsa och använda en lärobok på gymnasienivå - det innebär att man behöver lära sig i snitt 10 ord/dag under sin grundskoletid. Också här behöver vi lärare visa på strategier hur man tar sig an nya okända ord och steg för steg införlivar dem i det egna ordförrådet, säger Magnus Johansson.

 

Vilka verktyg eller aktiviteter använder du för att utveckla elevernas förmågor i språket?
– Att läsa, skriva och samtala tillsammans med eleverna är viktigt. Vi lär oss bäst i ett socialt sammanhang där vi utforskar språket tillsammans. Att jobba med övningar där eleverna får visa vad de kan och inte kan så att jag som lärare snabbt kan ge återkoppling och även förändra min undervisning om det skulle behövas, säger Richard Hultén lärare och författare till den nya läromedelsserien Prima Svenska för åk 1-3.
 

– Ett verktyg som jag ofta använder är musiken. Att sjunga och sedan samtala om textens budskap gör att barnen förstår att texter har en avsändare, ett budskap och en önskan om att någon lyssnar, säger Richard Hultén.
 

Fortbildningskvällar
Som en del i Språklyftet erbjuds även fortbildningskvällar i svenska både för lärare inom grundskola och gymnasium under våren. Vid träffarna för lärare i F-6 medverkar Anne-Marie Körling om skolans och lärarnas betydelse för elevernas språkutveckling. Dessutom medverkar Richard Hultén, författare till den nya läromedelsserien Prima Svenska.

Vid träffarna för lärare på gymnasiet är temat ”Att stärka läsförståelsen och stärka språket”. Fortbildningskvällarna hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer och anmäl dig.

Läs mer om Språklyftet

Läs mer om svenska för F-6

Läs mer om svenska för 7-9 

Läs mer om svenska för gymnasium 

Läs mer om svenska för universitet och högskola

 

 

 

 

 

 

Gästblogg av Håkan Fleischer – Digital kompetens med strukturerad kreativitet och digitala läromedel

2015-02-27


Idag skriver Håkan Fleischer, fil. dr. i pedagogik och fil. mag. i medie- och kommunikationsvetenskap, på vår gästblogg om att utveckla digital kompetens utifrån att arbeta med kreativitet och med digitala läromedel.

Datorer och surfplattor i skolan är fantastiska verktyg när de används på rätt sätt. Jag menar att de behöver användas på ett motiverande sätt för eleverna på ett sätt så att både reflektion och kreativitet stimuleras. För att lyckas genomföra undervisning av hög kvalitet i ett datoriserat klassrum är det viktigt att det finns en solid bas att stå på. Jag är av den uppfattningen att ett välproducerat digitalt läromedel är en sådan bas. 

 


Lärare har bevisligen en stressad arbetssituation och att ställa krav att uppfinna hjulet varje gång och skapa egna sammanställningar med material och övningar för varje enskilt tillfälle är utopiskt, och jag menar att det varken är lärare eller elever till gagn i det långa loppet. Istället menar jag att utflykter från läromedlet skall tas när det är motiverat, exempelvis för att eleverna behöver omväxling eller för att det finns en specialkompetens hos läraren att ta vara på. 

I det här blogginlägget tar jag utgångspunkt i en arbetsmetod som kan samspela med de digitala läromedlen. Primärt är fokus att, utöver kunskapsbildning i det givna ämnet, också stimulera och låta eleverna förstå den kreativa processen där datorn används som stöd på ett generellt plan. Arbetet är upplagt i fem faser och bygger på elevernas samarbetsförmåga kring en uppgift. För en mängd inläsningslitteratur kring kreativitet, se Bokus

1.  Om kreativitet - uppvärmning
I denna fas berättar läraren om vad kreativitet är. Eleverna får lära sig att förstå att kreativitet handlar om att lösa problem, som kan vara hur stora eller hur små som helst. Det är enligt mig viktigt att skolan signalerar att alla människor har en kapacitet för kreativitet och att det inte är ett fåtal förunnat. Kreativitet handlar om att stimulera elevernas fantasirikedom och förmåga att se en situation från flera perspektiv (vilket ju också är en förutsättning för bildning). Som en uppvärmningsövning får eleverna brainstorma kring ett problem, gärna hämtat från det digitala läromedlet. Uppgiftens mål är att få eleverna att släppa loss och sluta vara självkritiska, vilket ju faktiskt dödar kreativitet. Lämpliga digitala verktyg att använda här är exempelvis Linoit och Bubbl.us

2. Definiera problem
För att lösa ett problem på ett effektivt sätt måste ramar anges. Det låter konstigt och man kan tänka sig att kreativitet är en helt öppen och fri process. Emellertid är det så att när du har en tydligt utmejslad idé om vilket problem du vill lösa blir den kreativa processen mer kraftfull och strukturerad. Jämför det med en promenad. Om du bara går ut kan du gå i en massa olika riktningar, och helt säkert också bli trött på kuppen. Men du vet inte om du kommit dit du ska om du inte bestämt det i förväg. Därför ligger fokus i denna fas på att definiera ett problem med frågor som: Hur ser världen ut när det här problemet är löst? Vem har problemet? Vad exakt är problemet? Hur är det ett problem? Varför är det ett problem? När är det ett problem? Som övning får eleverna skriva ner detta och får då en klar problembild presenterad för sig. Lämpliga digitala verktyg att använda är bland annat Google, ordbehandlare, Onenote, det digitala läromedlet. Frågans karaktär och elevernas erfarenhet skall naturligtvis styra här. 

3. Finna lösningar
När problemet så är definierat är det dags att utveckla lösningsförslag. Eleverna arbetar ungefärligen som i fas ett. Läraren går igenom reglerna för brainstorm, nämligen att alla idéer i det här stadiet är lika mycket värda, även om de verkar helt galna. Med det definierade problemet i fokus får eleverna i uppgift att på relativt kort tid komma på så många lösningar som möjligt. I det här läget skall inte eleverna primärt söka efter information utan snarare arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet blir en lista över tänkbara lösningar. Ordbehandlare är ett givet verktyg, eller varför inte en delad anteckningsbok i Evernote eller OneNote. Det kan också vara lämpligt att fotografera, rita i exempelvis Sketchpad  eller göra ett kollage av digitala post-it lappar i Stormboard

4. Utveckla lösningar
Nu är det dags för eleverna att reflektera och att lyfta blicken igen. Eleverna får ta ställning till de olika lösningarna de har kommit på. Här är det bra att träna eleverna att ta på sig olika roller: att vara kritiska, positiva, tänka på regler, utvecklingsmöjligheter etcetera. Den lekfulla läraren kan exempelvis fånga upp Edward de Bonos idéer om sex tänkande hattar och låta eleverna rollspela dessa. En bra övning är här att en elev spelar djävulens advokat, det vill säga talar emot lösningen och tvingar den andre att utveckla tankarna så långt att djävulens advokat förlorar. En variant på detta är att välja ut en känd person som eleverna får ”tänka genom”. Exempelvis: Vad hade Astrid Lindgren/Harry Potter/Justin Bieber tyckt om den här lösningen? Vidare kan eleverna tränas här genom att de systematiskt går igenom en eller flera av sina bästa lösningar på problemet genom att få ett frågebatteri från läraren som: Vad händer om vi lägger till något? Drar ifrån något? Byter plats? Förstorar? Förminskar? Byter ut? Kombinerar med? De digitala verktygen måste vara flexibla i den här fasen, exempelvis Bubbl.us.  För att skapa ett metalärande här kan med fördel argumentationen också filmas. När en annan grupp av elever sedan får se filmen väcks ytterligare argumentation, vilket leder till möjligheter att ytterligare finslipa sina lösningar. 

5. Skörda
Här pratar läraren om vikten av att fånga upp lösa trådar. Att ur ett kreativt kaos skapa en fungerande helhet. Eleverna tränas här i att sammanfatta och tänka på helheten. I fasen får de redovisa vilket problem de valt att lösa, varför det är ett problem, hur de har arbetat med lösningen kreativt men också kritiskt för att sedan presentera den färdiga lösningen. De digitala verktygen att använda kan exempelvis vara att göra en podcast, ett blogginlägg eller en dokumentär film. Optimalt är om denna slutprodukt också kan publiceras för omvärlden – det är naturligtvis motiverande att det är på riktigt. 

Ovanstående arbetsmodell sätter alltså fokus på kreativitet som en strukturerad process som alla elever kan lära sig. Den kan understödjas med hjälp av digitala läromedel och hjälpmedel. Den är dessutom tillämplig och anpassningsbar gentemot skilda ämnesområden i skolan. Endast din fantasi och kreativitet som lärare sätter stopp. 

Håkan Fleischer

Läs mer om min verksamhet på www.fleischer.se eller följ mig på Twitter som @hakanfleischer.

 

 

Bokstavstårta för nya handboken Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema

2015-02-18

Att skriva sig till läsning (ASL) är en metod som snabbt spridit sig över landets skolor och som går ut på att eleverna använder datorer eller surfplattor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Nu släpps Gleerups första handbok om metoden ASL, Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, av Christer Friman. I fredags hölls ett festligt releaseparty på Mårängsskolan i Sävast, med ballonger och bokstavstårta.



Handboken Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. 

Författaren Christer Friman är själv verksam lärare. Har driver den välbesökta bloggen Tangentdansen, där han under flera år skrivit om arbetet med ASL i den egna klassen. Intresset har varit stort för att få materialet utgivet i bokform och nu är boken här. Så här säger Christer Friman själv om boken och ASL:

Bokstavsschema
– 2011 började jag utveckla mina bokstavsscheman som den här boken bygger på. Jag arbetade med att skriva sig till läsning - ASL då i min årskurs etta, och upptäckte att det här arbetssättet med strukturerade scheman och stationer fungerade mycket bra. Eleverna arbetade aktivt på sin egen nivå, mycket individanpassat och med ett väldigt varierat arbetssätt, säger Christer Friman.

– Som en summering av mitt första år med ASL skrev jag en rapport, som spred sig och eftersom det visade sig vara ett stort intresse kring vårt arbetssätt och våra bokstavsscheman så startade jag bloggen Tangentdansen, där jag la upp mina bokstavsscheman. Intresset visade sig vara större än jag kunde föreställa mig och det ena ledde till det andra, några föreläsningar och helt plötsligt var det tal om att skriva ett läromedel. Boken är till största delen byggd på de erfarenheter och det arbete jag gjorde i min dåvarande klass 1A, även om jag förbättrat en del av uppgifterna till boken. Schemat har omarbetats lite och fått några tillägg, säger Christer Friman.

Hjälp att starta upp ASL dagen efter 
– Tanken med boken är att du som lärare och intresserad av metoden ASL, med hjälp av de instruktioner som finns i boken, ska kunna starta upp arbetet med ASL i stort sett dagen efter du inhandlat detta läromedel. Så pass förklarande och inspirerande är min intention med läromedlet, och jag tycker också att jag lyckats med det. Samtidigt är allt kopplat till vår läroplan och det centrala innehållet förstås, säger Christer Friman.

– Partyt vi hade i fredags var magiskt, underbart att få ha båda mina fina klasser i samma rum och dela den här mycket stora händelsen för mig. Jag är stolt över att få arbeta med så fantastiska elever båda nu och då. Att vara lärare är ren magi, avslutar Christer Friman.

 

Läs mer om Att skriva sig till läsning - Bokstavsschema

Läs bloggen Tangentdansen 

Läs artikel i Norrbottenkuriren om Att skriva sig till läsning - Bokstavsschema




 

Hur får vi elever att förstå matematik redan i tidiga år?

2015-02-17

Nu släpps boken Matematikdidaktik i praktiken, som visar hur man som lärare, utifrån en genomtänkt didaktik, ska kunna erbjuda eleverna förståelse för olika matematikinnehåll och kontinuitet i inlärningen, från förskoleklassen till högstadiet. 
Nyligen gjorde Vetenskapsrådet en kartläggning av svensk och internationell forskning som visade på behovet av mer tid att prata matematik med eleverna i klassrummet för att förbättra resultaten. Matematikdidaktik i praktiken tar upp undervisningens innehåll och hur elever kan tillägna sig matematiken. Eleverna ska få ett bra förhållningssätt till ämnet och en förmåga att förstå matematiken redan från tidiga år.


Författare till boken är Wiggo Kilborn, tidigare universitetslektor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och Natalia Karlsson, docent i matematik, lektor i matematik med inriktning mot didaktik och lärarutbildare vid Södertörns högskola

Vi fick en pratstund med dem om den nya boken och hur de ser på matematik i dagens skola. 

Varför skrev ni Matematikdidaktik i praktiken?  
– Vi tyckte att det saknas heltäckande matematikdidaktisk litteratur med inriktning mot årskurserna 1-6. Hittills har man därför, som lärare eller student, tvingats välja ut olika innehåll från olika böcker. Vi har därför, i en och samma bok, velat lyfta fram didaktiska frågor från alla delar av det centrala innehållet i dagens kursplan.

Hur ser ni på skolans matematik?
– Som framgår av såväl nationella som internationella undersökningar är svenska elevers kunskaper i matematik inte vad de borde vara. När vi studerar elever och lärarstudenters kunskaper i, och förhållningssätt till, matematik, finner vi att de ofta bygger sina kunskaper på en rad regler som de i själva verket inte förstår såsom: ”Lika tecken ger plus”, ”Invertera och multiplicera”, ”Flytta decimaltecknet två steg åt vänster” ”20 % = 0,20” etc. Sådana regler fungerar för stunden och i en förutsägbar situation. Däremot är de inte en bas för att komma vidare och lära sig mera matematik. 

– Vi menar att man redan från skolstarten ska lyfta fram grundläggande matematiska idéer och strukturer, att man fokuserar på varför det blir si eller så, inte hur man gör i en viss situation. Det eleverna lär ska vara generellt och utvecklingsbart. Det är detta man efterlyser under rubriken syfte i kursplanen. Man vill att eleverna ska utveckla olika förmågor. De ska bygga upp ett bra förhållningssätt till ämnet matematik, inte en rädsla för att få fel svar.

Vad är utmaningen i matematikundervisningen? 
– Den verkliga utmaningen är att arbeta enligt kursplanens syfte. En grundläggande fråga är då vad som menas med en förmåga. Hur arbetar man med att bygga upp en problemlösningsförmåga, en förmåga att analysera begrepp, att använda lämpliga matematiska metoder, att föra och följa resonemang? Krav på detta finns i kursplanen, men vem tydliggör för läraren när och hur detta ska genomföras i praktiken? Det är här boken Matematikdidaktik i praktiken kommer in i bilden. Som en röd tråd genom boken tar vi upp syftet med vad man gör, och hur man som lärare kan arbeta med förmågorna.  

Vem riktar sig boken till?
Boken riktar sig i första hand till verksamma lärare och lärarstuderande. Avsikten är att den matematikdidaktik man behöver i årskurs 1-6 ska finnas i samma bok. Boken kan givetvis vara intressant även för föräldrar som har barn i grundskolan eller andra som är intresserade av skolans matematik.   
 




Läs mer om Matematikdidaktik i praktiken
Boken utkommer i mars. 




 

– Testa genast! Nya möjligheter med din undervisning och ett nytt perspektiv på inlärning

2015-02-11


I förra veckan hade vi pilotdag för våra pilotskolor runt om i landet. 50-talet pilotlärare från Umeå i norr till Ystad i söder samlades för att byta erfareneter om att jobba med Gleerups interaktiva böcker. Det blev en mycket spännande och inspirerande dag!



På bilden ses Ola Brorson och Helena Kvarnsell, två av pilotlärarna som var med i Piloter på scen.

En fullspäckad dag med presentationer från pilotskolorna, föreläsning av Jonas Löwgren från Malmö Högskola om det nya medielandskapet och diskussioner i olika grupper. Vi på Gleerups fick värdefull återkoppling och pilotlärarna fick byta erfarenheter och träffa varandra.

Under programpunkten ”Piloter på scen” presenterade fem pilotskolor olika aspekter på att vara pilotskola och berättade om hur de arbetar med Gleerups interaktiva böcker.

– Interaktiva böcker ger mig som lärare både inspiration och flexibilitet. Det passar mig jättebra att jag kan låta eleverna fortsätta göra övningar i den interaktiva boken i sin egen takt, berättar Ola Brorson, lärare på Karl Oskarskolan i Växjö. 

Ingrid Carlsson, pilotlärare på Björkebyskolan i Järfälla beskrev hur de jobbar med kollegialt lärande genom interaktiva böcker. 

– Vi har satt upp ett antal mål. Att alla ska använda boken till mer än en bara en bok, det vill säga interaktivt. Och att vi ska höja den digitala kompetensen och samplanera och dela.  Jag ser att på sikt sparar delakulturen tid för oss lärare, säger Ingrid Carlsson. 

Dagen avslutades med mingel där pilotlärarana fick posta kommentarer på en vägg, som svar på några frågor. Här följer ett axplock: 

Det bästa med pilotdagen
– Att träffa andra som använder digitala läromedel - vi är inte så många hos oss! Att bli hörsammad för sina synpunkter på läromedlen!
– Intressant och utvecklande. Man får verkligen känslan av att man kan vara med och påverka.
– Trevligt att ta del av andra lärares erfarenheter av digitala läromedel!
– Intressant föreläsning. Bra diskussioner!

Hur är det att vara pilot? 
– Det är superintressant och spännande att få påverka utformning av materialet. Tips och idéer som man blir lyssnad på.
– Att få vara pilot - att vara delaktig i framtidens läromedel!

Till en lärare som aldrig provat en interaktiv bok skulle jag vilja säga:
– Testa genast! Du kommer att se nya möjligheter med din undervisning och ett nytt perspektiv på inlärning!
– Prova! Du kanske får ett nytt perspektiv. Som pedagog ska du utvecklas!
– Du bestämmer var boken börjar och slutar!
– Du sparar tid!

Till en elev som aldrig provat en interaktiv bok skulle jag vilja säga:
– Du kan inte glömma boken!
– Tänk om du missar något som kan vara viktigt och bra/roligt!?
– Prova boken på nätet. Då kan du både läsa och lyssna, se på filmer och göra övningar på din dator.
– Det handlar om din framtid! Prova!

Läs mer om våra pilotskolor

Länk interaktiva böcker

Läs bloggen från våra pilotskolor i Simrishamn om pilotdagen 



 

Ny rapport visar hur digitala läromedel kan lyfta skolan

2015-02-04

Kampanjen Mer Tid för Lärande släpper idag en rapport som utifrån danska exempel visar hur digitala läromedel kan frigöra tid för lärare. I rapporten föreslås en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur för att lyfta den svenska skolan.





Rapporten släpps av kampanjen Mer Tid för Lärande som branschorganisationen Svenska Läromedel står bakom, och visar att medan kostnader för skolan har ökat med 60 procent under de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel istället minskat.

Det innebär att lärare runt om i landet i avsaknad av läromedel lägger sin tid på att kopiera stenciler eller leta efter gratis material på nätet istället för att vara med eleverna.

–  Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det skulle säkerställa en mer likvärdig skola.

It används allt mer i skolan
Under de senaste åren har it använts allt mer i undervisningen och digitaliseringen av skolan pågår för fullt. Många skolor har gjort stora investeringar i digital teknik men däremot har investeringarna i läromedel försummats.

 – År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel, visar rapporten.

Det danska exemplet
Rapporten pekar på exempel från Danmark där man 2012 satsade en miljard danska kronor på att fullt ut genomföra digitaliseringen av dansk skola. Satsningen har gett goda resultat. Studier som har gjorts i de danska skolorna och som bygger på intervjuer med lärare visar på att digitaliseringen haft positiva effekter inte minst med avseende på lärarnas tid.

– För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid.

Rapporten tar också upp flera svenska exempel som visar på digitaliseringens positiva effekter med mer motiverade elever och möjligheten att anpassa undervisning efter elevens individuella behov med digitala läromedel.

Digitalt kunskapslyft
Rapporten föreslår en flerårig digitalisering efter dansk modell där staten och kommunen gemensamt går in och satsar. Dessutom föreslås ett digitalt kunskapslyft för det svenska skolväsendet med ökat fokus på digital kompetens i lärarutbildningen.

–  Vi är övertygade om att digitaliseringen har förutsättningar att bli en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta en topposition i PISA-mätningarna, avslutas rapporten.


Läs hela rapporten

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker.

 

Ungdomskulturforskning och klassiska teorier i sociologi i ny tappning.

2015-02-02

Nu kommer de populära böckerna Ungdomskulturer och Sociologi 2.0 i nya upplagor. Författaren till de båda böckerna är Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om samarbete, stöd, lärande, konflikter, makt och aktivism på internet och i sociala medier. Vi träffade Simon och pratade om nyheterna i hans böcker





Boken Ungdomskulturer presenterar svensk ungdomskulturforskning, bland annat studier av ungas identitetsarbete och vuxenblivande. Det handlar om hiphopens roll i svenska förorter, genusfostran i gymnasiet och om hur nätet blir allt viktigare i processen att hitta sig själv, och kanske även andra. I boken medverkar några av Sveriges främsta ungdomsforskare.

I boken Sociologi 2.0 tas både klassiska och sentida teorier upp i relation till samtidskulturella uttryck. Nyckelbegreppen hos kända tänkare som Marx, Weber, Durkheim, Simmel, Bourdieu, Giddens, Goffman, Bauman och Butler ges en ordentlig genomgång.

Nu kommer dina böcker Ungdomskulturer och Sociologi 2.0 i nya upplagor.
​Vad är nyheterna?

Båda böckerna handlar om saker som är väldigt tidskänsliga, och därför har vi sett det som viktigt att hålla dem uppdaterade. När det gäller Sociologi 2.0 är ju själva huvudpoängen att förankra klassisk teori i samtidsexempel. Det som var bra exempel 2007, när första upplagan kom ut, är ju inte med självklarhet bra 2015. Den som har använt Sociologi 2.0 i undervisning kommer definitivt att kunna fortsätta använda andra upplagan på samma sätt, men exempel har uppdaterats genomgående. Den största skillnaden är att kapitlet i första upplagan som fokuserade på reality-tv har omarbetats så att fokus är på videokulturer online. Reality-tv som fenomen finns ju fortfarande idag, men själva frontlinjen för hur identiteter uttrycks och förhandlas visuellt och publikt ligger snarare på platser som YouTube och Instagram.

Du pratar om nya medier i Ungdomskulturer, berätta mer om hur du ser på dem.
Med nya medier menas ju till vardags digitala medier, och både mjukvara och hårdvara, som till exempel webben, Twitter, Facebook, smartphones, tablets och annan nätverkad kommunikationsteknik. Begreppet nya medier är ju relativt, i och med att medier som är nya alltid är nya i relation till andra äldre medier. Det man får fokusera på är de ständiga förändringar som sker i hur medielandskapet är konfigurerat. Vår genomgång av Ungdomskulturer inför andra upplagan har bland annat handlat om att se till att boken fortfarande 2015 förhåller sig till sådant på ett uppdaterat sätt.

Hur kan böckerna användas och vem vänder de sig till?
Ungdomskulturer är ju en antologi som förhoppningsvis kan vara intressant i relation till många utbildningar där ungdomsfrågor är centrala, inte minst lärarutbildningen. Sociologi 2.0 fungerar både som lärobok på grundkurser i samhällsteori, och som inspirerande vid-sidan-om-läsning för studenter på sådana utbildningar.

 

                       


      Läs mer om Ungdomskulturer        ​Läs mer om Sociologi 2.0 

 

 

Gästblogg av Helena Kvarnsell: Mer samarbete än någonsin på BETT

2015-01-30


Vi bad vår pilotlärare Helena Kvarnsell, NO- och tekniklärare på Björknässkolan i Nacka, att gästblogga och dela med sig av sina tankar från BETT-mässan i London i förra veckan.
 


Jag fick än en gång chansen att åka till London i januari för att bland annat gå på en stor mässa som heter BETT. Min BETT-vecka började redan på tisdagen då jag var på en träff med andra lärare från Europa och som alla på olika sätt brinner för användning av IT i undervisningen. En del av dagen ägnades åt ”SpeedGeeking” vilket innebar tillfälle för oss att dela med av oss av hur vi jobbar med våra elever och efter en kort presentation på ca fem minuter gavs åhörarna chans att ställa frågor och föra samtal om det vi just delat. Jag fick en hel del nya idéer faktiskt. De mest spännande uppslagen tyckte jag var de som handlade om samarbete i olika varianter, dels mellan elever i klassen men också mellan lärare runtom världen. Jag är med i ett globalt lärarnätverk och det underlättar att hitta samarbetspartners för mina elever i andra världsdelar. Vi borde alla ta vara på den chansen som internet, översättningsverktyg och nätverk ger oss för samarbete inom och utanför landet. 

På onsdagen trampade jag runt hela själva mässhallen för att leta reda på spännande montrar, grejer, tankar, inspiration och för att kolla runt lite efter årets trender. Det som slog mig är att det är väldigt många fler delnings-lösningar nu än 2008 då jag var på mässan för första gången. Det är olika molntjänster, program, verktyg och andra lösningar där eleverna kan publicera sina alster för andra. Det finns också en hel del lösningar för lärare att dela material med varandra. 

Under torsdagsförmiddagen lyssnade jag på Samantha Becker från New Media Consortium när de presenterade: The 2015 NMC Technology Outlook for Scandinavian Schools: A Horizon Project Regional Report. Detta var ju förstås extra spännande eftersom jag hade äran att vara med i den som expert. Snacka om samarbete att ta fram den! Vi (ca 50 experter från Sverige, Norge och Danmark) har varit inne och redigerat i samma wiki för att tycka till om trender vi ser om teknik i skolan. Under en del av av arbetet med wikin satt jag dessutom uppkopplad via messenger med en av mina vänner som också var med som expert i panelen så att vi kunde hjälpa varandra att förstå uppdraget vi fått. Jag tror att vi lärare behöver professionella nätverk för att jobba effektivare, lära oss av varandra och dessutom ha lite roligt.

På eftermiddagen ledde jag temavandringar på temat Digitala verktyg i matte/NO/teknikundervisningen. Jag hade med mig ungefär tio personer varje gång och de fick en knapp timmes promenad på mässan där jag berättade om mitt sätt att se och inspireras av montrarna. 

Under fredagen lyssnade jag på några seminarier i Datorn i Utbildningens program, det första handlade bl.a. om elever som skrev kokböcker tillsammans, i någon form av wiki, där de som lagat efter receptet kunde gå in och redigera, komma med bra tips på hur man kan byta ut råvaror mot andra osv. Efter det seminariet lyssnade jag på Ingrid Carlsson, från Björkebyskolan, som berättade om hur hon använder Gleerups interaktiva böcker med sina elever och hur hon och hennes kollegor delar med sig av sitt material inom läromedlet. Se där, ännu ett exempel på samarbete. Jag och Marcus Ander, Gleerups, har ju åkt ”land och rike runt” senaste året för att försöka sprida vårt budskap om dela-med-sig-kulturen och jag måste säga att det värmer mitt dela-hjärta att se så många exempel på att samarbete, kollegialt delande och nätverk under veckan i London. Jag tror att det är viktigt att vi lärare inser att vi behöver varandra och att det aldrig varit lättare att hålla kontakten med kollegor runt om världen.

Vill ni komma i kontakt med mig hittar ni mig via Twitter som @helenakvarnsell eller via min blogg matteochno.


Helena Kvarnsell

 

– Skicklig konflikthantering ger förbättrade relationer och en bättre verksamhet.

2015-01-20

I dagarna släpps boken Konflikthantering på arbetsplatsen. Vi fick en pratstund med bokens författare Thomas Jordan, docent och universitetslektor i arbetsvetenskap vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.



Varför har du skrivit en bok om konflikthantering på arbetsplatsen? 
– Temat konflikter och konflikthantering i arbetslivet är relevant för alla, förr eller senare. Konflikter är till sin natur ofta frustrerande, men innebär också att det är någon som är motiverad att ändra på något. Det finns ju därför ofta en möjlighet att ta vara på den motivationen och faktiskt förändra en situation till det bättre. Men konflikter är samtidigt blockeringar, så man kan behöva bra redskap för att kunna ta vara på potentialen till positiv förändring. Boken bygger på många skickliga praktikers och teoretikers erfarenheter och syftar till att vara direkt praktiskt användbar för alla som behöver kunna hantera konflikter så bra som möjligt, säger Thomas Jordan.

Hur ser du på konflikter och konflikthantering?
– När man förstår hur konflikter fungerar och kan sortera bland dem, då känns de mindre obehagliga och kanske till och med spännande. Det finns givetvis konflikter som bara är jobbiga och som heller inte går att lösa till allas belåtenhet. Men det går mestadels att göra en positiv skillnad. Och ibland kan skicklig konflikthantering innebära förbättrade relationer, fördjupad självkännedom, stärkt självförtroende och en bättre verksamhet. Konflikter handlar per definition om frågor som människor upplever som viktiga, så att arbeta med konflikter är att arbeta med viktiga teman, säger Thomas Jordan. 

Vem vänder sig boken till?
– Boken är skriven för alla som är intresserade av temat konflikter i allmänhet och konflikter i arbetslivet i synnerhet. Givetvis är temat särskilt relevant för de som har eller kommer att få roller där det ingår i arbetsuppgifterna att hantera konflikter. Det kan handla om chefer, projektledare, personalspecialister, skyddsombud, fackföreningsombud, jurister, arbetsmiljöinspektörer och organisationskonsulter. Boken ger redskap för att förstå konflikter, förstå hur man själv kan bli skickligare i att hantera konflikter, få överblick över de redskap och strategier som finns för att hantera uppkomna konflikter, samt strategier för att bygga robusta samarbetskulturer, där konflikter inte har så stora möjligheter att utvecklas destruktivt, säger Thomas Jordan. 

Du har själv arbetat med konflikter i arbetslivet, som utbildare, forskare, handledare och medlare och är bland annat huvudförfattare till den stora webbplats om arbetsplatskonflikter som finns vid Göteborgs universitet. Berätta om dina erfarenheter.  
– Jag träffar många som har behov av konflikthanteringskompetens: personer som är mitt i akuta konflikter, chefer som behöver rådgöra om hur en konflikt ska hanteras, organisationskonsulter som har besvärliga uppdrag och inte minst många som söker kunskap och redskap därför att de vet att de kommer att ha nytta av stärkt kompetens. Min roll är ofta att vara bollplank och utbildare. För mig är det djupt meningsfullt att ha möjlighet att bidra till att både de som är direkt inblandade i konflikter och de som behöver agera i andras konflikter utvecklas i sina möjligheter att göra det bästa av situationen, avslutar Thomas Jordan. 

Läs mer om boken Konflikthantering på arbetsplatsen

 

 

 

 

Gästblogg av Krister Widell: Digitala läromedel frigör tid och ökar motivationen

2015-01-15


I dag skriver Krister Widell, fristående konsult inom verksamhetsutveckling med hjälp av IT på vår gästblogg. Inlägget är tidigare publicerat i tidskriften DIU 8/2014.  

För att följa upp de pågående danska satsningarna på it i skolan genomförs också undersökningar för att försöka se vilka resultat som kan avläsas av satsningarna. En sådan undersökning är Anvendelse af digitale laeremidler – effektmåling publicerad i juni 2014 och gjord av konsultföretagen Ramböll och Boston Consulting Group. 



Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i följande punkter: 

•    Överraskande många lärare använder digitala läromedel men det är stor skillnad i användningen mellan skolor och mellan lärare.

•    Digitala läromedel bidrar speciellt till differentiering av undervisningen och till ökad motivation.

•    De bidrar i mindre utsträckning till autencitet (verklighet/aktualitet) eller till elev-till-elev-lärande. 

•    Digitala läromedel kan hjälpa till att frigöra tid för lärarna, särskilt i förberedelsefasen.

•    För att uppnå de tidsmässiga fördelarna är skolans it-infrastruktur samt tillgängligheten till de digitala läromedlen viktig. 

Lärarna uppskattar att digitala läromedel i genomsnitt används i 40 procent av undervisningen. Detta varierar mycket mellan olika ämnen. Mest används de i de danska och i ämnesövergripande undervisning, minst i musik och andra kreativa ämnen. Att användningen är hög bekräftas av att inköp av digitala läromedel har ökat per elev och år från 137 kronor år 2010 till 327 kronor 2013. 

I undersökningen ingår både didaktiska och icke-didaktiska läromedel (till exempel verktygsprogram, lexikon), men de förra är i klar majoritet. 

Olika typer av digitala läromedel 
För att kunna göra undersökningen har man skapat en metod som bygger på att olika typer av digitala läromedel först definieras. 

Repetitiva: övningsläromedel, ofta med enkel antingen-eller-logik. Enkel feedback. 

Förmedlande: generaliserat och formaliserat vetande, ofta med ”Bok”-logik.

Stöttande (enligt Vygotskij): elevcentrerad stöttande pedagogik, problemorienterad undervisningsprocess, eleven konstruerar kunskap. 

Praktiskt stöttande: kollektiv kunskapsbyggnad ofta med verkliga problemställningar, interaktiviteten har social karaktär.

Sammanlagt undersöktes och kategoriserades omkring 55 läromedel. 

Därefter identifierades olika utvärderingsparametrar: Läroplanskoppling, innehållskvalitet och professionalism, aktivitetsorientering, rumsligheter, tillgänglighet, progression och mål, differentiering, användbarhet och sammanhang. 

Slutligen tar man fram olika faktorer som man tror påverkar användningen: Typ av skola, skolkultur, infrastruktur, organisation, lärarroll, elevroll, undervisningsform och ämnesinriktning. 

Danskt helhetsgrepp
Det är en kvalificerad och mycket genomarbetad studie där ett stort antal lärare deltagit i både kvantitativa och kvalitativa former och där en mängd läromedel undersökts. Undersökningen ger en utmärkt grund för att fortsätta utveckla arbetet med digitala läromedel. Den är heller inte en enskild insats utan en del i en lång process för att förstå hur it kan användas i den danska skolan. Den danska skolan har tagit ett helhetsgrepp i denna fråga. 

I Sverige finns ingenting för närvarande som tyder på att vi kommer göra samma sak. Skolinspektionen beskriver i den aktuella rapporten Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat att det svenska skolsystemets olika delar inte hänger ihop på ett bra sätt. Andreas Schleicher, PISA-chef på OECD, säger att ”…Sweden has a weak overall school system”.

Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att it i den svenska skolan skulle må bra av att hanteras sammanhållet och att en strategisk plan som grund för ett utvecklingsarbete snarast borde upprättas.

Krister Widell 

Under BETT-mässan, mötesplatsen kring IT och lärande, den 21-23 jan i London, arrangerar DIU ett innehållsrikt program på plats. DIU inleder studiedagarna redan den 20-21 jan med ett konferensprogram i Köpenhamn med fokus på danska erfarenheter kring digitalisring, läromedel och lärarutbildning. Bland de medverkande finns företrädare för departement, myndigheter, läromedelsleverantörer, pilotskolor, forskare och elever. Under BETT arrangerar DIU också Scandinavia@BETT där tre skandinaviska länders experter och myndigheter presenterar sin trendspaning. Gleerups medverkar under BETT med ett seminarium.

Läs mer om BETT 

 

 

 

Ditt bidrag gör skillnad!

2014-12-16

För varje lärare som börjar prenumerera på Gleerups nyhetsbrev skänker vi 30 kronor till Rädda Barnens projekt För en tryggare skola. Under året som gått har detta resulterat i att vi kunnat skänka 230 000 kr och därmed medverkat till att ge alla barn i Sverige tillgång till bra utbildning och samma möjligheter i skolan. 



Rädda Barnen har under många år arbetat för en trygg och rättvis skola. Vi fick en pratstund med Sonny Andersson, som arbetar med Rädda Barnens utbildningsfrågor lokalt.

– Projektet ”För en tryggare skola” utgår från Barnkonventionen, forskning och Rädda Barnens erfarenheter. Vi har tagit fram ett material med fem checklistor som alla är framgångsfaktorer då en skola vill arbeta för att få en tryggare skola.  Det kan bland annat användas för ett bra värdegrundsarbete och ger konkreta tips och råd för hur skolan kan arbeta vidare, säger Sonny Andersson. 

Likvärdig skola 
Rädda Barnen har också tagit fram ”Rädda Barnens nio skolkrav” som ställer krav på kommuner, Skolverket och regeringen.

– Rädda Barnen har formulerat ett antal krav i områden som har stor påverkan på elever och deras vardag i skolan. Områden som, trots att de omfattas av skollagen, idag är åsidosatta. Till exempel ska skolan vara avgiftsfri, men våra undersökningar visar att skolan långt ifrån är det. Vi vill också att eleverna ska ha en rimlig tillgång till skolkurator eller skolpsykolog.  Det viktigaste kravet är dock att skolan ska vara likvärdig, att alla barn oavsett bakgrund ska få samma chans att uppnå kunskapskraven. Så är det inte idag, säger Sonny Andersson.

Ökad vuxennärvaro
– Ökad vuxennärvaro i skolan är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få en tryggare skola. Här erbjuder vi skolan en plan för hur detta ska fungera där också eleverna inkluderas. Hur är en bra rastvakt? Har eleverna fått kartlägga otrygga platser? Hur fungerar vuxennärvaron i ”mellanrummen”, platser på skolan där vuxna sällan finns, till exempel när eleverna är på väg från gympan till klassrummet? Rädda Barnen har ett koncept för frivilliga ”Rastvänner”, där vi stöttar skolan inom detta område, säger Sonny Andersson.

Läxhjälp 
I projektet har Rädda Barnen gjort ett stort antal aktiviteter. Mycket av Rädda Barnens arbete sker i lokalföreningar där man bland annat erbjuder läxhjälp.

– Antalet barn som är med på läxhjälpen varierar från olika orter, allt från ett par stycken upp till ett tjugotal. Läxhjälpen i sig är viktig, men än viktigare är den relation som byggs upp mellan läxhjälparen och eleven. Många gånger är detta den enda schyssta vuxenrelationen som eleven har, så det som börjar med matte eller svenska övergår till en relation där eleven delar med sig av sina problem och där Rädda Barnen innebär skillnad, avslutar Sonny Andersson.

Läs mer om Rädda Barnens arbete med ”För en tryggare skola” 

Läs mer om Gleerups samarbete med Rädda Barnen

Vill du också bidra?
Tipsa en kollega att börja prenumerera på Gleerups nyhetsbrev så samlar vi tillsammans in mer pengar till Rädda Barnens projekt För en tryggare skola. Börja prenumerera så skänker vi 30 kr till Rädda Barnen

 

Tandemcykel levereras till vinnaren i vår delatävling

2014-12-15

Stort grattis till Anna Person i Delsbo som vann första pris i vår instagramtävling på Skolforum! Anna har visat att hon vill dela sin kunskap och i förra veckan levererades förstapriset, en tandemcykel.
 

Här ser vi Martin Ljungström Gleerups, som hämtar ut tandemcykeln för vidare leverans till vinnaren.
  

Anna Persson jobbar på Ede skola i Delsbo, i en 2:a. 

– För tillfället jobbar jag 50% och är föräldraledig resten av tiden så jag undervisar just nu 51 elever i SO och så blir det lite svenska, berättar Anna. 


Delar kunskap 
 Att dela kunskap är något jag gör både privat och på jobbet. På jobbet delar jag med mig av min kunskap till eleverna och till arbetslaget. Vi har ett kanonbra arbetslag där vi ger och tar, vilket jag tycker ska vara en självklarhet i ett lag. Jag som relativt nyutbildad lärare känner att de mer erfarna lärarna är intresserade av vad jag gör på mina lektioner och tar gärna del av det. Vi lär av varandra. 


 Privat så delar jag med mig av min kunskap till min son på 1 år och 7 mån som har så mycket att lära. Jag är även kettlebellinstruktör så där delar jag också med mig av min kunskap, avslutar Anna. 


Dela din kunskap i Gleerups interaktiva böcker 
I Gleerups interaktiva böcker har vi gjort det lätt att dela med sig av sin kunskap. Du kan lägga till eget innehåll, sådant du skapat själv eller länkat från internet. Texter, filer, filmklipp och länkar – allt blir en naturlig del av boken. Med Gleerups smarta delafunktion kan du enkelt dela med dig av ditt tillagda material till en, flera eller alla elever och även till dina kollegor på skolan. På så sätt kan du individualisera undervisningen på bästa sätt. Resultatet blir ett flexibelt läromedel som är anpassat för varje elev. 

Läs mer om delafunktionen och andra funktioner i den interaktiva boken i vår Snabbguide 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 

P.S. Snart kan du också dela ditt material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat. Håll utkik!

 

Hur gör man ett halvt pepparkakshus?

2014-12-05

 

 

Det är många klasser runt om i landet som är med och öppnar luckor i Prima julkalender. Varje dag får de nya kluriga uppgifter att lösa inom matematik och svenska.
I lucka fyra fanns en mattefråga om pepparkakshus:

Nima har hittat en ritning till ett pepparkakshus. Han vill baka ett pepparkakshus som är hälften så stort. Vilka mått ska hans hus ha? Gör en ny ritning med Nimas mått på.

Fjordskolan
Från Fjordskolan i Onsala fick vi det här svaret och fina bilder: 


Här kommer vår lösning och en bild på byn vi byggde av dessa pepparkakshus. Jätteintressant diskussion efteråt med area och om alla mått halveras så blir ju arean bara 1/4. För många var ju halvering lätt men det var skönt för de som har svårt att känna sig som världsmästare också.

Tack Prima!!:)

skriver Joakim, klassföreståndare för Rodret 5

 


Vill din klass också vara med och öppna luckor och lösa kluriga frågor? Här hittar du Prima julkalender

 

Äntligen dags att öppna första luckan!

2014-12-01

Idag är det den 1 december och äntligen dags att öppna första luckan. Häng med och öppna luckorna i Prima julkalender fram till jul.


Bakom luckorna i årets Prima julkalender finns kluriga uppgifter både inom matematik och svenska, för att fira att Prima nu finns inom båda ämnena. 

Låt eleverna i din klass öppna en ny lucka varje dag. Uppgifterna kan lösas individuellt eller i grupp.

Du som lärare hittar samtliga frågor, så att du kan förbereda dig utan att öppna luckorna i förväg i lärarhandledningen

Vill din klass delta i en utlottning av en klassuppsättning biobiljetter? Skicka då in en lösning på gåtan från den 4 eller 15 december. Läs mer

PS. Sprid gärna Prima julkalender till kollegor och vänner! Längst upp på kalendern finns en röd flik som du kan fälla ner och enkelt dela den via mejl och sociala medier.

Läs mer om Prima svenska

Läs mer om Prima matematik

 

 

Granskare i historia sökes!

2014-11-26

Vill du vara med och forma framtidens läromedel hos oss på Gleerups? Just nu letar vi efter lärare som vill granska läromedel i historia kurs 1b.

Vi vet av erfarenhet att det är i samarbete med er lärare som de bästa idéerna föds och tar form. 

Vi söker dig som är lärare för gymnasiet i historia, har jobbat som lärare i minst tre år, har undervisat i kurs Hi 1b och vill ha ett spännande uppdrag som granskare.
 

Uppdraget innebär att du läser och kommenterar texterna utifrån din erfarenhet som lärare. Är upplägget bra? Språket? Kommer boken att fungera i klassrummet? Är rätt saker med? Hur är övningarna? Du ska alltså inte faktagranska boken.


Låter det intressant?
Kontakta läromedelsutvecklare Cecilia Barnes, 
​så berättar hon gärna mer. Mejla direkt till 
cecilia.barnes@gleerups.se.

Läs mer om vad det innebär att vara författare eller granskare på Gleerups. 

 

 

 

Visst är Fredrik Reinfeldt Sveriges statsminister?

2014-11-25

Elever behöver aktuella och kvalitetssäkrade läromedel. Senast i förra veckan uppmärksammades hur lärare i svenska skolor i allt högre grad använder it i sin undervisning men att skolorna däremot inte alls investerat i digitala läromedel. Allt fler skolor börjar dock inse att digitaliseringen måste fyllas med ett innehåll och Gleerups presenterar nu den första helhetslösningen för svenska grund- och gymnasieskolor.  
 


I förra veckan kom Lärarnas riksförbunds undersökning bland 1 500 lärare som visade att Sverige med internationella mått satsar relativt lite på läromedel. En svensk elev fick i fjol i snitt läromedel (både tryckta böcker och digitala läromedel) för 546 kronor, att jämföra med en dansk elev som fick läromedel för nästan tre gånger så mycket (1 398 kronor). Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev.

Under det senaste halvåret har Gleerups märkt hur allt fler skolor och kommuner efterfrågar ett effektivare sätt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger.

– Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form. Därför erbjuder vi nu en efterfrågad helhetslösning för högstadiet och gymnasiet. För 59 kronor per elev och månad ges tillgång till digitala läromedel i alla ämnen, säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef, Gleerups.

Grubbeskolan i Umeå är en 7-9-skola där varje elev har en egen dator och som nyligen valt en helhetslösning med Gleerups interaktiva böcker.

– Implementeringen av en-till-en har underlättats betydligt genom att elever och lärare upplevt att de från start fått aktuella och interaktiva läromedel i sina datorer, säger Klas-Göran Stridh, rektor på Grubbeskolan.

Med Gleerups interaktiva böcker följer en mängd funktioner som förenklar elevens lärande och gör läromedlet lättillgängligt. De är plattformsoberoende och fungerar lika bra på surfplatta som på dator eller i mobilen. Innehållet uppdateras fortlöpande och är alltid aktuellt.

– Genom att arbeta med de interaktiva böckerna har det blivit enklare för lärarna att undervisa med datorn som hjälpmedel. Användandet har också förenklats för både elever och  lärare genom att de interaktiva böckerna fungerar på ett likartat sätt i de olika ämnena, säger Klas-Göran Stridh.

– Att höja kunskapsresultaten i skolan kräver insatser på flera områden. Självklart borde lärare och elever ha tillgång till uppdaterade och kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen. Investeringen i digitala läromedel är väldigt liten i förhållande till investeringarna i datorer och surfplattor, avslutar Elisabeth Lennartsdotter.

Läs mer om Gleerups helhetslösning med digitala läromedel 
 

 

 

Release för ny bok om filmpedagogik på Svenska Filminstitutet

2014-11-21

I går hölls bokrelease i Filmhuset i Stockholm för nya boken Introduktion till filmpedagogik. Releasen var en del av Svenska Filminstitutets stora seminarium om barn och film: ”Bobo 14 – alla barns rätt till filmkulturen”.

På bildeen ses Bengt Göransson under bokreleasen. Foto: Christopher Mair, Svenska filminst.  

Det var en fullspäckad inspirationsdag för filmbransch, barnkulturarbetare, pedagoger, studenter, forskare och alla med intresse för barn och film. De medverkande belyste ämnet barn och film ur en mängd olika perspektiv. Det fanns gott om tillfällen för publiken att ställa frågor och diskutera.

Vid bokreleasen av Introduktion till filmpedagogik medverkade Bengt Göransson, tidigare kultur- och utbildningsminister och Per Eriksson, Svenska Filminstitutet.

Boken belyser hur film kan användas för en modern, dialogbaserad undervisning i skolan. Malena Janson, forskare, skribent och samordnare för Barn & Unga på Svenska Filminstitutet är redaktör för boken.

Varför har du skrivit boken?
– Därför att filmpedagogik öppnar för mycket lustfyllda och effektiva undervisningsmetoder som många inte känner till. Få verktyg är så tacksamma att använda i klassrummet som filmmediet och många lärare vittnar om hur också de mest svårmotiverade eleverna ofta når häpnadsväckande resultat. Det har länge saknats en bok som visar på filmpedagogikens fantastiska möjligheter och med Introduktion till filmpedagogik hoppas vi dels svara mot ett behov som vi vet finns, dels inspirera nya pedagoger till undervisningsmetoder de inte visste fanns.  

Berätta lite om skribenterna som medverkar i boken.
– Skribenterna är en spännande blandning av verksamma lärare och filmpedagoger, forskare, filmvetare och skribenter som alla har det gemensamt att de har stor kunskap om sitt respektive filmpedagogiska område. På det sättet bjuder boken på en väldig bredd men också på djup. Det är inte någon ”allmän” kunskap om vad filmpedagogik är som förmedlas, utan det är verkligen experterna som skriver om sina respektive områden på ett lättillgängligt sätt. 

Vilka förväntningar har du med boken? 
– Det är roligt att boken släpps just nu, eftersom filmpedagogiska undervisningsmetoder ligger helt i linje med den nya regeringens satsningar på dels kultur i skolan. Medie- och informationskunnighet är dessutom en av utbildningsminister Gustav Fridolins hjärtefrågor och jag hoppas att filmpedagogiken nu ska få en rejäl skjuts i de svenska skolorna.

Läs mer om boken 

 

Alla pengar har gått åt till elevdatorer – skolorna saknar digitala läromedel.

2014-11-20

 Det har varit bra fart på it-användningen i skolan, men det stora problemet är att det inte finns några pengar till digitala läromedel. Så säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en artikel i dagens Svenska Dagbladet.




Svenska Dagbladet pekar i sin artikel på att it i undervisningen nu ökar i snabb takt. Drygt en tredjedel av lärarna använder idag it i de flesta av sina lektioner. Skolor runt om i landet har under de senaste åren gjort stora investeringar i datorer och surfplattor. Däremot har investeringarna i läromedel varit mer blygsamma.

Digitala läromedel för 27 kr
En rapport som tidigare tagits fram av kampanjen Mer tid för lärande visar att under 2012 köpte de svenska skolorna datorer och annan hårdvara för i genomsnitt 1 770 kronor per elev. Under samma period var investeringarna i digitala läromedel endast 27 kronor per elev. Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig skola. Något som blir svårt att uppnå när bristen på kvalitetsgranskade läromedel är så stor. 


Undersökningen som publiceras i Skolvärlden idag visar att åtta av tio lärare inte hinner kvalitetsgranska läromedlen. 

– Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta, säger Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, i Skolvärlden idag.  

Tidningen Skolvärden publicerar idag också en undersökning som gjorts bland 1 500 lärare och som visar att Sverige med internationella mått satsar relativt lite på läromedel. En svensk elev fick i fjol i snitt läromedel för 546 kronor, att jämföra med en dansk elev som fick läromedel för nästan tre gånger så mycket (1 398 kronor). Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev.

– Vi på Gleerups ställer oss positiva till den efterfrågade granskningen av läromedel. Vi tror att alla elever behöver strukturerade läromedel som är granskade, kvalitetssäkrade samt anpassade till centralt innehåll, kursplaner och uppsatta mål, säger Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Interaktiva böcker ny typ av digitala läromedel 

Gleerups har lyft frågan om digitaliseringens brist på innehåll under lång tid och har utvecklat en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. Här finns allt samlat på ett ställe: texter, bilder, filmer, förklarande animationer, övningar, fördjupningsmaterial och plats för egna anteckningar. Dessutom går det att bygga ut de interaktiva böckerna med eget material, sådant läraren skapat själv eller länkat från internet.


De interaktiva böckerna är plattformsoberoende och fungerar lika bra på surfplatta som på dator eller i mobilen. Innehållet uppdateras löpande och är alltid aktuellt samt finns samlat på ett och samma ställe. Gleerups interaktiva böcker är utvecklade i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det har funnits en kritik mot digitala läromedel där man beskrivit dem som "bok på burk". Med det menar man att den digitala produkten består av inscannade papperssidor, en platt digital version av den tryckta boken. Med dagens plattformsoberoende interaktiva böcker erbjuds istället elever en interaktiv läsupplevelse, långt ifrån en enkel PDF-version av en tryckt bok. Upptäck skillnaden med Gleerups interaktiva böcker. Prova gärna själv!

 



 

 

– Det blir lättare att stimulera de skoltrötta eleverna

2014-11-13

Stort grattis till vår pilotlärare Carola Fransson på Karl-Oskarskolan i Växjö som fått priset Årets Nätspridare 2014! Priset delades ut vid digitala kompetensdagen i Kronoberg. 



Varför får du priset Årets nätspridare 2014?
– Jag blev nominerad av min rektor till denna tävling främst för att jag varit mycket aktiv i arbetet med iPad på mellanstadiet. Jag har också suttit med i en grupp som tillsammans med Linnéuniversitetet arbetat fram material som kan bli en möjlig app inom matematik. 

Nomineringen är:
”Carola Fransson har med iPad, internet och Smartboard utvecklat en pedagogisk struktur för att väcka lusten till inlärning bland våra elever i årskurs 4 och 5. Hon är även involverad i projektet PLACES, initierat av forskare knutna till Linnéuniversitetet, där mobil teknik utnyttjas för att skapa applikationer som främjar barnens matematikinlärning.”

Vad ser du för fördelar med att jobba digitalt? 
– Det är lättare att få med elever som har svårigheter att läsa och skriva. Det blir lättare att stimulera de skoltrötta eleverna till att vara mer aktiva med interaktiva verktyg jämfört med att sitta med papper och penna. Det är även lättare att fånga upp de eleverna som behöver mer utmaningar.

Du är pilotlärare och jobbar med Gleerups interaktiva böcker, vilka funktioner i de interaktiva böckerna uppskattar du och dina elever mest? 
– Främst är det jättebra att det finns filmklipp och interaktiva uppgifter i varje kapitel. Det är även uppskattat att man lätt kan fördjupa sig på området genom att gå ut och söka vidare på de olika söksidorna som Gleerups erbjuder. Bra ordlistor och extra bra att ord i texten är länkade till ordlistan för en tydlig förklaring.

Lyssna på ett inslag i Sveriges Radio där Carola berättar mer om sina erfarenheter av interaktiva böcker där t ex elever med svårigheter kan lyssna på texten.

Läs mer om Gleerups pilotskolor.

 

 


 

- Det känns väldigt viktigt att vara just lärare och jobba med elever

2014-11-07

Under Skolforum fick Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan, Stockholm, ta emot lärarpriset Guldäpplet. Vi fick en pratstund med henne i vimlet efter prisutdelningen. 


Karin Nygårds är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad. Hon får priset för sitt arbete med att ge elever verktyg för att utveckla sitt språk och behärska sin digitala miljö. Hon har gjort stora insatser för att lyfta digitalkunskap som ett eget ämne i undervisningen, med verklighetsanknutna uppgifter.  Hon bidrar till att förnya debatten kring digitaliseringen i skolan och är en viktig röst i den aktuella diskussionen om skolans utveckling, står det i juryns motivering.

Vad betyder det för dig att få priset Guldäpplet?
– Det är en stor ära och glädje att få pris för det jag gör. Många tittade konstigt på mig när jag började med programmering för ett och ett halvt år sedan. En del tittar fortfarande konstigt på mig, men nu vet jag att fler än jag förstår poängen. Jag hoppas också kunna utnyttja lite av äpplets guldglans för att få mer tyngd i mina ord och på så sätt få till en förändring fortare.

Hur vill du som lärare bidra till utvecklingen? 
– Jag försöker hitta metoder som passar in i olika åldrar och miljöer. Jag försöker ha ett helikopterperspektiv på allt jag gör, för att leta det generella som kommer många till godo. Det känns väldigt viktigt att vara just lärare och jobba med elever, inte jobba med skrivbordsutveckling.

Vad ser du som den stora utmaningen av digitaliseringen av skolan?
– Det är en komplex fråga. Digitaliseringen innebär förändringar på många aspekter av livet och samhället, oavsett om du är med på tåget eller står utanför. Vi måste på något sätt köra parallella processer här, utbilda både lärare och elever samtidigt. 

– Frågan är om vi ska anpassa undervisningen efter vad lärare kan eller vad elever behöver? Vår värld har fått en till dimension, den är härlig att lära sig!

Vad tycker du är den viktigaste frågan kring IT i skolan och varför? 
– Jag tycker det är viktigare att förstå vad IT i skolan innebär för undervisningen och vad IT gör med samhället i stort, än att lärare lär sig hantera digitala verktyg. Det är självklart viktigt det med, men av de två olika delarna av digital kompetens tycker jag att det är viktigast att vi lär oss sammanhanget, än specifika verktyg.

Lärarpriset Guldäpplet vill lyfta aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT och inspirerat elever och kollegor. Gleerups är partner till Guldäpplet sedan 2013. Karin Nygårds vann Guldäpplets 1:a pris 2014. Ylva Pettersson vann Juryns Särskilda Pris 2014 och Jacob Möllstam och Ulrika Jonson delade Guldäpplets 2:a pris 2014. 

Läs mer om Guldäpplet 2014

 

 

Full fart på Skolforum

2014-11-03

Ett stort tack till alla som vi träffade på Skolforum! Mer än 7000 besökare kom till Skolforum och deltog i 180 seminarier bland 110 utställare. Gleerups monter var välbesökt och många deltog i vår instagramtävling #deladinkunskap.



– Det har varit minst sagt högtryck i vår monter och många har testat våra interaktiva böcker och tittat närmare på deras smarta funktioner. Det är jätteroligt att möta lärare som använder vårt material varje dag, säger Marie Delshammar, läromedelsutvecklare.

Under mässan höll Gleerups flera intressanta seminarium. Helena Kvarnsell, lärare och Marcus Ander från Gleerups pratade om hur delningskultur och läromedel kan mötas. 

– Att som lärare dela med sig av material spar tid, ökar likvärdigheten och leder till både utveckling och reflektion, menar Helena Kvarnsell.

– I Gleerups interaktiva böcker finns en delningsfunktion som gör det enkelt att lägga till material och sedan dela det med sina elever och även med sina lärarkollegor. Till våren kommer man också att kunna dela material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat, berättade Marcus Ander.
Läs mer om delafunktionen i Gleerups interaktiva böcker

Det var fullsatt på vårt seminarium när Maria Westman, forskare och författare talade om Att skriva sig till läsning (ASL). Annika Lantz Andersson höll ett uppskattat seminarium utifrån den nya boken Lärare i den uppkopplade skolan

Under Skolforum delades också lärarpriset Guldäpplet ut, ett pris som vill lyfta aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT och inspirerat elever och kollegor. Gleerups är partner till Guldäpplet sedan 2013. Stort grattis till Karin Nygårds som vann Guldäpplet 2014, Ylva Pettersson som vann Juryns Särskilda Pris 2014 och till Jacob Möllstam och Ulrika Jonson som delade Guldäpplets 2:a pris 2014.
Läs mer om Guldäpplevinnarna

Stort grattis till våra författare Karin Danielsson, Hans Almgren, Karin Smed Gedin och Eva Hedencrona som under mässan fick ta emot läromedelspriset Lärkan. Prisutdelare var utbildningsminister Gustav Fridolin.
Läs mer om Lärkanpristagarna

Många passade också på att ta en selfie i vår monter och dela vidare i vår instagramtävling. Vinnaren presenteras senare i veckan. 



På bilden syns några av dem som tog selfies i vår tävling. Karin Nygårds Guldäppelvinnare 2014, Marcus Ander och Helena Kvarnsell som höll seminariet om delakultur och läromedel, Peter Becker ordförande i Guldäpplets jury, Karin Danielsson författare och Lärkanprisvinnare, Maud Ejestam Gleerups, Hans Almgren författare och Lärkanprisvinnare, Jenny Lundström SLFF, Wiwi Ahlberg SLFF och Richard Hultén författare.   

 

Bli en delare!

2014-10-29

Nu har vi gjort det enkelt att dela kunskap – bygg ut våra interaktiva böcker med ditt eget material. Dela det sedan till en, flera eller alla elever. Eller till dina kollegor på skolan. 



Vi på Gleerups tror att alla elever behöver strukturerade läromedel som är granskade, kvalitetssäkrade och anpassade till centralt innehåll, kursplaner och uppsatta mål. Men vi tror också att du som lärare vet bäst vad just dina elever behöver. Därför har vi gjort det lätt för dig att dela ditt eget material och anpassa Gleerups interaktiva böcker till din undervisning och dina elever.

Bygg ut boken med eget material 
I Gleerups interaktiva böcker kan du lägga till eget innehåll. Det kan vara sådant du skapat själv eller länkat från internet. Texter, filer, filmklipp och länkar – allt blir en naturlig del av boken. Ditt material får samma höga tillgänglighet och funktioner som ursprungligt innehåll i den interaktiva boken.


Dela materialet med andra
Med Gleerups smarta delafunktion kan du enkelt dela med dig av ditt tillagda material till en, flera eller alla elever.  Även till dina kollegor på skolan! 

På så sätt kan du individualisera undervisningen på bästa sätt. Resultatet blir ett flexibelt läromedel som är anpassat för varje elev. Vi tror på kombinationen av struktur och flexibilitet – ett kvalitetssäkrat innehåll som du kan bygga ut och anpassa.

P.S. Snart kan du också dela ditt material med andra lärare i hela Sverige och ta del av det material som andra delat. Håll utkik!

Läs mer om delafunktionen och andra funktioner i den interaktiva boken i vår Snabbguide.


Bli en delare  prova valfri interaktiv bok gratis i 10 dagar.


 

Gleerups författare får läromedelspriset Lärkan 2014

2014-10-27

Vi gratulerar våra författare Karin Danielsson och Hans Almgren samt Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin som idag fick ta emot läromedelspriset Lärkan på Skolforum i Stockholm.  Prisutdelare var utbildningsminister Gustav Fridolin. 
 


Karin Danielsson får priset i kategorin Förskola/ Lågstadium med motiveringen:

Karin Danielsson är en erfaren lågstadie- och speciallärare och författare till en mängd läromedel. Hon lyckas förmedla sitt stora intresse för djur och natur till de mindre barnen på ett fascinerande sätt. Karin presenterar spännande fakta som verkligen fångar barnens intresse. Detta innebär att eleverna växer både när det gäller kunskap och läsfärdighet. Hon har även författat läromedel i svenska, matematik och engelska för de tidigare åren. Karin Danielsson är en värdig vinnare av Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014.

Karin Danielsson har skrivit ett flertal läromedel för grundskolans tidigare år, inom svenska, matematik och engelska.

Med de små barnens bästa för ögonen gör hon material som på ett tydligt och pedagogiskt sätt låter elevernas förmågor växa. Karin har ett stort intresse för djur och natur och förmedlar den kunskapen i flera av sina böcker. 

Karin är författare till flera av Gleerups populära böcker och serier som Mitt naturbibliotek, Mitt faktabibliotek, Uggleböckerna, Djur i Sverige, Djur i världen, Prima matematik Förskoleklass, Easy English och den nya serien inom läsförståelse Tripp Trapp Trull

Hans Almgren får priset i kategorin Gymnasium med motiveringen:

Hans Almgren har en mångårig bred och djup produktion med väl genomtänkt och nivåanpassat didaktiskt framställningssätt i sina verk, som väcker både nyfikenhet och ämnesintresse hos eleverna och stimulerar deras självständiga tänkande och källkritiska medvetenhet. Ämnesinnehållet är aktuellt och väl anpassat till skolans läroplaner, kurs- och ämnesplaner och underlättar lärarens undervisning och utvärdering av elevernas prestationer. Både ämnesinnehåll och framställningssätt liksom det pedagogiska anslaget bidrar till en identifierbar kunskapsprogression hos eleverna. Hans Almgren är en värdig vinnare av Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014.

Hans Almgren är en av författarna till Gleerups gymnasieklassiker Alla tiders historia som gavs ut första gången 1984. Den var på sin tid helt nydanande och sedan dess har den tryckts i ständigt nya upplagor och är fortfarande ett av de mest populära läromedlen. Hans har ett brinnande intresse för historia och är en mycket god historieberättare. Med sina lättlästa fängslande texter har han fångat generationer av gymnasieelever.

Under de senaste 30 åren har Hans varit en mycket produktiv läromedelsförfattare. Fram till sin pension nyligen var han också verksam som gymnasielektor i Arboga.

Hans är också medförfattare till Gleerups läromedelsserier i historia Reflex och Kompakt. I dagsläget är han involverad i arbetet med  Utkik, ett helt nytt läromedel i samhällskunskap för 4-6.

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin får tillsammans med sin medförfattare Peter Watcyn-Jones priset i kategorin Högstadieum.

Eva och Karin har dessutom skrivit tre stora serier för Gleerups; Genrekoden för högstadiet, Bra Svenska och Blickpunkt för gymnasiet. De har också författat övningsböcker till elever med svenska som andraspråk i serien Ord med tanke på …

Läromedelspriset Lärkan delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF). Priset delas ut i fem kategorier: Förskola/Lågstadium, Mellanstadium, Högstadium, Gymnasium och Universitet/Högskola. Prissumman är på 50 000 kronor. Lärkan, som delas ut varje år, är avsett att framhäva författarens roll när det gäller att ta fram läromedel, i tryckt eller digital form. Syftet med priset är att framhäva god textkvalitet samt goda pedagogiska och didaktiska egenskaper i författarskapet.  Prissumman är på 50 000 kronor. 


 

Verklighetsnära övningar för ekonomielever – unikt samarbete mellan Gleerups och Fortnox

2014-10-24

Tillsammans med programvaruleverantören Fortnox har Gleerups tagit fram underlag för affärshändelser för ett fiktivt företag. Elever som läser företagsekonomi på gymnasiet eller vuxenutbildning kan nu öva redovisning och bokföring i skarpt läge.  



Tillsammans med Fortnox som erbjuder programvara för redovisning och bokföring, har Gleerups utarbetat en övning som innehåller affärshändelser för två år. Med hjälp av dessa fiktiva verifikationer kan nu elever i företagsekonomi på landets gymnasier öva redovisning i Fortnox program.  

– Det här är ett spännande projekt och genom att låta elever arbeta med verkliga affärshändelser och Fortnox programvara skapar vi en mycket realistisk situation. Det är roligt att kunna erbjuda eleverna att göra sina övningar i skarpt läge, säger Annika Pennanen, läromedelsutvecklare ekonomiska ämnen och datorkunskap på Gleerups. 

För elever på gymnasiet är det viktigt att redan under studietiden bekanta sig med de verktyg och de företagsekonomiska skeenden som de kommer att möta i sitt framtida yrkesliv. 

– Övningen handlar om att bokföra affärshändelser i två år för företaget Dundrande Dans Data och göra bokslut för de två åren.  Tanken är att eleverna ska komma i kontakt med olika typer av verifikationer samt träna på att bokföra dem i programmet, säger Annika Pennanen.   

– Genom ett aktivt och nära samarbete med lärare, elever, skolledare och forskare har Gleerups ett innovativt program för framgångsrikt lärande. Sverige behöver väl utbildade ekonomer och vi känner ett ansvar att delta i den här utvecklingen, säger Charlotte Löfgren på Fortnox.

Övningen är helt kostnadsfri och underlaget finns att hämta fritt här.

– Vi på Gleerups vill erbjuda en verklighetsnära och interaktiv undervisning inom företagsekonomi. Samarbetet med Fortnox innebär att vi kan erbjuda elever kvalitetsgranskat underlag och pedagogiska övningar som de kan laborera med i ett verktyg som många av dem kommer möta i sin yrkesroll, säger Lars Åkerblom, affärsområdeschef digital utveckling och digitala lärverktyg, Gleerups. 

Vill du veta mer? 
Kontakta gärna Annika Pennanen, 
läromedelsutvecklare ekonomiska ämnen och datorkunskap, annika.pennanen@gleerups.se, 040-20 98 61

 

 

 

Upptäck ett smartare sätt att dela din kunskap

2014-10-23

Nästa vecka finns vi på Skolforum på Älvsjömässan i Stockholm. Kom till vår monter och dela din kunskap med oss. Tävla i vår instagramtävling och ta chansen att vinna en delad upplevelse.  



Med över 150 föreläsningar, seminarier och workshops är Skolforums program bättre och bredare än någonsin. Gleerups deltar både som utställare och med intressanta seminarier.      

Nu har vi gjort det enkelt att dela kunskap 
Du som lärare besitter kunskaper som ingen annan har. I Gleerups interaktiva böcker finns ett riktigt smart sätt att dela din kunskap med vem du vill. Kom till vår monter och upptäck hur!

Dela dig själv
Passa också på att vara med i vår instagramtävling i montern. Dela en bild på dig själv och vinn en delad upplevelse! 

Så här lätt är det:
•    Gå in på Instagram

•    Få hjälp av oss att ta din selfie genom ett av hålen i vår Dela-symbol i montern

•    Använd hashtaggen #deladinkunskap

•    Dela bilden i ditt flöde

•    Flest likes vinner en tandemcykel – ett riktigt smart sätt att dela upplevelser med          vem du vill.


Välkommen till monter A13:26.

Läs mer om våra interaktiva böcker

Läs mer om de smarta funktionerna i den interaktiva boken i vår snabbguide.


Läs mer om våra seminarier under Skolforum

 

Bo Kristoffersson ny ledamot i Gleerups styrelse

2014-10-01

– Hjärnan vill ha roligt! Därför måste det också vara kul att lära sig nya saker! Det säger Bo Kristoffersson som tar plats som ny ledamot i styrelsen för Gleerups.

 


Bo Kristoffersson är sedan 2012 chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn. Sedan tidigare har han lång erfarenhet av skolutveckling. Han var med och startade Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Stockholm som han sedan under 15 år var utvecklingschef för. Därefter har han varit verksamhetschef och processledare på Learnit24.

– Mina erfarenheter har gett mig en mycket bra bild av hur det faktiskt ser ut i den svenska skolan. Svårigheter förekommer fortfarande med att omvandla investeringar av hårdvara till vettiga pedagogiska verktyg. Men jag ser positivt på framtiden då IT-system och teknisk utrustning nu avsevärt har förbättrats och dessutom kommer en ny generation lärare in som har ett nytt synsätt på it i skolan, säger Bo Kristoffersson. 

– Uppdraget i styrelsen för Gleerups känns mycket roligt. Jag hoppas kunna bidra med min kompetens utifrån ett skolutvecklingsperspektiv. Jag är imponerad över Gleerups koncept och hur de arbetar strategiskt med digital utveckling av läromedel. Det rimmar väl med mina egna tankar om skolans utveckling, säger Bo Kristoffersson.  

Bo Kristoffersson var också med och grundade organisationen för ungdomsparlamentet MEP BSR (Model European Parliament Baltic Sea Region). I skolarbetet i Simrishamns kommun är Bo Kristofferssons ledord kunskap, utveckling och lagarbete. 

I Gleerups styrelse blir Bo Kristoffersson den femte ledamoten. 

– Vi känner oss mycket glada över att Bo Kristoffersson tagit plats i vår styrelse. Med sitt engagemang, kunnande och erfarenhet blir han, en tillgång i vårt fortsatta arbete i Gleerups styrelse, säger Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Övriga styrelsemedlemmar är:
Henriette Zeuchner, koncernchef Berling Media och ordförande i Gleerups styrelse
Thorsten Rosengren, vice ordförande i Gleerups styrelse
Jonas Löwgren, Malmö Högskola, institutionen för Konst, kultur och kommunikation
Peter Becker, ordförande i stiftelsen Datorn i utbildningen
Personalrepresentanter: Inger Blomqvist och Hanna
Olsson

 

 

Intryck och möten från bokmässan

2014-09-30

Tack alla som besökte oss i Molnet på årets bokmässa.  Det var fyra intensiva mässdagar med många nya intryck och spännande möten. 



Molnet, bokmässans stora satsning för alla som är verksamma inom skolan, fokuserade på lärande, digitalisering och läromedel.  Spännande föreläsningar på scenen och en hel skolklass med elever och lärare som satt och jobbade och visade hur de använder digitala verktyg i skolan. Till vår monter i Molnet kom många intresserade besökare och vi hade många samtal med lärare och skolledare som var intresserade av frågor kring digitalisering och Gleerups interaktiva böcker. 

Läs mer om Molnet i en av bokmässans officiella skolbloggare 

Gleerups hade under mässan flera uppskattade seminarier både i Skolspåret och på scenen i Molnet. Bland annat ett fullsatt seminarium med Lars Berglund och Lars Ekelöw om digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Vad innebär det i praktiken att jobba helt digitalt? Vad kan man lära sig av misstagen och blir det verkligen billigare med IT? Detta var några av frågorna som diskuterades under seminariet. 

– Jag upplever att lärare idag är otroligt intresserade av teknik, IT och vill lära sig nytt. Men de är frustrerade över att det saknas resurser för kompetensutveckling. Därför måste vi se till att det finns möjlighet att dela erfarenheter mellan personal och visa på de goda pedagogiska exemplen, sa Lars Ekelöw.

Helena Kvarnsell och Marcus Ander höll ett seminarium om vad som händer när läromedel och delningskultur möts. Marcus Ander från Gleerups visade hur Gleerups interaktiva böcker ger helt nya möjligheter att dela eget material till både kollegor och elever. Helena Kvarnsell som är lärare pekade på vikten av att som lärare dela med sig och gav tips om vad man kan dela och hur. 

Läs mer i Skolvärlden som skriver om seminariet här

Författarna Roger Säljö och Annika Lantz-Andersson som skrivit den nya boken Lärare i den uppkopplade skolan höll ett seminarium på scenen i Molnet. Deras nya bok tar upp frågor om hur lärarrollen förändras när mobila digitala resurser finns i klassrummet och hur lärandet och utbildningen påverkas.

– Frågor som vi lyfter i boken är exempelvis vilka nya sätt att organisera sin undervisning som kommer att vara produktiva och på vilka sätt dessa aktiviteter öppnar upp för nya typer av lärarinterventioner när man ska stödja elevers lärande, säger Annika Lantz-Andersson.

En av bokmässans officiella skolbloggare tipsar om boken

Läs mer om boken 

– Jag har haft många givande samtal i vår monter. Det finns verkligen ett sug efter att arbeta mer digitalt och använda digitala läromedel, säger Martin Ljungström, Gleerups som också höll seminariet, Helt nya möjligheter med interaktiva böcker, på Molnets scen. 

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker
 

 

Nu presenteras finalisterna till Guldäpplet 2014

2014-09-24

Av drygt hundra nominerade lärare från hela landet har juryn nu utsett tre finalister till Guldäpplet 2014 och en vinnare av Juryns särskilda pris. Gleerups är sedan 2013 partner till Guldäpplet.​ 



Guldäpplet delas årligen ut till en eller flera aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält.

– De nominerade till årets Guldäpple förmedlar inspiration och personligt engagemang för att lyfta eleverna med lärplattor, appar och nätresurser. Med drivande lärare i kollegialt samarbete, både lokalt och via nätet, blir digitala verktyg nycklar till framtiden, säger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU och juryn för lärarpriset Guldäpplet.

Årets tre finalister till Guldäpplet är:
Ulrika Jonson, grundskollärare och specialpedagog, Vallaskolan, Södertälje kommun.
Ulrika är en mångsidig användare av IT, från "skriva sig till läsning", till blogg eller flippat klassrum. Hon arbetar med fokus på inkludering av alla elever, språkutveckling och lärande, med anknytning till läroplanen och till forskning om lärande i olika former. 
 

Jacob Möllstam, lärare i matematik, svenska, NO och engelska (F-6) och IT-pedagog, Jonsereds skola, Partille kommun.
I skriv- och berättarprojektet "Partille stories" har han tillsammans med kollegor utvecklat skrivandet i kommunens skolor. Han är en av föregångarna när det gäller att använda sociala medier och sociala spel i undervisningen för att möta eleverna där de är och att göra skolarbetet mer relevant.
 

Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andraspråk, Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad, Stockholm stad.
Det ska vara viktigt på riktigt och eleverna ska utmanas. Karin har ett brinnande engagemang för att eleverna, inte minst unga tjejer, ska erövra den digitala världen. Karin är en modig opinionsbildare, som törs utmana och vara en föregångare i frågor som gäller digitaliseringen i skolan. 
 

Vinnare av juryns särskilda pris
Ylva Pettersson, lärare i historia och kulturhistoria, Katedralskolan, Skara, styrelsemedlem Wikimedia Sverige.
Ylva är vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2014 för sitt långvariga arbete kring Wikipedia som pedagogiskt projekt och kring Wikimedia-familjen som öppen delad miljö för skolan. Ylvas eget arbete med Wikipedia i undervisningen är ett välkänt pedagogiskt pionjärarbete. I ett flertal år har hennes elever bidragit till detta uppslagsverk, utifrån kursspecifika ämnesmoment och programmål såsom användande av digitala verktyg, kommunikation, kreativitet, källkritisk metod och entreprenörskap. 


– Det har varit ett roligt men tufft arbete att utse finalister bland så många duktiga nominerade lärare. Det är verkligen en digital förnyelse som sveper över skolan och många lärare går in med både inspiration och stort personligt engagemang för att lyfta elever och kollegor vad gäller it i skolan säger Elisabeth Lennartsdotter, medlem i juryn för Guldäpplet och försäljnings- och marknadschef, Gleerups. 

Vinnaren av Guldäpplet 2014 delas ut på Skolforum 27-28 oktober.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 

Läs mer om Guldäpplets finalister

Läs mer nyheter i vårt pressrum

 

 

 

 

Låt läromedel bidra till en mer likvärdig skola

2014-09-23

Skolan utsågs snabbt inför valet till den absolut viktigaste valfrågan bland väljarna. Med aktuella siffror som visar på bottenrekord för skolresultat bland landets grundskoleelever är frågan om hur vi ska vända trenden för den svenska skolan fortsatt högaktuell. Att fokusera på en likvärdig skola med aktuella läromedel som håller måttet är en åtgärd som kan ge effekt redan på kort sikt.



I en artikel från SVT presenterades aktuella siffror från Skolverket som visar ett bottenrekord för andelen elever som inte får betyget godkänt i nionde klass. Hela 13,1 procent av eleverna klarar inte sin behörighet till gymnasieskolan. Denna siffra har ökat markant sedan 1998 då den låg på 8,6 procent.  

– Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket i SVT:s artikel.

Likvärdig skola
Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig skola. Men Skolverkets statistik visar tvärtom att skillnaderna mellan olika skolor blir allt större. Elever som hamnar på fel skola riskerar att inte alls få möjlighet att utveckla sin fulla potential. 

Att vända den här utvecklingen är inte lätt. Försämringen har pågått under många år och det finns inte en enkel lösning som magiskt kan lösa problemen. Det finns många konstruktiva förslag som kommer att bidra till att vi vänder nedgången. Men det som saknas i debatten är förslag som snabbt kan hjälpa de elever som i dag går i skolan. Därför behöver vi också diskutera lösningar som fungerar på kort sikt. En sådan är skolans bortglömda fråga, läromedlen. Om vi ser tillbaka till år 2000 har kostnaden för skolan ökat med 40 procent medan kostnaden för läromedel tillåtits krympa med 17 procent. Ett beslut att återställa investeringarna i läromedel till 2000 års nivåer skulle inte kosta mer än ett par hundralappar per elev och år. 

Nio av tio har inte tid att vidareutveckla undervisningen 
Lärarnas riksförbund presenterade nyligen en undersökning bland cirka 5 000 lärare och studie- och yrkesvägledare i 24 av landets största kommuner. Undersökningen visar bland annat att:

• Åtta av tio av de tillfrågade lärarna och studie- och yrkesvägledarna menar att resurserna till skolan inte fördelas på ett sådant sätt att alla eleverna erbjuds likvärdig och kompensatorisk utbildning. Skolor där fler elever har behov av extra stöd har inte resurser att hjälpa de elever som hamnar efter i skolan.

• Nio av tio lärare säger att de inte har tid till att vidareutveckla undervisningen och åtta av tio säger att de har för lite tid till för- och efterarbete. Svaren är desamma hos lärare i kommunala skolor och i fristående skolor.

Fokus på pedagogiskt innehåll
Vi måste nu rikta fokus på att skapa tid för lärare att möta sina elever, att datorer och nya verktyg i skolan fylls med ett pedagogiskt innehåll och att skolan görs mer likvärdig.  

Dessa tre frågor hänger tätt samman, och bra läromedel är helt avgörande om vi ska kunna hitta en lösning. Läromedel som följer läroplanen och säkrar att lärare till varje lektion har tillgång till den kunskap som finns i betygskraven är en förutsättning för att lärare ska kunna planera, genomföra och utvärdera undervisningen på ett bra sätt. Vi har ett ansvar mot inte bara våra barn utan mot hela samhället att vända utvecklingen i skolan. Men vi har också ett ansvar mot de barn som nu går i skolan att vidta åtgärder som snabbt kan ge effekt. En satsning på läromedel är precis en sådan åtgärd.

Inför valet har förslag och åtgärder duggat tätt för att vända trenden för den svenska skolan. Vi hoppas nu att viljan till förändring finns kvar även efter valet. Det är dags att skapa en likvärdig skola för alla. 


 

 

Ses vi i Molnet på Bokmässan?

2014-09-17

Den 25- 26 september är det åter dags för Bok och bibliotek i Göteborg. I år hittar du Gleerups i Molnet, Bokmässans stora satsning som riktar sig till alla som är verksamma inom skolan.



På andra våning finns Molnet som fokuserar på lärande, digitalisering och läromedel. Gleerups deltar i Molnet både som utställare och med seminarier. 

I Bokmässans seminarieprogram finns ett särskilt Skolspår som riktar sig direkt till pedagoger. Här medverkar också Gleerups med intressanta seminarier. 

Invigning & frukost
Molnet invigs på bokmässans första dag den 25 september kl. 10.00. Välkommen att vara med. Frukost serveras till de 150 första gästerna.

Gleerups seminarier
I Skolspåret medverkar Gleerups med två seminarier på torsdagen: 
- Digitaliseringens utmaningar och möjligheter med Lars Berglund & Lars Ekelöw
- Vad händer när läromedel och delningskultur möts? med  Helena Kvarnsell & Marcus Ander

Gleerups medverkar också på scenen i Molnet under torsdag till lördag: 
- Läromedel och delningskultur - går det ihop? med Marcus  Ander & Helena Kvarnsell
- Digitala läromedel - hur ser de ut, vem gör dem och vem  vill ha dem? där Gleerups och Studentlitteratur möter  beslutsfattare och pedagoger.
- Helt nya möjligheter med interaktiva böcker med Marcus  Ander 
- Lärare i den uppkopplade skolan! med Roger Säljö och Annika Lantz-Andersson som också är författare till boken Lärare i den uppkopplade skolan. 
- Helt nya möjligheter med interaktiva böcker med Martin Ljungström
Läs mer och hitta aktuella tider

Teachmeet bokmässan 
Under bokmässan hålls också Teachmeet bokmässan. Här finns chansen att inspirera och inspireras av kollegor med fokus på IKT. Den 25/9 kl 17:45-19:45. 

Teachmeet-konferensen är gratis och skapas av deltagarna tillsammans. Du kan delta genom att vara talare och åhörare eller endast åhörare. Läs mer och anmäl dig till Teachmeet bokmässan.
 

 

Siv Strömquist får Disa-priset 2014

2014-09-15

 

Vi gratulerar vår författare Siv Strömqvist som i lördags tog emot årets Disapris. Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och författare till de populära böckerna Skrivboken och Konsten att tala och skriva. Hon får priset för sitt språkvetenskapliga författarskap. 
 

 

Disa-priset delas ut av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala. Traditionsenligt hölls prisutdelningen i Studentbokhandelns lokal under Kulturnatten i Uppsala i lördags. Prisutdelare var Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Juryns motivering lyder:
Siv Strömquist tilldelas Disa-priset 2014 för ett språkvetenskapligt författarskap kännetecknat av lyhördhet för svenska språkets nyanser och utveckling och en populärvetenskaplig insats präglad av folkbildarens klarhet och upptäckarglädje.

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och har i forskning och undervisning ägnat särskilt intresse åt skrivande och språkriktighet. Under åren 1994-2012 svarade hon regelbundet på läsarnas språkfrågor i Svenska Dagbladet. 

Siv Strömquist är för många väl känd för sin forskningsförmedlande verksamhet och sitt populärvetenskapliga författarskap. Hon har medverkat på ett otal studiedagar och föreläst om språkvård och skrivande i en rad olika sammanhang. 

Siv Strömquist är författare till Skrivboken som gavs ut första gången 1989 och som genom åren kommit att handfast hjälp för dagens skribenter. Den vänder sig till alla som skriver och vill lära sig mer om hantverket. Hon har också skrivit Konsten att tala och skriva som blivit en klassisk handbok för alla som vill utveckla sin kommunikativa förmåga. Båda böckerna har i år kommit i nya upplagor anpassade till dagens tal- och skrivsituationer. 

Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande och delades ut första gången 2001. Prissumman är på 
25 000 kronor. 

Läs mer om Skrivboken

Läs mer om Konsten att tala och skriva

 

 

Övning ger färdighet och resultat

2014-09-10

Gleerups interaktiva böcker är enkla att använda, ständigt aktuella och fulla med smarta funktioner. Som lärare får du en grundläggande struktur att följa och kan samtidigt variera och individualisera undervisningen på ett helt nytt sätt. Lagom till höstterminen uppgraderades de interaktiva böckerna med nya och förbättrade funktioner.

Vi ställde tre frågor till Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups om funktionerna övningar och resultat. 



​Vad är det för övningar som ingår i Gleerups digitala läromedel? 

– Alla våra digitala läromedel innehåller övningar som i huvudsak syftar till att ge eleverna chans att träna och testa sina kunskaper. Övningarna är av varierande slag, både olika sorters självrättande tester och övningar med essäsvar. De senare behöver rättas av läraren. Sammanlagt finns över 11 000 övningar med totalt över 50 000 frågor, i Gleerups digitala läromedel. Övningarna kan göras på dator, surfplatta eller mobil. 

Hur fungerar den nya resultatvisningen?
– Till höstterminen lanserade vi en helt ny resultatvisning som ger lärare en översikt över alla elevers resultat. I resultatvisningen ser du vilka övningar som väntar på att rättas.  Du ser vilka övningar som varje elev har gjort och vilka övningar de har kvar att göra. 

– Övningar är en viktig del i träning och testning, och ett naturligt komplement till muntliga och praktiska övningar, skriftliga uppgifter, tester och prov. Genom resultatvisningen kan läraren enkelt få översikt över samtliga elever, och uppmärksamma de elever som inte klarat övningarna eller ligger efter sina klasskamrater. 

Vad innebär det för eleverna? 
– Eleverna får själva en bra översikt över sina egna övningsresultat, och det blir tydligt när det är dags att gå vidare eller om det är något som eleven behöver träna mer på.

– Eftersom Gleerups interaktiva böcker är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som i mobilen har eleverna alltid tillgång till sina interaktiva böcker var de än är. De kan påbörja en övning på surfplattan i skolan och fortsätta med den på bussen hem i sin mobil. Det här är unikt med Gleerups interaktiva böcker och mycket uppskattat bland både lärare och elever.

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

I vår snabbguide kan du steg för steg upptäcka de olika funktionerna i Gleerups interaktiva böcker. 


Titta på en film om Gleerups interaktiva böcker.

Titta närmare på Gleerups interaktiva böcker för dina ämnen. 
F-6
7-9
Gymnasium  

 

 

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla?

2014-09-03

Under Almedalsveckan arrangerade Gleerups ett mycket välbesökt seminarium i S:t Nicolai kyrkoruin med titeln ”Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? – Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg”. Under seminariet blev det tydligt att det krävs samordnade satsningar för att digitalisera skolan. 



– Det digitala kommer att ändra skolan och utbildningen i grunden, hävdade Thomas Fürth, forskningsledare, Kaioros Future. 

Under seminariet diskuterades den framtida digitaliserade skolan ur olika perspektiv. Nya lärarroller presenterades och nödvändiga satsningar på kompetens och innehåll efterfrågades. 

– Man satsar idag väldigt mycket på devices men man satsar inte på innehållet och man satsar inte på implementeringen och på att våra lärare har kunskaper att använda dem, sa Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet.

Seminariet avslutades med en intressant spaning om skolans situation 10-15 år framåt i tiden.

Moderator för seminariet var Peter Becker, grundare av stiftelsen Datorn i Utbildningen och i de medverkande var Thomas Fürth, forskningsledare, Kairos Future, Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot & ledamot i utbildningsutskottet, Cecilia Dalman Eek (S), riksdagsledamot & suppleant i utbildningsutskottet, Helena Kvarnsell lärare, Björknässkolan och Åsa Steholt Vernersson, VD, Gleerups. 

För att fler nu ska få ta del av de intressanta tankar som framkom och diskussionen som fördes publiceras vi nu en referatrapport från seminariet. 

Vi på Gleerups vill föra en fortsatt dialog kring skolans digitalisering och dess möjligheter och utmaningar. Följ gärna vårt fortsatta arbete.

Läs mer om evenemang där vi medverkar.

Läs mer om våra digitala läromedel. 


 

Har du glömt ditt lösenord?

2014-09-02

Så här när terminen drar igång är det många lösenord som ska kommas ihåg. Har du också svårt att hålla reda på alla?



För dig som använder Gleerups digitala läromedel finns ett smart sätt att slippa hålla reda på många krångliga lösenord.

Du kan enkelt koppla din inloggning till Gleerups digitala läromedel med ditt konto hos Google eller Facebook. På inloggningssidan väljer du enkelt den tjänst du vill använda för att logga in. I fortsättningen loggar du in genom att klicka på ikonen. Om ni på din skola är medlemmar i Skolfederation klickar du direkt på Skolfederationsknappen för att logga in. Här loggar du in.

Har du andra frågor om att aktivera, registrera och använda Gleerups interaktiva böcker och webbar?
Vår manual för administration visar steg för steg hur du kommer igång med det administrativa verktyget och hur du registrerar dig och dina elever. Läs manualen.

Du kan även delta i ett kostnadsfritt webbinarium som hjälper dig att på ett snabbt och enkelt sätt komma igång med den interaktiva boken. Du får en tydlig genomgång av den interaktiva bokens upplägg, funktionalitet, finesser och pedagogiska möjligheter. Läs mer och anmäl dig.

Är du nyfiken på Gleerups digitala läromedel men ännu inte provat? Här får du veta mer. 


 

Ålderdomliga läromedel sänker skolan

2014-08-29

I en debattartikel i Dagens Samhälle lyfter idag Åsa Steholt Vernerson, ordförande för Svenska Läromedel, kampanjen Mer tid för lärande, skolans bortglömda fråga: läromedlen. En nyligen genomförd enkät visar att 73 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de under sin högstadietid tvingades använda läromedel som var föråldrade eller innehöll direkta fel.



– Vi kan berätta om klassrum där världskartan är från första halvan av 1970-talet och skolböckerna är äldre än eleverna. En enkät som vi gjort inom kampanjen Mer tid för lärande visar tydligt att eleverna nu kräver riktiga läromedel, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Det råder stor enighet i samhället om att den svenska skolan är i kris. Inför valet är utbildning och skola den kanske enskilt viktigaste frågan för väljarna. Det är uppenbart att resultatet i den senaste Pisamätningen blev en väckarklocka. Under våren 2014 genomförde kampanjen Mer tid för lärande (MTFL) en stor enkät bland svenska skolelever och föräldrar, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Vi har frågat hur eleverna och föräldrarna vill hantera utmaningarna för skolan. När föräldrarna ska ranka vilken enskild åtgärd som skulle göra mest för att förbättra skolan nämner drygt hälften mer tid för lärarna att vara med eleverna. Det är helt i linje med budskapet från vår kampanj. Lärarna måste ges tid att göra sitt arbete, att möta eleven. Det kräver också att man frigör tid från andra uppgifter. Det är inte rimligt att lärarna med dagens pressade arbetssituation ska ägna sig åt att stå vid kopieringsmaskinen och kopiera upp böcker när de kunde vara i klassrummen, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– 46 procent uppger att de helst vill ha läroböcker eller digitala läromedel som appar och digitala böcker. Bara en av tio uppger att de helst arbetar mer material som läraren gjort själv, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– En satsning på läromedel kan till skillnad från de flesta förslag genomföras och få genomslag nästan omedelbart. Många av de förslag som lagts är viktiga, såsom att stärka lärarutbildningen. Men innan de får effekt har många elever redan hunnit lämna skolan. Ett beslut som fattas i dag kring läromedel kan genomföras direkt, skriver Åsa Steholt Vernerson.

– Diskussionen kring skolans kris och den polariserade debatten kring lösningar skadar svensk skola. Det är viktigt att vi nu kan samlas runt de som verkligen leder till högre kunskapsresultat. Att inte genomföra de åtgärder som enkelt och snabbt kan stärka undervisningen för de barn och ungdomar som återvänder till skolan i höst – det är att svika eleverna, avslutar Åsa Steholt Vernerson.

Läs hela artikeln 


 

Prima svenska nominerad till Svenska Publishing-Priset 2014

2014-08-28

I går tillkännagavs att Gleerups helt nya läromedel Prima svenska har nominerats till det prestigefyllda Svenska Publishing-Priset. 


Av mer än fyrahundra inskickade tävlingsbidrag har juryn nu nominerat sex titlar i varje kategori. Prima svenska basbok 1  nomineras i kategorin läromedel.

 – Det här känns jättekul och vi är mycket stolta över nomineringen. Det är såklart extra roligt att Prima svenska som är en helt ny läromedelsserie får ett sådant bemötande, säger Mirja Johannesson, läromedelsutvecklare Gleerups.


Prima svenska är en ny läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning. För varje årskurs finns en inspirerande basbok, en personlig loggbokoch en digital lärarwebb.

Svenska Publishing-Priset är en årlig jurybedömd tävling för webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker och andra trycksaker. Den arrangeras i år för tjugoandra gången. Den 6 oktober offentliggörs vinnarna i de olika kategorierna vid en prisutdelningsgala i Stockholm.

Läs mer om Prima svenska


Läs mer om Svenska Publishing-Priset 2014 
 

 

Gleerups nominerar författare till läromedelspriset Lärkan

2014-08-25

 

I fredags var sista dagen att nominera kandidater till Lärkan, läromedelsförfattarpriset som delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares förbund. I år nominerar Gleerups 15 författare.



Syftet med priset är att framhäva god textkvalitet samt goda pedagogiska och didaktiska egenskaper i författarskapet. Priset vill framhäva författarens roll när det gäller att ta fram läromedel i tryckt eller digital form. 

Priset delas ut i fem kategorier: Förskola/Lågstadium, Mellanstadium, Högstadium, Gymnasium och Universitet/Högskola.


Vi har valt att nominera 15 av våra författare och de nominerade är:  

Richard Hultén

Karin Danielsson

Åsa Brorsson

Magnus Johansson

Johan Forsell

Lars-Olof Karlsson

Tove Philips

Eva Lundberg/Mikael Pauli/Erik Öhman

Eva Hedencrona/Karin Smed

Anders Jönsson

Simon Lindgren

Vi är mycket stolta och glada över våra författare som med sina kunskaper, sitt intresse och stora engagemang gör det möjligt för oss att utveckla verktyg för lärande och kurslitteratur av högsta kvalitet.

Vi håller tummarna extra hårt för de nominerade författarna. Priset delas ut på årets Skolforum på Stockholmsmässan den 27 oktober.

Läs mer om priset


 

 

Välkommen tillbaks till en laddad hösttermin!

2014-08-21

I veckan är det skolstart på landets grundskolor och gymnasier. Nya och gamla elever hälsas välkomna tillbaka efter ett långt och skönt sommarlov.
 



Vi på Gleerups har laddat med en rad nyheter och presenterar nu ännu fler interaktiva böcker för både grundskola och gymnasium.

Nyheter
Våra digitala läromedel har uppgraderats med en rad nya funktioner. Bland annat har antecknings- och delningsfunktionerna förbättrats och utvecklats. Du hittar en helt ny resultatvisning som ger dig som lärare god översikt över alla elevers resultat.

Snabbguide
Läs mer i vår snabbguide där du upptäcker alla funktioner steg för steg.
 

Du kan läsa mer om och titta närmare på alla nya titlar bland de interaktiva böckerna för respektive stadium.

F-6
Utkik är en helt ny spännande serie i SO och NO med stor frihet och många valmöjligheter för 4-6. I svenska kan du använda vår nya serie Prima svenska som innehåller både tryckta och digitala delar. 
Se alla 
 

7-9
I Portal, vår serie för svenska, finns ett helt nytt avsnitt för svenska som andraspråk.  Även nya serien Utkik i SO finns för 7-9.
Se alla
 

Gymnasiet
Viewpoints är vårt helt nya material i engelska för gymnasiet som vill ge alla elever en chans att lyckas. Vår matteserie Exponent har vi uppdaterat med över 100 matematiklaborationer.
Se alla 

 

En bra start på höstterminen önskar vi er!

 

Upptäck höstens nya funktioner. Gleerups interaktiva böcker – så mycket mer än bara en bok.

2014-08-11

Nu är det snart dags för skolstart i landets alla skolor. Lagom till terminens början lanserar Gleerups flera nyheter i de digitala läromedlen.  

Gleerups interaktiva böcker utvecklas i nära samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Inför höstterminen lanserar vi flera helt nya och många förbättrade funktioner i de interaktiva böckerna.   

 


Anteckna och dela
I Gleerups interaktiva böcker kan du lägga till egna anteckningar eller eget material. Till exempel fördjupande texter, extra övningar, tips eller filmlänkar. Du kan dela dem med en elev, flera elever eller dina kollegor.
 

  • En nyhet i höst är att ditt eget tillagda material nu blir en mer integrerad del av den interaktiva boken. Du kan välja att göra det synligt i din och elevernas interaktiva bok och ditt tillägg får samma tillgänglighet och funktioner som ursprungligt material. 
     
  • Du ser nu tydligt när någon har delat något med dig. En liten flagga visar ny aktivitet.
     
  • Under knappen ”Anteckningar” ser du ditt flöde av samtliga anteckningar i en hel bok, vilket ger en mycket användbar översikt.
     
  • En helt ny funktion, ”Min logg”, introduceras, en anteckningsyta fristående från bokens innehåll. Som ett anteckningsblock, som är helt privat.


Senare i höst kommer du som lärare även att kunna dela det material du lagt till med alla lärare i hela Sverige via Gleerups Dela. Håll ögonen öppna efter mer information om detta.


Följ upp resultat
I Gleerups interaktiva böcker finns olika typer av övningar som ger möjlighet att testa elevernas kunskaper. I självrättande tester kan eleverna snabbt och enkelt testa hur mycket de lärt sig. Det finns också övningar med essäsvar som behöver rättas av lärare.
 

  • Nu till höstterminen lanserar vi en ny resultatvisning som ger dig som lärare en god översikt över alla elevers resultat. I resultatvisningen ser du vilka övningar som väntar på att rättas. Du ser vilka övningar som varje elev har gjort och vilka övningar de har kvar att göra. Därmed kan du följa varje elevs resultat och hjälpa alla att nå målen.
     
  • Även eleverna får bra översikt över sina resultat och det blir tydligt när det är dags att gå vidare eller om det är något som de behöver träna mer på.
     


 

Allt funkar i mobilen
Gleerups interaktiva böcker är de enda digitala läromedlen på marknaden som är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som i mobilen. 

Det innebär att eleverna alltid har tillgång till sina interaktiva böcker var de än är. På bussen hem eller i korridoren i väntan på en lektion är det enkelt att ta upp mobilen och läsa en text eller kolla på en film. Både elever och lärare slipper problemet med glömda läromedel. Så länge de har sin mobil, dator eller surfplatta med sig, så är alla läromedel alltid med.


I vår snabbguide kan du läsa mer och steg för steg upptäcka alla de olika funktioner som finns i de interaktiva böckerna. Häng med på en guidad tur


 

 

Språkälskare med författardrömmar sökes

2014-06-17

Snart påbörjar vi arbetet med ett helt nytt läromedel i engelska för mellanstadiet. 
 


Älskar du språk, har författardrömmar, goda pedagogiska idéer samt gedigna kunskaper och undervisningserfarenhet i engelska? Är du intresserad av att arbeta med de digitala verktyg som finns idag? Vi söker författare i engelska för årskurs 4-6. 


Kanske är du eller din kollega den vi söker!


Är du intresserad? 
Kontakta läromedelsutvecklare Mercedes Mather på mercedes.mather@gleerups.se eller Ulrica Lejbro på ulrica.lejbro@gleerups.se. 


Läs mer om vad det innebär att vara författare på Gleerups.
 

Gleerups partner i Molnet – Bokmässans stora satsning för verksamma inom skolan

2014-06-05

I år, under Bokmässans 30-årsjubileum, lanseras en stor satsning som riktar sig till lärare, beslutsfattare, rektorer, skolbibliotekarier, specialpedagoger och andra som arbetar inom skolan. Molnet syftar till att lyfta goda exempel och med ett positivt anslag samtala och interagera med besökarna med utgångspunkt ifrån lärande, digitalisering och läromedel. Gleerups deltar i Molnet både som utställare och med två seminarier.



Molnet består av en scen där inspiratörer föreläser, en workshopyta där man som besökare kan föra fördjupade samtal och testa digitala verktyg för lärande, en avsändaryta där besökarna kan träffa partners till Molnet, samt en pop-up-klass där lärare får möta och delta i lektioner med lärare och elever som dagligen nyttjar digitala verktyg i praktiken. Bland de medverkande hittar vi Annika Lantz-Andersson, Roger Säljö, Eva-Lis Sirén, Susanne Kjällander, Patricia Diaz och många fler.

– Med vårt engagemang i Molnet vill vi bidra till inspirerande samtal och möten kring lärande och digitala läromedel. Molnet är en spännande nysatsning som sätter fokus på angelägna skolfrågor. Därför är Gleerups partner, säger Åsa Steholt, vd på Gleerups.

Fler satsningar i Bokmässans skolfokus

​• TeachMeet, en tvåtimmarskonferens med syfte att få lärare att inspirera varandra, arrangeras för första gången.

• Skolspåret innehåller 38 seminarier som vänder sig till lärare och pedagoger, och handlar framförallt om möjligheter att utveckla den svenska skolan.

• Future of Reading – ett temablock med samtal om skola och läsning på Digitala torget.

• Samtida skolchefer – en unik satsning för chefer på ledningsnivå med ett övergripande ansvar i skolan. Dagen före Bokmässan, den 24 september, arrangerar Bokmässan en halvdagskonferens i samarbete med Föreningen för Sveriges Skolchefer, Gleerups, Human Dignity, Studentlitteratur, Skolverket, Svenska Dagbladet och Skolinspektionen. 

• Två officiella skolbloggare, Helen Stålarm och Oscar Semb, bevakar skolsatsningen under mässan.
 

Gleerups seminarier

Gleerups medverkar med två seminarier i Skolspåret: ”Digitaliseringens utmaningar och möjligheter” med Lars Berglund och Lars Ekelöw och ”Vad händer när läromedel och delningskultur möts?” med Helena Kvarnsell och Marcus Ander.

Läs mer om Molnet 

 

 

Slutspurt för nominering till Guldäpplet 2014

2014-05-15

Känner du till en lärare som gör unika insatser för att utveckla elevernas lärande med stöd av IT? En lärare som dessutom uppmuntrar kollegor i den egna skolan och kommunen? Då har du möjlighet att nominera din favorit till lärarstipendiet Guldäpplet 2014!
 


Guldäpplet delas årligen ut till en eller flera aktiva lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Du är välkommen med nomineringar senast den 2 juni 2014.

Sedan 2013 är Gleerups partner till Guldäpplet

–  Vårt bidrag till Guldäpplet är att vara en partner som jobbar med innehållet kopplat till IT i undervisningen. Med detta som bakgrund är vi säkra på att vi kan bidra med fler infallsvinklar i arbetet med att utse pedagoger som förnyar lärandet med stöd av IT, förklarar Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups.

Alla är välkomna med nomineringar av kandidater. Nomineringen ska innehålla en tydlig motivering med beskrivning av den nominerades insatser kring att förnya lärandet med stöd av IT, pedagogiskt arbete med egna elever, arbete för att inkludera alla elever samt arbete med att inspirera elever och kollegor i ett  lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. I nomineringen ska finnas minst två referenspersoner. 

Skicka din nominering till guldapple@diu.se, ange NOMINERING i rubriken, eller skicka vanlig post till "Guldäpplet ", c/o Stiftelsen DIU, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby. Nomineringen är öppen till den 2 juni 2014.

En jury utser vinnare och Guldäpplet 2014 delas ut på Skolforum 27-28 oktober 2014.

Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups Utbildning AB, Netsmart AB, Tieto Education tillsammans med grundarna Föreningen DIU och stiftelsen DIU. 

Priset består, förutom av ett stipendium på 25.000 kr, av ett vackert glasäpple med inläggning i äkta guld, blåst av mästarna vid Bergdala Studioglas i Småland.  
 

Läs mer om Guldäpplet 


​Se filmen med Daniel Gomejzon, en av vinnarna av Guldäpplet 2013.
 

Vill du bli pilot hos oss?

2014-05-06

Nu kan din skola, ditt arbetslag eller du som enskild lärare bli pilot för Gleerups. Som pilot är du med och påverkar utvecklingen av kommande material. Det är utmanande, viktigt och hur roligt som helst.



Som pilot för Gleerups åtar du dig att aktivt använda och utvärdera de läromedel eller digitala lärverktyg som Gleerups tillhandahåller under ett läsår.

Som pilot blir du i högsta grad delaktig i utvecklingen av dagens och framtidens läromedel. Du bidrar med värdefulla åsikter och synpunkter och vi jobbar tätt tillsammans för att utveckla än bättre material för lärande.

Som pilot ingår du dessutom i fokusgrupper, pilotdagar mm där du får möjlighet till dialog och utbyte av erfarenheter med andra piloter runt om i landet.

Vi rekommenderar vi att ni i lärarlaget pratar ihop er med skolledningen och att hela skolan sen agerar pilotskola. För att vara med i pilotprojekt kring interaktiva böcker krävs dessutom att de tekniska förutsättningarna är på plats, d.v.s. att ni har väl fungerade nätverk och hög datortäthet, helst en-till-en.
 

Just nu söker vi pilotskolor för våra interaktiva böcker F-6, 7-9 och Gy/vux.

Läs mer om hur du blir pilot för Gleerups, vad det innebär och vad de som redan är piloter tycker. 


Är du intresserad? 
Kontakta:
F-9
Maud Ejenstam
maud.ejenstam@gleerups.se
040-20 98 41 


Gy
Lars Åkerblom
lars.akerblom@gleerups.se
040-20 98 22 


 

Att skriva sig till läsning - Se intervjun med Mona Wiklander

2014-04-16

Ett av de mest välbesökta seminarierna under Framtidens lärande i Stockholm i förra veckan handlade om metoden Att skriva sig till läsning (ASL). En metod som snabbt spridit sig i svenska klassrum och som handlar om att lära sig läsa genom att skriva på dator eller surfplatta. Mona Wiklander, it-pedagog och speciallärare i Sandvikens kommun har sedan 2003 arbetat med ASL och medverkar också i Gleerups nya bok Att skriva sig till läsning.
 
Se intervjun med Mona Wiklander om språkutveckling och metoden ASL från Framtidens lärande. Filmen är gjord av elever från YBC.


​I den nya boken Att skriva sig till läsning av Maria Westman och Eva Hultin beskrivs hur metoden ASL didaktiskt har gestaltats i Sandvikens kommun, där man redan år 2003 införde arbetssättet, först i liten skala och sedan i hela kommunen. Boken presenterar kunskaper om och erfarenheter av att arbeta med metoden ASL. Boken ger också en fördjupad reflektion kring vilka villkor för läs- och skrivundervisningen som digitaliseringen av klassrummet medför.


Läs mer om boken Att skriva sig till läsning. 

Med Prima matematik på de sju haven!

2014-04-15

Det kom en hälsning från familjen Thomson-Hulte som med sin båt Caminante II gör en långseglats. Inför resan kontaktade de oss på Gleerups för att få tillgång till skolböcker till barnen under långseglingen. De har nu varit ute i mer än ett år. 



Panama april 2014

Hej!

Vi är en familj på fyra – pappa Gustaf, mamma Tina, Lovisa 9 år och Karin 7 år. 

Vårt äventyr började 2009, då vi hittade en fantastisk segelbåt till salu i södra Sverige, en tjugo meter lång stålbåt som inte använts på många år. Båten sporrade vår fantasi – den här kan man ju bo i, eller segla långt med! 

Då vi tidigare långseglat innan barnen var födda, tvekade vi inte länge utan köpte den, flyttade ombord, och under de följande tre åren renoverade vi Caminante II.

Visst kändes det lite pirrigt, så vi hade ganska lösa planer och öppna tidsramar för vart vi skulle segla. Till att börja med siktade vi på Västindien.

Sommaren 2012 lämnade vi Sverige och seglade via Skottland och Irland ner till norra Spanien. Vi var oroliga för hur barnen skulle klara sjösjukan. Nu vet vi att de får sina sjöben efter ett eller två dygn till havs. När man själv känner sig lite sjösjuk, kan man hitta de två små sjöbusarna i akterruffen där de leker skola med alla sina femtio gosedjur! Barn tycks helt klart ha lättare än vuxna att acceptera att golvet rör på sig.

I Spanien träffade vi andra svenska barnfamiljer, som vi följdes åt med ända till Västindien.



 

Varje dag har vi skola ombord cirka tre timmar. Lovisas skola i Göteborg stödjer skolundervisningen på distans under två år. Lovisa skriver resebrev och skickar regelbundet mejl till klassen med bilder och kommentarer, vilket troligen är det som uppskattas mest hemma i klassen!

Lovisa går i tredje klass och har lätt för sig. I matte har hon Prima matematik-serien. Hon skriver regelbundet dagbok och uppsatser. I engelska har hon en läsebok och en grammatikbok med uppgifter. I biologi gör hon en egen projektbok om havet, där hon skriver och ritar om de djur vi ser på resan. Varje vecka förbereder vi en eller två lektioner i ämnena historia, religion, kemi/fysik, extra matte eller samhällskunskap.

Karin började första klass i höstas. Hennes skola består varje dag av läsning i en kapitelbok, skrivning och matte. Hon skriver dagbok och en bok om sig själv. Hon får övningsskriva ord och hon jobbar i flera bokstavsböcker. I matte har vi tillgång till Prima matematik + extrabok, Mästerkatten repetition, samt Tänk och Räkna 1B.

När Lovisa inte leker, läser hon jättemycket, och snart knäcker väl Karin läskoden fullt ut också. Då vi har en rymlig båt, har vi med många hyllmeter svenska barnböcker, både skönlitteratur och faktaböcker.

Att långsegla är definitivt äventyrligare än att vara hemma, det är en livsstil som innebär snabba skift mellan fantastiskt roligt och otroligt jobbigt. 

Vi har det senaste året besökt ett femtontal öar i Västindien – snorklat vid korallrev med hajar, rockor och sköldpaddor, sett valar och delfiner. Barnen värderar naturupplevelser och bad, möten med djur och lek med andra barn. Vi vuxna vill vandra och utforska undervattenslivet, vi uppskattar kultur och möten med lokalbefolkningen. Kalas med kompisbåtar är förstås en höjdpunkt för alla – och kalas blir det ofta! 

Hittills har vi egentligen inte varit med om riktigt dåligt väder, skador eller sjukdomar ombord. Mitt på Atlanten fick vi allihop löss, och hade endast en halv luskur ombord! Men det fanns ju gott om tid att kamma bort dem… 

Våra framtida planer är korsa Stilla Havet och angöra Nya Zeeland i november. Just nu befinner vi oss i Panama. Dessa dagar köper vi mat och reservdelar så att vi skall klara oss i nio månader! Vi vet att på Tahiti kostar en toarulle 10 kr! Kanske får Lovisa räkna på hur många toarullar vi behöver köpa i affären imorgon….

Hälsningar från Familjen Thomson-Hulte

 

- Det är så roligt att möta lärare!

2014-04-09

Under två veckor har cirka 600 lärare från hela Sverige deltagit i någon av våra fortbildningsträffar i Stockholm, Göteborg eller Malmö. De har fått möjlighet att stifta bekantskap med Prima svenska, vårt helt nya material för svenska F-6 och lyssna på föreläsningar av Richard Hultén, författare till Prima svenska och Anne-Marie Körling som skrivit förordet.
 


Rummet är fyllt av förväntan när Anne-Marie Körling beskriver hur läraren kan öppna den språkliga världen för eleverna, på 53:e våningen i Turning Torso i Malmö. Anne-Marie Körling är pedagog, författare, och bloggare och har skrivit förordet till Prima svenska. Hon är van att vara ute och träffa lärare och det märks att hon inspirerar.

- Älskar lärarkvällar med härliga föreläsare, vänliga meddeltagare och god mat, twittrar en nöjd lärare som deltagit efteråt.

- Önskar jag hade varit med och fått ta del av hennes uppmuntrande ord, twittrar en annan lärare under Anne-Marie Körlings föreläsning. 

Prima svenska är en helt ny läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning.

- Vår ambition med Prima svenska är att det skall ge läraren ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Vi lär i ett sammanhang tillsammans med andra, säger Richard Hultén som tillsammans med Ulf Eskilsson är författare till Prima svenska.

I Göteborg är det nästan 270 lärare som lockats till Gleerups träff. Konferensrummet i Radison Blu fylls av skratt och igenkänning under föreläsningarna.

Richard Hultén som själv också är lärare, berättar hur han använt sina lärarerfarenheter när han i arbetat med Prima svenska.


- Prima svenska uppmuntrar det gemensamma samtalet i klassen. Dessutom är det viktigt för läs- och skrivutvecklingen att man förstår att man kan använda en text på olika sätt. Vad vill texten säga? Vad vill jag säga till den som skrivit texten? säger Richard.

- Det är så roligt att möta lärare! säger Anne Marie Körling, när vi får en pratstund med henne efter föreläsningen.


- Språk och språkutveckling för elever är så angeläget och viktigt och vi måste hitta gemensamma krafter för att hjälpa eleverna dit. Därför är det så roligt att träffa lärare som är så engagerade, och som är medvetna om detta. 
 



Mirja Johannesson är läromedelsutvecklare på Gleerups och har arbetat med att ta fram Prima svenska:

- Våra fortbildningskvällar har varit välbesökta och mycket uppskattade med inspirerande föredrag av Richard och Anne-Marie. Vi har fått mycket positiv respons på Prima svenska från deltagarna, vilket är jätteroligt, säger hon.
 

Prima svenska finns för varje årskurs i en inspirerande basbok, en elevlogg (digital eller bok) med nya möjligheter för individuell språkutveckling och dokumentation och en digital lärardel där du som lärare kan lägga upp din undervisning och inspireras av tips och idéer för att ge eleverna en trygg grund i svenska.
 

Läs mer om Prima svenska. 

Vad är det bästa med Gleerups interaktiva böcker?

2014-04-03

När vi frågade Sveriges lärare och elever vad de upplever som allra bäst med Gleerups interaktiva böcker svarade en överväldigande majoritet att det är tillgängligheten. En annan mycket uppskattad funktion är talsyntesen som gör att du kan lyssna på all text med medföljning. 



- I arbetet med att utveckla Gleerups interaktiva böcker arbetar vi nära och tillsammans med våra användare, bland annat via våra pilotskolor. Som ett led i detta samarbete genomförde vi nyligen en enkätundersökning för att få deras synpunkter, säger Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups.

Tillgängligheten, att alltid ha med sig sitt material och att allt finns på ett ställe, är det som upplevs som den största vinsten gentemot en traditionell tryckt bok. Gleerups interaktiva böcker är i dagsläget de enda digitala läromedel på marknaden som är helt plattformsoberoende och fungerar på såväl dator, surfplatta som smartphone.

Både elever och lärare uppskattar att man kommer åt sina interaktiva böcker var man än befinner sig. Eleverna glömmer inte sina datorer eller iPads, så alla läromedel är alltid med, något som lärarna såklart uppskattar, berättar Marcus.

Talsyntesen är alltid uppdaterad 
I Gleerups interaktiva böcker kan du alltid få texten uppläst samt få medföljning i texten för att ännu lättare hänga med i det som läses upp. Denna funktion är en av de allra mest uppskattade och mest använda.


- Fördelen med talsyntes jämfört med inläst text är att talsyntesen automatiskt uppdateras så fort texten uppdateras, förklarar Marcus.  Gleerups interaktiva böcker uppdateras löpande och då är det viktigt att de elever som väljer att lyssna på texten också direkt får rätt version.  Dessutom brukar reaktionen vara att talsyntesen är så mycket bättre än förväntat.  Alla interaktiva böcker har talsyntes, de interaktiva böckerna i språk och historia innehåller dessutom inlästa texter med autentiska röster.

Helena Kvarnsell är lärare på Björknässkolan i Nacka och har arbetat med digitala lärverktyg länge.

- Eleverna uppskattar de interaktiva böckerna och är väldigt nöjda med att slippa bära med sig fysiska böcker. De gillar också att de kan läsa och lyssna på böckerna i mobilen, säger Helena.

Vidare uppskattas möjligheten att titta på filmer, att man kan stryka över i böckerna och få alla överstrykningar sammanställda på en sida. 

Vill du också samla alla dina digitala läromedel på ett och samma ställe?
Läs mer om Gleerups interaktiva böcker

Vill du prova själv?
Du kan prova valfritt digitalt lärverktyg kostnadsfritt i 10 dagar och upptäcka alla smarta funktioner

 

Digitaliseringen blir bara större – Möt Ingrid Carlsson, pilotlärare, Björkebyskolan

2014-03-25



Björkebyskolan i Järfälla är en av Gleerups pilotskolor. Ingrid Carlson som är lärare i SO och SVA i årskurs 6-9 är med i pilotprojektet och besökte Gleerups vid vår senaste Pilotdag. Tillsammans med 20-talet andra lärare från våra pilotskolor delade hon med sig av erfarenheter och synpunkter kring pilotprojektet och våra digitala lärverkyg. 

Hur har det varit att jobba som pilotskola?
– Vår skola befinner sig i ett initialt skede som pilotskola. Hittills är jag mycket nöjd. Det har varit ett bra och bekvämt samarbete. Vi har fått bra kontakt, ett trevligt och intresserat bemötande och jag känner att vi har ett ömsesidigt intresse.

Vad betyder en erfarenhetsutbytesdag för er som jobbar i pilotskolorna? 
– En pilotdag som idag är helt avgörande för projektet. Det är härligt att möta de andra pilotskolorna. Att höra om deras erfarenheter ger viktig inspiration för framtiden. Jag känner att en dag som denna ger massor av energi och idéer som jag tar med hem till mina kollegor. Det ger också en större ansvarskänsla för projektet. 

Vilka främsta fördelar ser du med Gleerups interaktiva böcker?
– Att de förändrar sättet att jobba med eleverna, till ett mer elevaktivt sätt. Interaktiva böcker är en bra bas för att förbereda eleverna för fortsatta studier. De ger också ett bredare och djupare lärande.  Jag tror att det blir mer lustfyllt. Den största vinsten är att eleverna inte blir fästa vid en bok – utan lär sig att söka material mer laborativt. Lärverktyget är också helt på elevernas villkor – deras värld, där de befinner sig.

Hur ser du på framtiden och digitaliseringen i skolan?
Digitaliseringen blir bara större, tror jag. Vi måste följa samhällsutvecklingen i skolan. Jag ser flera positiva sidor. Det är till exempel härligt att digitalisering innebär en sådan generös dela-kultur. Det finns många goda exempel på detta. Det känns bra, jag tror det är helt rätt väg att gå. 


Läs mer om våra pilotskolor 

Läs mer om interaktiva böcker 

Läromedel möter delningskultur

2014-03-20

I dagarna pågår konferensen Framtidens Läromedel Syd 2014 i Lund. 300 lärare samlas för att få koll på det senaste inom digitalt lärande, vad gäller verktyg, pedagogik och metodik. ”Vad händer när läromedel och delningskultur möts” var titeln på Gleerups seminarium med Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka och Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg, Gleerups.



Vad ska man dela och med vem och var?
- Det är vår plikt att dela med oss, säger Helena Kvarnsell, som verkar för att etablera en starkare delningskultur.

- Att dela spar tid, ger utveckling, reflektion och feedback. Du kan dela egna lektionsupplägg och övningar men också så mycket annat. Du kan dela en ny kollega med dina följare på Twitter, du kan dela med dig av dina misstag så att andra slipper göra om dem eller dela artiklar, bloggar och idéer som du tycker är intressanta, berättar Helena.

- Som lärare är det inte alltid man efter en lektion får någon direkt feedback från sina elever på att man gjort en bra lektion. Man kanske är nöjd med att det i alla fall inte var alltför många som tyckte det var ”jättetråkigt”. Då kan det betyda mycket att få positiv feedback från en kollega på en annan skola på ett lektionsupplägg som man delat.


Det finns idag många forum där man kan dela med sig. Även Twitter och Facebook har snabbt blivit forum där många lärare delar. Det är också många som delar med sig via bloggar och olika elevprojekt har ofta egna läsvärda bloggar.


Hur kan läromedel uppmuntra till att dela och sprida eget material på ett smartare sätt?
Marcus Ander beskriver hur läromedelsproducenten och användaren kan mötas i delningskulturen. Gleerups har lång tradition av att arbeta tillsammans med lärare och elever runt om i Sverige i utveckling av nya läromedel. 


- I utvecklingen av våra interaktiva böcker har vi jobbat i nära samarbete med våra pilotskolor för att utveckla en hållbar produkt, berättar Marcus.
 

I Gleerups interaktiva böcker kan du idag dela med dig av eget material till dina elever i klassen och till dina kollegor. 

-Just nu arbetar vi i ett projekt där du snart ska kunna dela det material du själv lagt till med andra lärare i hela landet.

Läs mer om Gleerups interaktiva böcker 


Läs mer om Framtidens Läromedel Syd 2014 

Lärandet blir roligare! - Möt en av Gleerups pilotlärare

2014-02-27

 


För ett par veckor sedan samlades 20-talet lärare från Gleerups pilotskolor till en dag för att dela erfarenheter och synpunkter. Ola Brorson är lärare i engelska, media och IT på Karl-Oskarskolan i Växjö, en av Gleerups pilotskolor och var med under dagen. 

Hur kom Karl-Oskarskolan med som pilotskola i Gleerups pilotprojekt? 
– Vi har varit med från början som pilotskola. Vi letade då aktivt efter digitalt material eftersom vår ambition, när vi startade vår skola, var att ha en helt digital klassrumsmiljö. Det vi vill förmedla är molntänket – för att förbereda eleverna för hur samhället ser ut i verkligheten.
 
– Det har varit mycket spännande att vara med i projektet och upplägget har fungerat bra. Det var lätt att komma igång eftersom våra lärare är vana att jobba digitalt och vi redan hade en bra infrastruktur.

Har du några erfarenheter att skicka med till en ny pilotskola?
– Att bli pilotskola är en bra möjlighet att få vara med att påverka utvecklingen av digitala lärverktyg och vi har upplevt det mycket positivt för både elever och lärare. Vi har chansen att tala om vad som är bra och dåligt. Och inte minst för eleverna är det viktigt att bli delaktiga och få vara med att säga sitt.
 
Vilka ser du som de främsta fördelarna med Gleerups interaktiva böcker? 
– Tillgängligheten. Att jag kommer åt materialet var jag än är och att jag kan läsa den på valfri plattform. Som lärare uppskattar jag de självrättande uppgifterna – eleven behöver inte vänta på min respons utan ser sitt resultat på en gång. Lärandet blir roligare!

Hur ser du på framtiden och digitalisering av skolan? 
– Jag tror att produkten ständigt utvecklas och blir bättre allteftersom tekniken också förbättras. I framtiden tror jag att du har ditt lilla moln där du jobbar med olika kommunikationskanaler. Vi kommer att ha större möjlighet till individanpassning efter varje elevs förmåga där vi ”skjuter ut” uppgifter på rätt nivå. Det kommer handla om att utveckla och utmana våra förmågor. 

 

Se filmen om våra interaktiva böcker!

2014-02-25

Äntligen är den klar, vår nya introduktionsfilm som visar hur Gleerups interaktiva böcker fungerar.

Här berättar vi om alla de smarta funktioner som den interaktiva boken innehåller och om de möjligheter att fördjupa och variera undervisningen som den interaktiva boken ger.
 
Kika på filmen och låt dig inspireras till en ny dimension av lärande!
 

Fler och bättre digitala möjligheter än någonsin

2014-02-18

Gleerups alla digitala lärverktyg är nu plattformsoberoende, mer användarvänliga och har en rad nya funktioner. 



Vad betyder det för våra användare, Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups?

– Gleerups digitala lärverktyg har uppdaterats till att vara mer tillgängliga och användarvänliga samt med en rad nya funktioner som talsyntes, kommunikationsmöjligheter, anteckningsfunktioner och plats för eget material med mera. Det betyder att både lärare och elever får helt nya möjligheter att göra personliga inställningar och anpassningar. Lärare kan dessutom följa varje elevs resultat, säger Marcus Ander.

– Den största vinsten är att alla digitala lärverktyg nu är plattformsoberoende och därmed fungerar på såväl dator, surfplatta som smartphone.

Tidigt ute
– Vi på Gleerups var tidigt ute när vi valde att satsa på en plattformsoberoende lösning från början när det gällde våra interaktiva böcker som är framtagna för den senaste tekniska standarden för webbpublicering, HTML 5, berättar Marcus Ander.

– Vi är mycket glada över att detta nu också gäller för våra övriga webbtjänster som framförallt används som ett tillägg till tryckta böcker av de kunder som ännu inte har en 1-1 lösning på sin skola eller som inte vill jobba med digitala läromedel helt fullt ut.

– På Gleerups jobbar vi hela tiden med att utveckla och förbättra vårt digitala erbjudande. Vi gör det i nära samarbete med elever, lärare och skolledare runt om i landet. Vårt mål är att hjälpa lärare att forma en enklare vardag, spara värdefull tid och ge varje elev verktyg som inspirerar och motiverar, avslutar Marcus Ander, konceptutvecklare digitala lärverktyg på Gleerups.

Läs mer om Gleerups webbar
Läs mer om Gleerups interaktiva böcker
Prova valfritt digitalt lärverktyg gratis i 10 dagar

Intensiva dagar på Mattebiennalen 2014

2014-02-07

Under torsdag och fredag deltog Gleerups i Matematikbiennalen i Umeå.  För andra året i rad var Umeå universitet värd för biennalen och i år när Umeå är kulturhuvudstad blev Matematikbiennalens självklara tema – Matematik i
kulturens tecken.
 

 
I Gleerups välbesökta monter har våra läromedelsutvecklare i matematik svarat på frågor och diskuterat matte med nyfikna besökare. Många har också tagit en titt på Gleerups material bl a våra smarta digitala lärverktyg.

- Det har varit mycket roliga och intensiva dagar. Vi har märkt ett stort intresse för Gleerups monter och flera har fått upp ögonen för våra läromedel Prima och Lyckotal för första gången, säger Marie Delshammar, läromedelsutvecklare i matematik.
- En kund blev till och med helt kär i Lyckotal!

Kompetensutveckling och forskning
Matematikbiennalen erbjuder kompetensutveckling för lärare som undervisar i matematik i alla skolformer och i alla åldersgrupper. Deltagarna är lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och andra matematikintresserade. Aktuell forskning presenteras av både nationella och internationella forskare.

Rekryterar testklasser
Under biennaldagana har Gleerups och passat på att rekrytera testklasser:
Just nu söker vi testklasser i årskurs 1, 2 och 4 för matematikläromedel under hösten 2014, berättar Marie.

Som testskola får du möjligheten att prova hur ett nytt och färdigt material fungerar i din verklighet. Helt utan kostnad får du och dina elever ett komplett material i matematik med elevböcker och lärarstöd. Under året berättar du med jämna mellanrum för oss hur du arbetar och vad du och dina elever tycker fungerar bra eller mindre bra.

Är du intresserad? ​Kontakta läromedelsutvecklare tove.domell@gleerups.se

Läs mer om Matematikbiennalen i Skolvärlden.  

Pilotskolor testar interaktiv bok på mellanstadiet

2013-12-19

Tack vare ett nära samarbete med elever och lärare på pilotskolor runt om i landet, förbättras undan för undan våra interaktiva böcker och blir ett allt bättre lärverktyg för gymnasiet och högstadiet.
Därför är det roligt att också kunna starta upp pilotskolesamarbeten på mellanstadiet också. Några utvalda skolor testar att arbete med Happy interaktiv bok i engelska i årskurs 4 och 5 och med Utik NO och SO i årskurs 4. Lärare och elever på skolorna rapporterar löpande om sitt arbete i Gleerups Lab. De berättar vad som fungerar bra, de rapporterar buggar och fel och de kommer med förslag på förbättringar.
Det är glädjande att de efter det första mötet med de interaktiva böckerna kan rapportera en väldigt positiv start.
Anna Snöberg på Karl Oskar-skolan i Kalmar säger så här: 
”Min första reflektion är att det är så bra att kunna lyssna på texten. Det gynnar verkligen elevernas uttal. De säger själva också att det är den bästa funktionen hittills i boken, att det går att lyssna om och om igen för att lära sig att uttala orden rätt.”
I våra språkmaterial är texterna inspelade för att säkerställa språk och uttal, men i övriga material finns talsyntes, så att få texten uppläst är alltid ett alternativ i den interaktiva boken.
Inbakat i boken finns interaktiva övningar och även dessa har fallit eleverna i smaken på Karl Oskarskolan i Kalmar: ”
Eleverna gillar verkligen de interaktiva övningarna och alla är sporrade att göra övningarna tills de är rätt. Jag har några elever som berättade att de gjorde övningarna hemma tillsammans hela familjen.”
 
Även på Lammhult skola har övningarna varit uppskattade. Ulrika Skogström och Fredrik Karlsson berättar: ”Flera av eleverna i 5:an har på egen hand jobbat med de olika övningarna som tillhör kapitlen vilket har gjort att de har en förförståelse när vi går igenom olika moment i skolan.
Följ pilotskolornas arbete på Gleerups Lab och läs mer om våra interaktiva böcker på gleerups.se

3 frågor till Jonas Löwgren, ny ledamot i Gleerups styrelse

2013-12-05

Vilken är den största utmaningen för lärarna i det nya medielandskapet?

Det är med stor sannolikhet att räcka till för att göra det man är satt att göra med god kvalitet och stolthet. Lärare är kompetenta och engagerade människor som vill göra ett bra jobb för att de gillar det. Men de möter stora utmaningar i ökade krav på dokumentation till exempel, men också med dåliga arbetsredskap och dålig digital infrastruktur. Lärarna är mer än sugna på att tänka nytt och kompetenta nog att upptäcka andra former av lärverktyg, men orken och tiden räcker ofta inte till för att sätta sig in i nya medier eller för kompetensutveckling.

 

Vilken roll kan Gleerups fylla i detta?
Som en leverantör av ett lärverktyg som ger en grundstruktur kopplat till läroplanen. Att ge lärare och elever ett ”startpaket” med läroboksinnehåll och strukturer, men som enkelt kan fyllas på med mer innehåll som möjliggör individualisering och ger ett pedagogiskt sammanhang. Ett sådant lärverktyg kan tas i bruk på olika sätt och fyllas med metoder, exempel, länkar och övningar. Det skulle också kunna ge utrymme för lärarna att hinna med diskussioner på en övergripande didaktisk nivå.

 

På vilket sätt kan du i din roll som styrelseledamot bidra till den här utvecklingen?
Jag arbetar mycket med något som kallas deltagande design där jag, genom att gå in som en slags katalysator, kan sätta igång ett nytt sätt att tänka. Läromedelsförlagen måste röra sig bort ifrån att tänka ”produkt” till att tänka ”process” och arbeta på ett nytt, inkluderande sätt. De måste kunna ännu mer om lärarnas situation och deras behov. Förlagen måste hitta en annan roll där de väljer, sätter samman, paketerar och problematiserar material från olika källor och leverantörer. På så sätt kan de hitta en plats som en främjande aktör i lärandeprocessen och inte bara som en leverantör av skolböcker.

 

Jonas Löwgren arbetar på institutionen för Konst, kultur och kommunikation på Malmö Högskola. Han har mångårig erfarenhet av forskning kring nya medier och vad de innebär för etablerade mediestrukturer. Han har arbetat tillsammans med dagspress, magasin, teve, teknikinformationsföretag och bokförlag i en rad studier och han är ny ledamot i Gleerups styrelse.

Finns det en bortglömd fråga på din skola?

2013-11-19

- Ja, det finns något som ofta glöms bort, men som kan ge stora resultat med mycket begränsade resurser - läromedel. 

 

Idag publicerar Mer tid för lärande rapporten  "Den bortglömda skolfrågan" - om att skapa mer tid i skolan.

Rapporten undersöker bland annat hur mycket som satsas på läromedel ute i kommunerna och siffrorna är skrämmande låga:

"Att lyfta hela den svenska skolan är inget man kan göra över en natt eller med en rapport. Men vi vill gärna lyfta fram en aspekt som ofta är bortglömd och som kan ge stora resultat för mycket begränsade resurser: läromedlen. Sedan 1995 har samhällets investeringar i grundskolan stigit med 60 procent. Under samma period har investeringarna i läromedel tillåtits sjunka med 17 procent."

 

Kampanjen Mer tid för lärande vill bekämpa tidstjuvarna och ge lärare mer tid och resurser för undervisning. Diskussionen om kvalitén i den svenska skolan är viktig och Mer tid för lärande vill, genom forskning och erfarenheter från lärare och elever, sätta fokus i skoldebatten på att se och diskutera skolans allt fler tidstjuvar. Att ge resurser för undervisning och mötet med varje elev ger förutsättning för att höja utbildningsresultaten.

 

När det gäller digitaliseringen av skolan är det lätt att få intrycket av att det satsas mycket pengar. Att skolorna investerar i datorer är tydligt, i genomsnitt satsas 1 770 kr per elev på datorer, detta är att jämföra med att endast 27 kr per elev går till digitala läromedel att fylla dem med. Utan att investera i bra innehåll blir digitaliseringen bara ett tomt löfte.

 

Mer tid för lärande har samlat goda exempel på hur kommuner har investerat i läromedel och de finns i rapporten som inspiration på hur man kan garantera alla elever en bra och varierad undervisning. Av exemplen kan man dra slutsatsen att tillgång till bra läromedel, så väl digitala som skolböcker, frigör tid för lärarna att vara med eleverna i stället för att göra sina egna läromedel. Lärarna kan ägna sig åt att undervisa, att möta varje elev och göra uppföljningar.

 

Som rekommendation i rapporten uppmanar Mer tid för lärande utbildningsdepartementet och Skolverket som ytterst ansvariga, att börja genom att göra en utredning för skaffa sig en tydlig bild av var bristerna är störst och sedan stärka rätten för lärare, elever och föräldrar att få läromedel av hög kvalitet:
"Mer Tid För Lärande har fått stöd av lärare, föräldrar och elever. Riksdagsmän, kommunalråd och ordföranden i lärarnas organisationer har diskuterat och försökt hitta lösningar för att höja kvaliteten på undervisningen. Nu är det dags att agera. Det är dags att uppmärksamma den bortglömda frågan i skolan: läromedlen. De flesta är nog överens om att lärande är en process som i första hand handlar om människorna. Det krävs skickliga och entusiasmerande lärare, vetgiriga elever och engagerade föräldrar. Men för att alla elever ska lyckas behövs också de bästa förutsättningarna. Här är läromedel en viktig pusselbit."

 

Gleerups är en av aktörerna som stödjer kampanjen Mer tid för lärande. Tiden då vi förlag bara var leverantörer av läromedel är sedan länge förbi. Alla är vi skapare av den skola vi vill ha i framtiden. För att spara värdefull lärartid behöver vi trygga läromedel och smarta digitala lärverktyg som förbättrar mötet med varje enskild elev. Och det är just här som vi på Gleerups gör skillnad. Men också du. I vår värld står alltid dörren öppen. Det är så vi tror att man skapar mer tid för lärande.

 



Åsa Steholt Vernerson, talesperson för kampanjen Mer tid för lärande, inleder lanseringsträffen för rapporten Skolans bortglömda fråga.

Vinnaren av lärarpriset Guldäpplet utsedd!

2013-10-29

Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa på Väsby gymnasium, Upplands Väsby, utsågs till årets vinnare av lärarpriset Guldäpplet för sitt arbete med att förnya undervisningen och aktivera alla elever kring den egna hälsan. Tillsammans med eleverna utvecklar han spel och övningar som förnyar undervisningen i hälsa och idrott med digital teknik.

 

 

 

Men fler lärare belönades: Katarina Lycken Rüter, Östra Real i Stockholm och Jonas Lindahl, Freinetskolan Hugin i Norrtälje delade på andraplatsen och juryns särskilda pris till tilldelades Pia Widegren, utvecklingsledare i Motala. 

 

 

Peter Becker, ordförande i juryn för Guldäpplet, berättar: 
– Ett inspirerande gemensamt drag hos årets pristagare är hur de lyssnar på eleverna och lär sig av dem, för att utveckla undervisningen. Alla är också mycket aktiva i att dela med sig och samspela med kollegor, inte minst över nätet.

 

 

Mer om vinnarna och motiveringarna kan du läsa på: http://www.diu.se/guldapple/

 

 

Årets pristagare tog emot sina guldäpplen på Skolforum. Prisutdelare var Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund tillsammans med initiativtagaren Peter Becker.

 

 

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: 


• Stiftelsen DIU, grundare och koordinator 
• Lärarförbundet 
• Lärarnas Riksförbund 
• Sveriges Kommuner och Landsting 
• Specialpedagogiska skolmyndigheten 
• Gleerups Utbildning AB 
• Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB 
• Netsmart AB  

I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2011 och 2012. 
 

Priset består, förutom av ett stipendium på 25.000 kr, av ett vackert glasäpple med inläggning i äkta guld, blåst av mästarna vid Bergdala Studioglas i Småland.  

 

Kom och träffa oss på skolmässorna!

2013-10-23

Höstlovet väntar runt hörnet, men först är det för många av oss dags för spännande och intensiva dagar på mässgolvet. På måndag slår dörrarna upp för både Skolforum i Stockholm och Mötesplats Skola i Göteborg. Vi kommer att finnas på plats på båda mässorna och hoppas på att träffa dig där!

 

I våra montrar kommer du att kunna upptäcka våra nyheter, testa våra digitala material och prata med oss om vilka lärverktyg som passar dig och dina elever bäst. 

 

 

 

 

Mötesplats Skola kan besökas 28-29 oktober på Svenska Mässan. Gleerups hittar du i monter H05:21. Glöm inte att gå in på mässans hemsida och ladda ner din kostnadsfria inträdesbiljett. Använd koden: 5pgnzm-13082

 

 

Förutom att besöka vår monter finns det ett spännande seminarieprogram att ta del av. Vi kan till exempel tipsa om:

 

 

Interaktiva medier och lärande - några perspektiv på en skola i samtiden
Måndag 28 oktober kl.13:00-14:30

 

 

Författarna till en ny bok från Gleerups om IT i utbildning berättar om sina perspektiv på en skola i samtiden. Du får chansen att lyssna på korta presentationer på en mängd olika teman, alla med målet att bidra till skolutveckling. DeltagareElza Dunkel, Simon Lindgren, Carl Heath, Ebba Ossiannilsson, Christina Löfving, Anette Svensson, Alastair Creelman, Annika Agélii Genlott, Stefan Pålsson

 

 

Ta steget mot ett smartare klassrum! Tisdag 29 oktober kl.15.00–15.30 på Pedagogiska scenen

 

 

Hur har den interaktiva boken blivit ett inslag i klassrummet som både sparar lärartid och ökar elevernas motivation. Hur kan den bidra till smartare planering, bättre genomförande och kontinuerlig kunskapsuppföljning? Föreläsare: Martin Ljungström

 

 

 

 

Skolforum kan besökas 28-30 oktober på Älvsjömässan. Gleerups hittar du i monter A15:24. Även här finns ett gediget seminarieprogram och andra aktiviteter, som till exempel de här:

 

 

Måndag 28 oktober
Konflikthantering i professionellt lärarskap (bok från Gleerups högskoleutgivning)
11.30–12.10    Bokcirkel
13.45–14.25    Seminarium
Föreläsare: Ilse Hakvoort och Birgitta Friberg

 

 

Lunchsamtal tillsammans med Mer tid för lärande.

 

 

 

 

Tisdagen den 29 oktober
Guldäpplet prisutdelning - Som jurymedlemmar deltar Gleerups när Guldäpplet 2013 delas ut vid en högtidlig ceremoni kl. 10.30

 

 

SLFF:s läromedelsförfattarpris, Lärkan - Vi håller tummarna för våra läromedelsförfattare kl. 11.00 i lokal Studion. Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, överlämnar priset.

 

 

Etik i professionellt lärarskap (bok från Gleerups högskoleutgivning)
10.00–10.40    Seminarium
13.45–14.25    Bokcirkel
Föreläsare: Sara Irisdotter och Kirsten Gronlien

 

 

Vi se fram emot trevlig möten och givande samtal. Hoppas att vi ses!

 

Finalister till lärarpriset Guldäpplet förnyar klassrummet

2013-10-07

Tre finalister till lärarpriset Guldäpplet har utsetts:


Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa på Väsby nya gymnasium, Upplands Väsby
Daniel Gomejzon ger eleverna verktyg att utveckla den egna hälsan och samtidigt utveckla sina prestationer, när han förnyar undervisningen i hälsa och idrott med digital teknik.

Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion, på Östra reals gymnasium i Stockholm
Katarina Lycken Rüter utvecklar kontinuerligt didaktiken med de nya möjligheter tekniken ger.

Jonas Lindahl, lärare i svenska och engelska på Freinetskolan Hugin, F-9 skola i Norrtälje
Jonas Lindahl utvecklar arbetssätten tillsammans med eleverna från förskolan till högstadiet och med kollegorna. Vare sig det gäller språk, kommunikation eller demokrati arbetar han och eleverna med många uttrycksformer, muntligt och skriftligt, med film, datorer och andra medier.

 


– Med årets nominerade ser vi tydligare än någonsin, hur lärandet sjuder och växer med digitala verktyg, i goda pedagogers händer. Det handlar om utveckling av arbetet i klassrummet, om samspelet lärare och elev, om redovisningsformer och formativt lärande, säger Peter Becker, juryns ordförande.”

 

 

Läs mer om de nominerade på www.diu.se/guldapple. Priset utdelas på Skolforum den 29 oktober.

 

 

Om Lärarpriset Guldäpplet
Guldäpplet är ett lärarstipendium som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält.

 

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är:

• Stiftelsen DIU, grundare och koordinator
• Lärarförbundet
• Lärarnas Riksförbund
• Sveriges Kommuner och Landsting
• Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Gleerups Utbildning AB
• Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB
• Netsmart AB

I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2011 och 2012.

Priset består, förutom av ett stipendium på 25.000 kr, av ett vackert glasäpple med inläggning i äkta guld, blåst av mästarna vid Bergdala Studioglas i Småland. 

Historisk frukost på Gleerups

2013-10-04

Skånsk frukost på Gleerups för 75 historielärare från hela Sverige idag! Så inleds De Svenska Historiedagarna 4-6 oktober i Malmö. Sedan visning av Sveriges modernaste lärverktyg i historia – Gleerups interaktiva böcker.

 

Den interaktiva boken - Gleerups svar på digitaliseringen i förlagsbranschen

2013-09-24

Skånska dagbladet har gjort ett reportage om digitaliseringen i förlagsbranschen. De besökte flera förlag och pratade med dem om just deras digitala utvecklig och de olika vägar man har valt. På Gleerups intervjuades Lars Åkerblom, Vice VD och Elisabeth Lennartsdotter, kommunikationschef:

 

 

”I stället för att börja med e-böcker beslutade de sig för att skapa en hybrid mellan bok och webb. Det blev den interaktiva läroboken. Eleverna kan både läsa och lyssna på texterna. Varje kapitel innehåller dessutom filmer, test och anteckningsmöjlighet.


– Vi diskuterade om man fortfarande kunde kalla det för en bok och kom fram till att det kan man. Den har en början och ett slut och den följer kursplanen. Samtidigt är eleverna bara ett klick från att komma vidare ut på nätet där de själva kan söka information eller jämföra lärotexterna med Wikipedia för att få igång en diskussion om källkritik.”

 

Hela artikeln kunde läsas i Skånska dagbladet (2013-09-22). Den går att beställa i digital form på tidningens hemsida.

Tidningen Vårdfokus recenserar boken Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom

2013-09-20

I tidningen Vårdfokus recenseras boken Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom av Kerstin Ring.

 

[Författaren] har utvecklat en metod för omvårdnaden av svårt demenssjuka. Ambitionen är att göra livet lite lättare och mindre plågsamt för både den sjuke och dem som finns runt omkring. Hon beskriver steg för steg hur personalen på ett boende kan ändra sitt arbetssätt genom att observera och kartlägga i vilka situationer personen verkar må bra och vad som stör.” (4/9-13)

 

 

Läs recensionen i sin helhet här.
Läs mer om produkten på vår hemsida.

Recension av Källa: internet

2013-09-20

Aage Radmann vid Institutionen för idrottsvetenskap på Malmö högskola recenserar boken Källa: internet: Att bedöma information utifrån källkritiska principer på idrottsforum.org:

Författarna Torsten Thurén och George Strachal tar läsaren med på en upptäcktsresa i det digitala medielandskapet med ambitionen att vi själva skall kunna navigera och mera aktivt utveckla vår källkritiska medvetenhet. Och de lyckas rätt väl. Genom pedagogiska förklaringar om hur de konkret går tillväga när de jämför olika källor på internet visar författarna att nätet är en revolutionerande kunskapsådra om man vet hur och var man skall leta.” (16/8-13)

 

Recensionen i sin helhet finns här
Läs mer om produkten på vår hemsida.

Gleerups interaktiva böcker är nominerade till Årets bästa digitala läromedel!

2013-09-19

Varje år delas priset för Årets bästa digitala läromedel och Årets inspiratör ut på konferensen Framtidens Läromedel. I år är Gleerups interaktiva böcker en av fyra nominerade.

Gleerups interaktiva böcker är mycket mer än bara en digital variant av den tryckta boken. De interaktiva böcker är en levande upplevelser som underlättar lärandet för varje elev. Med den interaktiva boken kan undervisningen varieras och individualiseras på ett helt nytt sätt. Den är enkel att använda, ständigt aktuell och full med smarta funktioner.

 

Framtidens läromedel är mötesplatsen för lärare, pedagoger, och skolledare som vill höja sin kompetens inom nya moderna läromedel - huvudsakligen digitala. Priset delas ut på konferensen som i år hålls i Uppsala 24-25 september.

Ett, två, tre tips för att komma igång med interaktiv bok

2013-09-16

1. Titta på våra nya filmer

Introduktionsfilmen ger en snabb och tydlig genomgång av de smarta funktioner som finns i den interaktiva boken och hur du kan använda dem i din undervisning.  Filmerna om administrationsverktyget ger tydliga ”steg för steg”-instruktioner i hur du registrar dig, hur du skapar klasser och grupper och hur du ger eleverna tillgång till lärverktygen.

Och du – det finns en film till eleverna också!

 

2. Läs våra FAQ

Kanske uppstår det ändå frågor? Svaren på de flesta av dem kan du hitta bland våra ”Frågor och svar”. Svar på de tekniska frågorna finns i systemkraven.

 

3. Ring kundservice
Vår utmärkta kundservice finns på plats för att svara på de frågor som filmerna och FAQn inte ger dig svaren på. Det kan till exempel vara sådant som rör din licens. Eller har du kanske tips på förbättringar? Då är du välkommen att höra av dig till vår kundservice: info@gleerups.se eller 040-20 98 10

Vem får tillgång till det nya lärandet? - Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

2013-09-13

Under Almedalsveckan bjöd Gleerups och Netsmart in politiker och skolföreträdare för att diskutera hur vi bäst skapar förutsättningar för en pedagogisk resa mot ökad kvalitet och bättre resultat genom moderna lärverktyg och kompetensutveckling.

 

Debatten kring skolans inköp av digitala verktyg har varit stor det senaste året, men allt för ofta stannar den vid hårdvaran och berör alltför sällan hur digitalisering bör utvecklas för att hjälpa våra elever att nå kunskapsmålen. Syftet med paneldiskussionen var att sätta fokus på  det pedagogiska innehållet och hur man faktiskt arbetar på nya sätt i klassrummet.

 

Seminariet modererades av Peter Becker, grundare av Stiftelsen Datorn i Utbildningen och i panelen medverkade Maria Stockhaus (M), Ordförande i SKL:s utbildningsberedning, Ebba Östlin (S) Ordförande i utbildningsnämnden, i Botkyrka kommun, Per-Ola Jacobson, Utbildningschef vid Karl-Oskarskolan, Åsa Steholt Vernerson, VD för Gleerups Utbildning AB och Alexandra Blomberg, Affärsutvecklingschef på Netsmart AB.

 

Seminariet var välbesökt och en mycket intressant diskussion fördes. För att fler ska få ta del av den publicerar vi nu en referatrapport från seminariet.

 

Men diskussionen och arbetet slutar inte där. Gleerups och Netsmart kommer under hösten att fortsätta sitt arbete för att utveckla skolans pedagogik och bidra till lärande med nya pedagogiska redskap. Vi vill föra en fortsatt  dialog om vad svensk skola behöver för att höja kunskapsresultaten och vad vi kan utveckla för arbetsredskap för att skapa bästa möjliga förutsättningar. Till slut handlar det för oss om att bidra till en skola där lärare hinner vara lärare och inte administratörer.

 

Följ gärna vårt fortsatta arbete på www.gleerups.se och www.smartboard.se Kika också gärna på Mer tid för lärande, som är en kampanj vi stödjer för att skapa tid för lärande, www.mertidforlarande.se/.

 

Var femte elev kränkt i skolan

2013-08-29

Var femte elev har blivit kränkt i skolan det senaste året enligt Friendsrapporten 2013, i vilken 36 698 barn har svarat på frågor om mobbning i skolan. Rapporten visar att var femte elev (17 %) har blivit utsatt för kränkningar av en annan elev. I årskurs 3 till 6 är kränkningarna vanligast (23%), och sju procent angav även att de blivit kränkta av skolpersonal.


​”Det viktigaste är att vuxna som får kännedom om kränkningar agerar och tar tag i problemet. För att kunna göra det krävs kunskap i dessa frågor samt att skolorna får rätt förutsättningar för att jobba långsiktigt mot mobbning. Trygghet i skolan är en förutsättning för att barn ska kunna lära sig”, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends.


Här kan du läsa hela Friendsrapporten 2013
Se inslag om rapporten och mobbning i TV4 Nyheterna


Tips på fördjupning!
Gothia Fortbildning arrangerar konferensen Sociala medier i skolan  -  att förebygga och hantera kränkningar och mobbning på nätet i Malmö den 18 september. Några av de mest erfarna personerna i landet kommer tillsammans att belysa ämnet utifrån olika perspektiv. Hur ska skolan hantera sociala medier på bästa sätt? Vem är ansvarig om det sker kränkningar på nätet och hur kan vi förebygga och stoppa det som sker?
 

Det finns många åsikter om vad unga gör på nätet. Massmedierna fylls av larmrapporter och varningar kring nätmobbning och sexuella övergrepp. Hur ska man förhålla sig till ungas nätanvändning? Vilka krav är rimliga att ställa? Vilka regler ska gälla?

 
Se också Elza Dunkels uppskattade och högaktuella bok Vad gör unga på nätet?.

 

Hur kan digitaliseringen av skolan påskyndas?

2013-06-24

It- och energiminister Anna-Karin Hatt och regeringen meddelade i förra veckan att ett avtal träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen kring påskyndande av digitalisering i, bland annat, skolan. 

 

Överenskommelsen är till för att främja digitalisering av offentlig sektor genom utökad samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. Regeringen satsar 2,8 miljoner kronor under 2013 för att höja tempot i digitaliseringen av Sverige. Satsningen fokuserar på fyra områden:

 

  • Främja digitaliseringen inom fler områdena i den digitala agendan
  • Utarbeta ett ramverk för utvärdering och utveckling av skolors digitalisering
  • Etablera ett samverkansforum för skola och IT
  • Ta fram förslag på hur man kan skapa bättre förutsättningar för digital samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter

 

I en debattartikel i Dagens samhälle konstaterar Peter Becker, ordförande i stiftelsen Datorn i Utbildningen, att detta är ett steg i rätt riktning, men digitaliseringen av skolan måste gå snabbare. Ett forum för samordning är exempelvis inte ett tillräckligt stort framsteg. Skolan behöver konkreta insatser för integration av moderna verktyg och arbetssätt i skola, i lärarutbildning och i rektorsutbildningen.

 

Ett ramverk för utvärdering är också bra, menar Peter Becker, men det behövs fortsatt stöd i många former till kommuner att förverkliga digitaliseringen av skolan i enlighet med styrdokumenten. 

 

Bakom debattartikeln ställer sig också: Alexandra Blomberg (affärsutvecklingschef Netsmart AB), Anne-Marie Fransson (Förbundsdirektör IT & Telekomföretagen inom Almega), Bo Jansson (ordförande Lärarnas Riksförbund), Eva-Lis Sirén (förbundsordförande Lärarförbundet), Åsa Steholt Vernerson (ordförande Svenska Läromedel, kampanjen Mer tid för lärande) och Tommy Öqvist (direktör Tieto Healthcare & Welfare Sweden).

 

Förhoppningsvis bidrar överenskommelsen till att regeringen och utbildningsdepartementet fullföljer initiativet och ger Skolverket uppdrag kring stöd till skolans införande av moderna digitala verktyg och arbetssätt. 

 

Under Almedalsveckan kommer digitaliseringen av skolan högt på agendan och det anordnas flera seminarie som belyser frågan och som ger konkreta exempel på åtgärder och smarta verktyg.

Vi välkomnar nya medlemmar i Gleerups styrelse

2013-06-24

Två nya medlemmar valts in i Gleerups styrelse. Här berättar de kort om sin bakgrund och varför de valde att tacka ja till styrelseuppdraget:

 

Jonas Löwgren arbetar på institutionen för Konst, kultur och kommunikation på Malmö Högskola. Han har mångårig erfarenhet av forskning kring nya medier och vad de innebär för etablerade mediestrukturer. Han har arbetat tillsammans med dagspress, magasin, teve, teknikinformationsföretag och bokförlag i en rad studier. 


Hur passar din erfarenhet in i Gleerups utvecklingsarbete?
– Jag har nyligen gjort ett projekt tillsammans med Gleerups och Skolstaden Helsingborg kring digitala läromedel. Eftersom jag är designer består min forskning oftast av att tillsammans med externa parter, till exempel medieföretag, skapa idéer till nya produkter, medieformat och/eller roller för mediearbetare i en samtid där skillnaden mellan "producent" och "konsument" blir allt svårare att upprätthålla. 

 

Peter Becker är ordförande i stiftelsen Datorn i Utbildningen och har en bakgrund som matematiker och som lärare i gymnasieskola. Han har också varit med att bygga ett medialabb på KTH under 90-talet och var senare ledare för en forskargrupp på Interactive Institute och adjungerad professor på Dramatiska institutet. Han har en bred erfarenhet av människors interaktion, kommunikation och lärande med digitala medier. 

Vad kan du bidra med i egenskap av styrelseledamot i Gleerups styrelse?

– Jag har varit involverad i framväxten av sociala medier och nätbaserat lärande under tjugo år. Samtidigt har jag varit starkt engagerad i hur skola och lärande kan utvecklas i mötet med det digitala. Gleerups och Berling Media arbetar strategiskt med en spännande medieframtid där man utvecklar framtidens läromedel i nära samspel med skolor och med god koll på vad som händer där ute. Jag hoppas kunna bidra till Gleerups utveckling, med en kombination av medieperspektiv och kunnande om skolområdet.

 

Övriga styrelsemedlemmar är:

Henriette Zeuchner, koncernchef Berling Media och ordförande i Gleerups styrelse
Thorsten Rosengren vice ordförande i Gleerups styrelse
Tomas Johansson, förvaltningschef för Landskronas Barn- och ungdomsförvaltning
Personalrepresentanter: Inger Blomqvist och Jenny Klang

Lyckad matte med Lyckotal

2013-06-17

Linda Marmberg och Helén Ekdahl på Geijerskolan i Malmö använder matematikmaterialet Lyckotal i årskurs 1. De berättar hur det är att jobba med materialet och vad deras elever i tycker om Lyckotal.

Helén är en riktig matteentusiast:
Jag älskar matte och jag vill att eleverna ska älska matte. Om de har kul när de lär sig, så lär de sig bättre och då tycker de att det är kul, säger Helén. Och barnen blir glada när vi ska ta fram våra Lyckotal.

 

En luftig och trevlig layout med bilder som tilltalar barnen är saker som Helén uppskattar med Lyckotal. Att det finns tydligt bildstöd, t.ex. exempelbilder på hur man gör en räknesaga är andra saker som gör att barnen lättare förstår hur de ska lösa uppgifterna.

Det är även bra att det blir mer text i Lyckotal 1b. Det gör att eleverna lär sig att läsa vad de ska göra och det kommer att underlätta för dem längre fram. Helén gillar att lärarhandledningen inte är alltför mastig. Hon tycker det är roligare att kunna lägga till eget material, än att känna att man inte hinner med.   

Utvärderingshäftena är också mycket uppskattade: 

- Ja, de är jättebra. Jag använder dem som diagnos. Det är bra med ett urval av uppgifter och de visar vad eleverna kan just nu. Det kan jag sedan visa för föräldrarna vid utvecklingssamtal och använda som underlag för de skriftliga omdömena.

 

I klassrummet

I Lindas klassrum är det halvklass den här lektionen. Eleverna arbetar på egen hand i sina matteböcker och Linda går runt för att svara på frågor och hjälpa den som behöver.

 

Jag arbetar ganska ”traditionellt” när jag undervisar i matematik, säger Linda. Jag börjar med en gemensam genomgång, antingen på tavlan eller genom att praktiskt visa. Sedan får eleverna räkna i boken några sidor. Sedan stannar vi upp och pratar om det barnen lärt sig innan jag gör en ny genomgång.

 

Eleverna är nöjda med boken. De flesta tycker att den är fin, rolig och ganska lätt.

Det är lagom många uppgifter i boken. Layouten är luftig och skön. Barnen gillar bilderna och de ger också bra stöd, fortsätter Linda. Nya avsnitt inleds alltid med tydliga bilder med konkreta exempel på hur man löser uppgiften. Det gör att många elever kan gå ifrån det laborativa materialet tidigare.

Eleverna tycker om att arbeta praktiskt
Men att det finns spel och praktiskt ”plockmaterial”, som till exempel klossar och papperspengar, till böckerna är väldigt bra – det är både elever och lärare överens om.
Vi använder klossarna till att räkna och lägga i högar, berättar Kajsa. Linda är också positiv till ”Skola och hem”-sidorna med uppgifter som passar bra att samtala kring. De sidorna får eleverna med sig hem i läxa.

 

Linda har inte upplevt några problem med att komma igång med att undervisa med Lyckotal.

En del moment kommer tidigare i den här boken jämfört med det läromedel jag hade tidigare. Det var lite konstigt i början, säger hon. Å andra sidan är det bra att eleverna får en chans att träna lite längre så att allt sitter inför det nationella provet i trean.

 

Lärarhandledningen sparar tid
Lärarhandledningen är tänkt som ett stöd för läraren och på frågan om det finns någon särskilt i handledningen som Linda är hjälpt av så svarar hon att hon uppskattar att det finns gott om övningsuppgifter att göra tillsammans med barnen.

– Jag plockar mycket ur den. Det sparar onekligen tid att inte alltid behöva tänka efter och själv planera hur man ska introducera ett avsnitt.

 

Eleverna trivs med Lyckotal

Eleverna är i full gång med att räkna i sina böcker. De är tysta och koncentrerade. På frågan vad de tycker bäst om i Lyckotal svarar Sixten:

Jag gillar de gula sidorna när man ska göra mönster och linjer.
Att göra plus och minus i min Lyckotal är roligast, säger Philip.
Jag tycker om att göra prov, säger Sarah. Och så gillar jag sidan med klockorna och den med godispåsen.

Några av eleverna har den s.k. ”hundrarutan” bredvid sig. Jag frågar Tindra hur hon använder kortet.
Det hjälper mig när jag ska räkna minus. Då kan jag titta på den siffran och räkna bakåt, förklarar hon.

 

Timdra berättar också att hon just nu arbetar i sitt utvärderingshäfte, men att hon tycker bäst om att jobba i den ”riktiga” boken.  

Linda kan också berätta att hon ser att barnen får bra resultat. De allra flesta klarar t.ex. att lösa uppgifterna i utvärderingshäftena.

Utvärderingshäftena gör eleverna helt på egen hand, säger Linda. Där ska de verkligen visa vad de kan. Boken fungerar nästan som ett litet prov.

 

Både Linda och Heléne fortsätter med Lyckotal i sina klasser till hösten.

Det ska bli spännande att se hur eleverna bygger vidare på de kunskaper som de lagt grunden till nu, avslutar Helén.

Gleerups interaktiva böcker har fått ett nytt utseende

2013-06-05
Tack vare värdefulla synpunkter från våra användare och pilotskolor, arbetar vi kontinuerligt med att förbättra de interaktiva böckerna.
Nu har vi gjort några större förändingar i både utseende och funktion. Välkommen att upptäcka alla nyheter i Gleerups interaktiva böcker:
 
 
  • Nytt grafiskt gränssnitt på inloggningssida, personlig startsida, samt inne i de interaktiva böckerna.
  • Innehållsförteckning som kan visas/döljas utan att man behöver lämna sidan.
  • En förbättrad sökfunktion.
  • Längst ned syns var i boken jag befinner mig (bok > kapitel > sida) och jag kan enkelt gå till valfri sida genom att skriva in sidnumret.
  • Mer visuell bläddring, vilket blir tydligast när man "swipar" på pekskärmar.
  • Högre nivå av tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning, t.ex. navigering med tangentbord, fler steg i inställning av storlek (gäller både text och alla knappar), förbättrad talsyntes med mera.
  • Smartare gränssnitt för mobiler med tydligare menyer och bättre läsläge.
 
I sommar och höst presenterar vi ännu fler nyheter. Håll utkik!
 

Gleerups deltar i Almedalsveckan

2013-06-05
För första gången kommer Gleerups att delta i Almedalsveckan! 
 
Den 1 juli har vi bjudit in en panel med skolledare och politiker för att diskutera den svenska skoldebatten. Kan debatten gå från – för eller emot olika tekniska lösningar – till att handla om hur digitalisering bör utvecklas för att hjälpa våra elever att nå kunskapsmålen? Vi ser fram emot en riktigt intressant diskussion. 
 
Om du är på plats i Visby denna dag är du hjärtligt välkommen. Läs mer om programmet och panelmedlemmarna här.
 

Gleerups blir ny partner till Guldäpplet

2013-05-14

 

Guldäpplet är ett lärarstipendium som årligen delas till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet startades av Datorn i utbildningen och nu går Gleerups Utbildning in som ny partner och medverkar i juryn. 
 
Skolans digitalisering går i en rasande fart och alltfler skolor väljer tekniska lösningar för undervisningen. Tyvärr saknas ofta tillräckligt med pedagogiskt innehåll och att det gör att datorer, surfplattor, smartphones etc. inte alltid integreras i undervisningen på ett önskvärt sätt. 
 
Men i takt med att fler och fler klassrum blir digitala så har utvecklingen gått från att fokusera på teknik till integration, pedagogik och innehåll. 
 
En partner som arbetar med innehåll
Ett nytänkande innehåll är en viktig beståndsdel i ett förnyat lärande och dagens skola kräver nya typer av digitala lärverktyg, inte digitala kopior av tryckta böcker.
 
– Det finns en stark och spännande sammansättning av partners till Guldäpplet sedan innan, men det har saknats en pusselbit, en partner som jobbar med innehåll kopplat till IT i undervisningen, förklarar Åsa Steholt Vernerson, VD för Gleerups. Vi vill bidra till Guldäpplet med denna viktiga pusselbit.
 
Gleerups är en av Sveriges ledande leverantörer av nya digitala lärverktyg som ger lärare och elever förbättrade möjligheter till individualiserat och interaktivt lärande, berättar Åsa Steholt Vernerson.
 
– Med detta som bakgrund är vi säkra på att vi kan bidra med fler infallsvinklar i arbetet med att utse pedagoger som förnyar lärandet med stöd av IT.
 
Sedan tidigare är även Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Tieto Sweden Healthcare & Welfare AB och Netsmart AB partners till Guldäpplet.
 

Gleerups arrangerar seminarier på Framtidens lärande 16-17 maj

2013-05-13

 

Framtidens lärande – här och nu! möts skola, myndigheter, politiker, forskare, IT-branschen och producenter av digitala lärverktyg för erfarenhetsutbyten och samtal om skolans utveckling med stöd av IT.
 
De två dagarna på Stockholm Waterfront den 16-17 maj är fyllda av inspirationsmöten, seminarier och workshops. Gleerups deltar i Framtidens lärande både som arrangör av flera seminarier och som  utställare.
 
Smarta lärverktyg sparar lärartid
Seminarierna ger möjlighet att få veta mer om två digitala lärverktyg och hur de konkret används ute i klassrummen. Dels Mattesmart som är ett nytt och unikt verktyg för att göra hela matteundervisningen smartare och dels om hur interaktiva böcker sparar lärartid och ökar elevmotivationen i klassrummet.
 
Detaljer om tid och plats för seminarierna finns i konferensprogrammet som du kan läsa här. Gleerups finns också bland utställarna i monter 9C. 
 
Om Framtidens lärande
Framtidens lärande arrangeras av Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Universitets- och Högskolerådet och Stiftelsen DIU, i samverkan med: SKL, Folkbildningsrådet, UR, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och många fler.
 

Ett samarbete för en smartare skola

2013-03-26

 

I april samarbetar vi med Lärarnas Riksförbund och Netsmart under tre inspirerande eftermiddagar med fokus på digitala lärverktyg som smarta hjälpmedel. Digitala lärverktyg som underlättar, ger variation och sparar lärartid.
 
Seminariet vänder sig i första hand till lärare på högstadiet och gymnasiet, men även lärare på andra stadier, som är nyfikna och vill få en introduktion i SMART Board. Även du som jobbar med SMART i dag kan få inspiration.  
 
Du får även tips om hur du kan variera din undervisning med digitala lärverktyg från Gleerups.
 
Seminariet är öppet för alla, men är kostnadsfritt för dig som är medlem i Lärarnas Riksförbund. Mer information och anmälan på lr.se
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi ses!
 
 

Finns det flera sätt att flippa klassrummet?

2013-03-19

 

Den pedagogiska metoden ”the flipped classroom” är inte längre bara en trend utan ett arbetssätt som etablerar sig i allt fler klassrum. Metoden innebär, i korthet, att eleverna förbereder sig innan lektionerna, till exempel genom att läsa boken, titta på korta filmer med genomgångar som läraren har spelat in och kanske till och med göra någon digital simulering.
 
På så sätt frigörs lektionstid som i stället kan användas för diskussioner, frågor och experiment. Det som traditionellt gjordes på lektionerna tidigare dvs.  genomgångar av läraren, görs nu hemma och det som traditionellt var läxan, t.ex. svara på frågor, görs nu i klassrummet – därav begreppet ”flipped classroom”.
 
Ett argument mot metoden har varit att det tar mycket tid från läraren. Det är svårt som det är att hitta tid för planering och att dessutom hinna spela in filmer upplevs som svårt.
 
Helena Kvarnsell på Björknässkolan i Nacka är en av testpiloterna för Gleerups interaktiv bok för skolår 7-9. I Gleerups Lab berättar hon att hon är nyfiken på det ”flippade klassrummet” men känner sig kluven: ”Jag misstänker att vinsterna inte alltid uppväger den utökade arbetsbördan som läraren får/tar på sig.” 
 
Men nu har Helena Kvarnsell testat något som hon kallar för att ”light-flippa” i sin matematikundervisning genom att ge eleverna i läxa inför en lektion att titta på en film ur Formula interaktiv bok: ”T.ex. kan eleverna se filmen ”bråk – addition och subtraktion – lika nämnare” i läxa och sen är de mycket mer förberedda inför en diskussion och genomgång på lektionen.”
 
Ett konkret och tidsbesparande tips för att komma igång med ett nytt arbetssätt!
 
Om du vill läsa mer om ”the flipped classroom” finns här nedan några bra länkar:
 
 
Facebookgruppen Flippa klassrummet
 
Twitter: #flippedclassroom
 
Fler tips på hur du kan arbeta med den interaktiva boken finns i Gleerup Lab och på gleerups.se
 
 
 

Lyckotal matematik överlägsen i kvalitetsjämförelse i Finland

2013-03-08

 

I en nyligen publicerad kvalitetsjämförelse i Finland av tre nya läromedel i matematik för år 3, har den finska versionen av Lyckotal 3 placerat sig på första plats.
 
Jämförelsen baserar sig på analyser av:
 
- uppgifternas mångsidighet utifrån mekaniska uppgifter, tillämpningar, uppgifter som utvecklar problemlösningsförmågan och stöder gestaltningsförmågan
 
- självutvärdering som innefattar elevens möjligheter att följa upp sitt lärande, testa sina kunskaper och repetera
 
- spel och aktiviteter som erbjuder möjlighet för eleven att utveckla sitt lärande samt fördjupa och repetera centralt innehåll
 
- språklig kommunikation utifrån elevens möjligheter till muntligt och skriftligt resonemang och logisk strukturering
 
- digitalt material som kompletterar läroboken och möjliggör differentiering.
 
Mer om Lyckotal hittar du på vår hemsida och i Gleerups Lab.

Våra interaktiva böcker uppdateras

2013-02-21

 

Under kvällen den 22 februari  kommer de interaktiva böckerna att uppdateras till version 1.1.2.
 
Uppdateringen består av småjusteringar av systemet och hur MathML och talsyntesen fungerar med nyare webbläsare.
Du som användare kan komma att uppleva mindre störningar i tillgänglighet under kortare perioder denna kväll. En mer detaljerad beskrivning av uppdateringen hittar du nedan.
 
 
 Interaktiva böcker version 1.1.2 [2013-02-22]
  • Bildspelet i de interaktiva böckerna är justerat så att bilderna visas utan text samt med högre kvalitet.
  • Visning av Matematikformler. Då nyare webbläsare nu har bättre stöd för MathML (markeringsspråket som avvänds för att skriva ut formler) används detta nu i första hand. 
     
  • Webbläsare som ännu inte har stöd för MathML använder sig MathJax för att visa formler - detta gäller framför allt Internet Explorer. För mobila enheter rekommenderar vi att man använder sig av webbläsare med stöd för MathMl: iPhone (safari), Android (Firefox). Stödet för MathML är en standard som kommer finnas i alla webbläsare framöver. Visningen av MathJax har även justerats.
     
  • Uppläsning av text. För uppläsning av text används Readspeaker som är en andrapartsleverantör. Då de förändrat sin tjänst något har även vi justerat hur vi använder Readspeaker. Readspeaker kan nu även läsa upp enstaka ord.
     
  • Buggfixar och smärre justeringar av hur data hämtas kommer att förbättra funktionalitet och prestanda.

Inspirerande seminarie om ett svårt ämne

2013-02-14

Vi är glada att så många intresserade kom till gårdagens seminarie om Våld i hemmet, i samarbete med Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, Carolina Överlien och Institutionen för socialt arbete.

 

Tack också för intressanta diskussioner efteråt.

 

 

 

Det är innehållet som är det viktiga

2013-02-13

I gårdagens tidning skrev Barometern ett reportage om en av de pilotskolor som arbetar med Gleerups interaktiva böcker i skolår 7-9.

 
Det är Karl-Oskarskolan i Oxhagen i Kalmar som sedan i november har arbetat med de interaktiva böckerna. Skolans utvecklingschef Per-Ola Jacobsson intervjuas av Birgitta Hultman och han säger så här om anledningen till att de ville delta i projektet:
 
Datorn är ett otroligt hjälpmedel, men det viktiga är innehållet, säger Per-Ola Jacobson och menar att det krävs ett systematiskt tänk över vad man vill uppnå som skola.
 
De elever som går i årskurs 6-7 har arbetat nästan uteslutande med digitala och interaktiva material i undervisningen. Lärare och annan personal har fått utbildning och pilotprojektet inleddes med en information där både elever och föräldrar deltog.  Under projektet rapporterar elever och lärare till Gleerups med önskemål om förbättringar.
 
En fördel med digitala läromedel är att de hela tiden uppdateras, säger David Persson, NO-lärare och projektledare på Karl-Oskarskolan.
 
Hela artikeln kan läsas i Barometern (2013-02-12). Den går att beställa i digital form på tidningens hemsida.
 

Gleerups arrangerar seminarier på BETT i London

2013-01-10

 

 
BETT är världens största mässa om IT och lärande och given mötesplats för intressenter av digitala lösningar för skola-och utbildningssektor.
 
I år hålls mässan den 30 januari – 2 februari och på plats i London arrangerar tidskriften Datorn i Utbildningen ett seminarieprogram tillsammans med flera svenska samverkanspartners. Syftet är att dela med sig av olika perspektiv och berättelser om digitaliseringen i svensk skola. Implementeringen av digitala verktyg som en del av svenska skolelevers vardag kommer att belysas.
 
Seminarierna är öppna för deltagare i den resa som arrangeras till BETT-mässan av tidskriften Datorn i Utbildningen.
 
I ett av seminarierna, Digitala läromedel och lärverktyg – för ökad kvalitet och engagemang, medverkar Karl Oskarskolorna och Gleerups Utbildning i en diskussion om bl.a. hur en framgångsrik implementering av digitala lärverktyg går till och hur Gleerups interaktiva böcker stödjer kvalitetsarbetet och ger den professionella pedagogen ett nytt verktyg för lärande.
 
Seminariet vänder sig i första hand till lärare, utvecklingsledare och skolledare inom gymnasieskolan och grundskolan åk 7-9 och ställer frågor som kommer att diskuteras är till exempel:
 
Hur kan en-till-en-satsningen bli en pedagogisk resa som ger ökad kvalitet och bättre resultat? Hur kan de dagliga lärsituationerna både vara individuellt anpassade och flexibla, och samtidigt leda eleverna mot styrdokumentens mål? Hur leder datorn tillsammans med interaktiv bok till högre måluppfyllelse? Hur arbetar lärare praktiskt med kombinationen webbens frihet, egenutvecklat material och förlagsproducerat material som är byggt kring en genomtänkt struktur och progression mot kursplanemål?
 
Seminariet hålls torsdagen den 31 januari klockan 10.30–11.30 och 14.30–15.30.
 
Medverkande: Lars Åkerblom, vice VD på Gleerups, och Marcus Anders, konceptutvecklare interaktiva böcker på Gleerups, Per-Ola Jacobsson, skolchef vid Karl-Oskarsskolorna.
 
 

Fler pilotskolor testar Gleerups interaktiva böcker

2012-12-04

 

Elva skolor, från Lund i söder till Umeå i norr, är nu igång och testar, utvärderar och bidrar till utveckling av Gleerups interaktiva böcker för högstadiet. Skolorna är Gunnesboskolan i Lund, Karl-Oskarskolorna i Karlshamn, Ronneby, Älmhult, Ljungby, Växjö och Kalmar, Slottsskolan i Borgholm, Björknässkolan i Nacka och Grubbeskolan i Umeå. I Gleerups lab kan du följa arbetet, läsa blogginlägg från piloterna, läsa kommentarer och själv kommentera.
 
I början av hösten lanserade Gleerups nya pedagogiska lärverktyg för den svenska skolan - interaktiva böcker för gymnasiet. Gleerups övergripande fokus i framtagandet av de interaktiva böckerna är att ge lärare och elever stöd och verktyg för att nå och överträffa målen i läroplanen och att ge alla elever en chans att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Den interaktiva boken är ett pedagogiskt verktyg som är plattformsoberoende och som läraren själv kan bygga ut genom att addera eget material. Gleerups interaktiva böcker är en helt ny produktkategori och inte en digital version av den tryckta boken.
 
Lanseringen i höstas föregicks av ett omfattande testarbete i 13 olika gymnasieskolor. Nu fortsätter arbetet med att inkludera även grundskolans år 7-9 i den nya kunskapsresan.
 
Lycka till, säger vi till alla lärare och elever på pilotskolorna!

 

Tack för två bra dagar på VFU-konferensen i Stockholm

2012-12-02

 

Många personer runt bokbordet och mycket spännande bokprat. Roligt att så många är intresserade av Reflektionshandboken. Det är en stor bok i en liten förpackning.
 
Hoppas vi ses snart igen - vid ett bokbord någon annan stans.

Vinnarna i drömtävlingen utsedda!

2012-12-01

 

Under oktober och november kunde du som är lärare vara med och drömma när du besökte oss på någon av de stora skolmässorna eller på gleerups.se. Drömmen kunde handla om något som berörde dig själv, din klass, din skola, eller dina tankar om framtidens läromedel. Bara drömmen berörde ditt yrke så kunde den egentligen handla om vad som helst.
 
Det var inget lätt uppdrag att välja vinnare bland de härliga drömmar vi fick ta del av, men vi lyckades till slut välja en vinnare i varje kategori som vardera får en klassuppsättning av ett valfritt läromedel från Gleerups.
 

Gymnasiet

Drömmen:
”Tänk den skola där du blir sedd, där läraren hittar din nyfikenhet och där språngbrädan ut i det okända känns självklar att använda! Tänk den skola som låter det individuella frodas i relationer med andra, där hjärtat visar hjärnan vägen! En skola med framtiden som mål, men med nuet i fokus. Jag önskar dig en skola där alla får en plats och där alla får lov att lyckas, en skola där särskilda behov blir särskilda tillgångar.” 
 
Vinnare: 
Malin Munkhammar, Gymnasiesärskolan Desideria, Gotland
 
 

Skolår 7-9

Drömmen:
”Ett interaktivt läromedel i tyska, med filmatiserade dialoger och möjlighet för eleverna att spela in och lyssna till sig själva. Att kunna chatta med varandra och Skypa om givna situationer med varandra inom ramen för läromedlet.”
 
Vinnare:
Evelina Santesson, Lovisedalsskolan, Vallentuna
 
 

Skolår F-6

Drömmen:
”Tänk att ha ett digitalt läromedel i matematik. Vi har iPaddar och laptoppar till halva klassen och smartboard i klassrummet redan. Drömmen är att eleverna jobbar i par i helklass eller enskilt i halv klass med matte. Jag som lärare kan visa på smartboarden hur man gör eller koppla upp en av eleverna som visar hur han/hon har löst uppgiften. Det är ju svårt för en klass att se i en bok hur någon har gjort. Vi kan jämföra lösningar så att alla kan se. Möjligheterna till samarbete och gemensamma genomgångar, laborationer och problemlösningar skulle öka till drömnivå! Jag skulle kunna följa elever som är sjuka eller bortresta digitalt. De skulle få feedback på ett helt annat sätt. De skulle alla få. Möjligheterna att utveckla elevernas kunskaper skulle öka enormt.”
 
Vinnare:
Auli Sköld, Säteriskolan, Mölnlycke
 
Stort grattis till alla vinnare!
 

Gleerups på De Svenska Historiedagarna

2012-11-21

 

Välkommen att besöka vår monter på De Svenska Historiedagarna i Mariehamn som startar idag och pågår hela helgen. Spännande temat i år är Korsvägar och mötesplatser. Läs mer på De svenska historiedagarnas hemsida.
 
 

Prova våra digitala lärverktyg gratis i tio dagar

2012-11-16

 

Gleerups erbjuder ett brett utbud av digitala lärverktyg. Webbar som komplement till en bok, verktyg för analys och bedömning eller den stora nyheten: Interaktiva böcker – för dig som fullt ut vill arbeta med digitala verktyg.
 
 
 
 
Prova Gleerups digitala lärverktyg gratis i tio dagar

Vem bestämmer vilka läromedel som används i undervisningen?

2012-11-06

 

En självklarhet? Ja, eller i alla fall något som borde vara det. Vi pratar om lärarnas rätt att själva bestämma vilka läromedel de vill använda i sin undervisning.
 
Lärarnas riksförbund har nyligen publicerat rapporten Makten över läromedlen – Lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen. Med den hoppas de på att belysa och stimulera debatten om lärarprofessionen och lärarnas möjlighet till självbestämmande.
 
I förordet till undersökningen skriver Metta Fjelkner, förbundsordförande i Lärarnas riksförbund, att det är lärarens uppgift att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå målen. Det är lärarna som har kunskaper om sina elevers förutsättningar och behov:
 
”Att avgöra vilka läromedel som ska användas för att uppnå målen blir därför centralt för lärarens arbete och utgör en hörnsten i lärarens yrkeskunnande. Att förneka en lärare rätten att styra över sina läromedelsval, är att förneka läraren rätten att avgöra hur dennes arbete ska genomföras på bästa sätt.”
 
På Gleerups har vi daglig kontakt med lärare, vare sig de är i egenskap av författare, granskare eller kunder. Lärarna vi pratar med undervisar i olika ämnen och i olika åldersgrupper. De har olika förutsättningar för sin undervisning beroende på skola, kommun och elevgrupp. Det som är gemensamt är att de alla med stor yrkesskicklighet utvärderar och analyserar varje elevs förkunskaper och behov. De väljer metoder och material som passar var och en bäst och hjälper på så sätt eleverna att nå målen. Och de gör det under väldigt komplexa förutsättningar.
 
I rapporten från Lärarnas riksförbund redovisas bland annat att organisation, skolform och tid är några av anledningarna till att lärarna upplever att de inte själva bestämmer över sina läromedel. Den enskilt största begränsningen för lärarnas läromedelsval är dock de ekonomiska förutsättningar som sätts upp av t.ex. rektor. De ekonomiska ramarna är i många fall mycket begränsande, inte minst på de lägre stadierna. Ofta får lärarna ”nöja sig” med gammalt material som redan finns på skolan och sedan trolla med de läromedelsanslag som finns. Om det är så att man har väldigt lite resurser så är det inte svårt att förstå att det är ännu viktigare att själv känna att man lägger dessa resurser på rätt saker. Vem annars är mest lämpad att avgöra vad som är rätt än varje enskild lärare?
 
Men det saknas också tid att sätta sig in i vad som finns på marknaden – inte minst bland alla de nya digitala lärverktyg som nu finns tillgängliga.
 
Lärarnas riksförbund drar flera viktiga slutsatser av undersökningen, bland annat:
 
”Att själva grunden för att adekvata läromedelsval görs i den svenska skolan ligger i att vi endast har legitimerade lärare som är behöriga i sina ämnen och för den skolform och årskurs som de är verksamma i."
 
Att det måste ske en riktad statlig läromedelssatsning till främst grund- och gymnasieskolan med målsättningen:
 
att förnya och uppdatera stora delar av såväl det analoga som digitala läromedelsbeståndet,
att förstärka IT-infrastrukturen i skolan samt
att öka lärarnas möjligheter att styra över sina läromedelsval”
 
Detta är slutsatser som det inte är svårt att ställa sig bakom. Tänk om de kompetenta pedagoger som finns på våra skolor fick de förutsättningar de förtjänar. Ser ni framför er vilken fantastisk skola vi skulle ha då?
 

 

Vi finns på Skolforum idag också

2012-10-31

Välkomna till monter C08:35 och upplev poängen med digitala lärverktyg.

 

Ses vi på någon av lovets mässor?

2012-10-29

 

Skolforum, Skoldagarna eller Mötesplats Skola? Vi finns där du är. Det är bra drag i våra montrar, titta gärna in hos oss du med!
 
Skolforum i Stockholm 29-31 oktober
Monter C08:35
 
Skoldagarna i Malmö 29-31 oktober
Monter C5
 
Mötesplats skola 2012 i Göteborg 29-30 oktober
Monter H03:22