Gästblogg Jenny Edvardsson: Att träna den metakognitiva förmågan – att tänka om sitt tänkande
Hur lär man sig bäst? Vilka strategier använder vi när vi läser? Jenny Edvardsson, författare, gymnasielärare och aktuell med nya Metafor bloggar idag om metoder som kan stötta elever i läsundervisningen. På Skolforum medverkar Jenny med föreläsningen Läsning för alla!
Precis som med allt annat behöver man träna den metakognitiva förmågan. När jag träffar mina elever på hösten i åk 1 på gymnasiet brukar jag prata om denna förmåga. Jag brukar fråga om någon vet vad den betyder. En elev sa denna termin att det är ”när man tänker om sitt tänkande”. Och det är ju precis så. När man slår upp ordet i ne.se kan man läsa följande förklaring:
medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskapen eller genom förmåga att verbalt beskriva den
Svårt att sätta ord på sitt eget tänkande och lärande
Den metakognitiva förmågan innehåller alltså två delar, en del som handlar om att man effektivt kan använda sin kunskap och en del som handlar om att man kan beskriva den. Båda delarna är viktiga. När jag möter eleverna på gymnasiet är det många av dem som har svårt att sätta ord på sitt eget tänkande och lärande. De tycker att de är klara med en uppgift när den är inlämnad eller redovisad, alltså när de använt sin kunskap. Jag nöjer mig dock inte med det. Jag vill att de ska kunna reflektera över sitt eget tänkande och lärande och jag vill att de ska kunna svara på frågor som: Hur lär jag mig på bästa sätt? Vad var det som gjorde att just denna uppgift gick så bra? Vilka strategier använde jag när jag närmade mig denna text?
Stödstrukturer - matriser med kommentarsfunktion
För att stötta mina elever i arbetet med att utveckla den metakognitiva förmågan har jag de senaste åren börjat arbeta med stödstrukturer i form av matriser med kommentarsfunktion. Matrisen utgår från kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och det eleven gör är att med hjälp av matrisen verbalt beskriva sin kunskap och sitt lärande. Inledningsvis kan reflektionerna vara rätt korta, som i exemplet till höger. Men när vecka läggs till vecka och eleverna börjar förstå hur viktigt det är att sätta ord på sina tankar brukar kommentarerna bli längre och längre.
Samma tänk i Metafor 1
När jag under 2016 började skriva läromedlet Metafor 1, för kursen svenska 1 på gymnasiet, var det naturligt för mig att ha med detta tänk in i boken. I kapitelinledningarna finns kopplingen till kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och sedan återkommer denna koppling i slutet av arbetsområdet i form av en matris, där eleven skattar sin kunskap och också ger en förklaring till den egna skattningen. I den tryckta versionen av Metafor 1 är inte kommentaren med i matrisen utan återfinns som en fråga.
Tanken är dock densamma. Eleven får beskriva den egna kunskapen och därmed sätta ord på sitt lärande och sin kunskap. Jag tror och hoppas att detta ska hjälpa både lärare och elever i arbetet med den metakognitiva förmågan.
Jenny Edvardsson
På Skolforum har du möjlighet att lyssna till Jenny Edvardssons föreläsning Läsning för alla! där hon ger tips och inspiration för att skapa en läsundervisning där alla deltar och görs delaktiga.