Att skriva sig till läsning – ett lustfyllt motivationshöjande arbetssätt.

I Språklyftet, lyfter vi ämnet svenska och språkutveckling. Denna vecka fokuserar vi på den omtalade metoden Att skriva sig till läsning (ASL) som handlar om att använda datorer eller surfplattor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Metoden har blivit mycket populär och används av allt fler skolor i landet. 

Vi fick en pratsund med några av våra författare som skrivit om ASL för Gleerups och ställde några frågor om att arbeta med metoden.

För en månad sedan släpptes Gleerups första handbok om ASL, Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema, av Christer Friman. Den vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. 

Vad är dina erfarenheter av ASL? 
– 2011 började jag utveckla mina bokstavsscheman som den här boken bygger på. Jag arbetade med ASL då i min årskurs etta, och upptäckte att det här arbetssättet med strukturerade scheman och stationer fungerade mycket bra. Eleverna arbetade aktivt på sin egen nivå, mycket individanpassat och med ett väldigt varierat arbetssätt, säger Christer Friman.

Hur kan den nya handboken användas?
– Tanken med boken är att den som är lärare och intresserad av metoden ASL, med hjälp av de instruktioner som finns i boken, ska kunna starta upp arbetet med ASL i stort sett dagen efter man inhandlat detta läromedel. Så pass förklarande och inspirerande är min intention med läromedlet, och jag tycker också att jag lyckats med det. Samtidigt är allt kopplat till vår läroplan och det centrala innehållet, säger Christer Friman.

Senare i år släpps Att skriva sig till läsning - Handbok för åk 1-3 av Mona Wiklander och Liselotte Sjödin som båda är lärare i Sandvikens kommun där man redan 2003 införde arbetssättet. 

Vad är det bästa med metoden ASL?
– Att alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar! Datorerna är utrustade med talsyntes och ljudande tangentbord vilket gör att eleverna hör, ser och får bekräftat när de skriver. Även elever som endast kan några få bokstäver kan skriva hela meningar och uttrycka det de vill säga genom att läraren skriver ner meningen och eleven skriver av, säger Mona Wiklander. 

Vilka positiva effekter har ni upplevt med att jobba med ASL?
– Det är mycket som är positivt med metoden! Eleverna känner stolthet varje dag över att ha lyckats i skolan. Det är ett lustfyllt och motivationshöjande arbetssätt som fångar elevernas intresse. De lär sig att läsa snabbare och skriver fler och längre texter. De skriver hela texter med innehåll redan från början i åk 1 och skriver i fler och varierande genrer. De blir dessutom digitalt kompetenta, säger Liselotte Sjödin. 

Vad kan den nya handboken tillföra?
– Handboken börjar med en grundlig beskrivning av metoden och vad man bör tänka på när man börjar arbeta med ASL. Den innehåller veckoplaneringar för hela läsåret för åk 1-3 och även tips på gemensamma skrivövningar, lästips med läsförståelsestrategier, musik, bilduppgifter och länktips. Vi skriver handboken för att visa på hur ASL blir ett språkutvecklande arbetssätt där inte bara skrivandet ingår. Alla delar måste vara med: tala, lyssna, läsa och skriva, säger Mona Wiklander. 

Att skriva sig till läsning – erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet, är en forskningsanknuten bok av Eva Hultin och Maria Westman som presenterar den forskning av ASL som genomförts i Sandviken. 

Vad handlar boken om?
– I boken lyfter vi fram erfarenheter och analyser av klassrum där denna metod används. Sex lärare beskriver och reflekterar över sitt arbete med ASL i sina egna klassrumspraktiker. Jag och min forskarkollega Maria Westman beskriver vår forskning kring samma verksamhet under två år, säger Eva Hultin, lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna och en av författarna. 

 

Vem vänder den sig till? 
– Vi vill främst inspirera lärare i deras yrkesvardag och lärarstudenter i deras utvecklande av didaktisk kompetens samtidigt som vi låter alla med intresse för barns skrivande i det digitala klassrummet få kika in i verksamheter där detta sker, säger Maria Westman, forskare i svenska språket, lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet. 

Språklyftet från Gleerups visar på en mängd läromedel som stödjer lärarnas arbete med att utveckla elevernas förmågor i språket för att tänka, kommunicera och lära både i tryckt och digital form. 
 

       

Läs artikel i NSD om hur Christer Friman jobbar med metoden ASL

Följ Christer Frimans arbete med ASL i klassrummet på bloggen Tangentdansen.