Gästblogg av Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla

Idag skriver Christina Olin-Scheller på vår gästblogg om undervisning i lässtrategier. Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av redaktörerna till den nya boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning.

Många yrkesgrupper får sannolikt frågor även i privata sammanhang som relaterar till det arbete man bedriver. Läkare får ställa diagnoser på bordsgrannar vid middagar, snickare ge råd om vilken lösning på ombyggnationen som är att föredra och idrottlärare ge synpunkter på effektiva träningsformer. 

Som läsforskare får man då och då frågor om skolans läsundervisning. ”Det verkar som om man arbetar med läsning på ett nytt sätt”, sa en bekant till mig för inte så länge sedan, och ville sedan veta min uppfattning om detta nya sätt som uppenbarligen hade ”nått med strategier att göra”. 

Det verkar alltså som det som forskningen länge känt till – nämligen att läsning av olika texter kräver vissa strategier – har fått en bred spridning. Kul! För en av de allra roligaste stunderna som forskare är när resultat från vetenskapliga studier, nationella som internationella, får betydelse utanför akademin. 

Att suget är stort efter att få veta mer om lässtrategiundervisning, visar också de många förfrågningar om att föreläsa, som jag och mina läsforskningskollegor upplever. I en stor studie har vi mätt effekterna hos högstadieelevers lärande av undervisning där lässtrategier ingår. Tillsammans med lärare har vi iscensatt en undervisning som vi kallar dialogisk strategiundervisning (DSI) där explicit undervisning om lässtrategier kombineras med skrivande och samtalande om lästa texter. 

Våra resultat visar att denna typ av undervisning är mycket effektiv, men inte för alla! I läsning av skönlitterära texter är det främst de svaga läsarna som gynnas av DSI. Vi kan inte se någon förbättring alls hos den grupp elever som har medelbra - bra resultat på förtestet. Studierna om läsning av argumenterande text visar dock att fler av eleverna gynnas av DSI, men även här är effekten störst hos de svagaste läsarna. 

Ytterligare slutsatser vi kan dra av studierna – och som också visas i internationella undersökningar – är att undervisning där lässtrategier ingår, måste kombineras med ett dialogiskt undervisningsklimat. Samtal och skrivande kring lästa texter, där elever och lärare kan ta del av varandras tankar och tolkningar och fördjupa sin förståelse och sitt meningsskapande är nödvändiga inslag. Att isolera och låta lässtrategierna bli ett undervisningsmål i sig är alltså ingen framgångsrik väg om man vill utveckla elevernas läsförmåga.  

Mot bakgrund av dessa resultat kan man fråga sig hur en effektiv läsundervisning ska utformas för att nå alla typer av läsare. Hur väl hjälper vi alla elever att fördjupa sin tolkande läsförmåga och sina kunskaper i att förstå och kritiskt förhålla sig till texter av olika slag? Inom forskningen finns inga entydiga svar på dessa frågor. I väntan på dessa svar måste dock ambitionen vara att undvika undervisning där isolerade färdigheter ska läras – som exempelvis enstaka lässtrategier. Istället bör läsning betraktas som en process där många lässtrategier samspelar samtidigt. Först då finns möjligheten att erbjuda elever läsupplevelser som kan göra dem motiverade att läsa även i framtiden.

Christina Olin-Scheller
Läs mer om mig och mitt arbete  

Under våren har Gleerups tagit initiativ till Språklyftet, en satsning för att lyfta ämnet svenska och språkutveckling. Språklyftspaket har skickats ut till skolor runt om i landet med material att använda i arbetet med språkutveckling vi har hållit fortbildningskvällar för lärare med fokus på språkutveckling och läsutveckling. Läs mer om Språklyftet

Läs mer om boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning