Ny IT-strategi blir tomt slag i luften om inte digitaliseringen fylls med innehåll
I förra veckan presenterade Skolverket sitt förslag till en efterlängtad nationell IT-strategi för grundskolan. IT-strategin handlar om att bättre tillvarata digitaliseringens möjligheter. Den syftar till att elever och lärare ska utveckla digital kompetens och att tillgången till digitala verktyg vara likvärdig. Men risken är stor att den nya IT-strategin blir ett tomt slag i luften om vi återigen glömmer bort att digitaliseringen måste fyllas med innehåll.
Förslaget till IT-strategin pekar på den ojämlika tillgången till digitala verktyg som råder över landets skolor. Skolverket föreslår insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver.
– Både tillgången till IT och den digitala kompetensen skiljer sig mellan elever. Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till IT ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs, säger Anna Ekström, Skolverket, i en pressrelease.
Alla egen dator inom tre år
I förslaget sägs att alla lärare ska ha tillgång till IT-verktyg inom två år och att alla elever i skolan ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg inom tre år.
– Med detta följer dock stora utmaningar för lärarna vilka behöver fortbildning, kompetensutveckling och kanske även handledning. Att undervisa i ett digitaliserat klassrum innebär att du som lärare måste känna dig trygg i verktygen, säger Bo Jansson, Lärarnas riksförbund i en kommentar.
Risk att glömma innehållet
Redan har flera röster hörts som pekar på att förslaget till IT-strategin alltför enehanda riktar in sig på tekniken och därmed riskeras innehållet att glömmas bort.
Under de senaste åren har problemet uppmärksammats allt oftare, att svenska skolor satsat stort på investeringar i digital teknik med datorer och surfplattor men samtidigt helt glömt bort eller investerat väldigt lite i digitala läromedel.
Samma misstag en gång till?
Ska vi nu begå samma misstag igen och bokstavligen skeppa ut datorer, surfplattor och chromebooks till landets samtliga skolor under de tre kommande åren men utan att alls prata om pedagogiskt innehåll?
För oss är det en självklarhet att kvalitetssäkrade digitala läromedel krävs för att digitaliseringen ska kunna utnyttjas till fullo.
– Vi märker hur allt fler skolor och kommuner upplever att de redan har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form, säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef, Gleerups.
Stora skillnader
Precis som Skolverket i sitt förslag pekar på stora skillnader i tillgången till digitala verktyg mellan skolor så råder det stora skillnader i tillgång till läromedel. Färsk statistik visar att vissa kommuner i landet under 2015 skaffade läromedel till sina elever i grundskolan för 10 gånger mer än andra kommuner. (Statistiken avser både tryckta och digitala läromedel och är hämtad från distributörerna Läromedia Bokhandel i Örebro AB och GR Utbildning i Göteborg.)
– Självklart borde lärare och elever ha tillgång till uppdaterade och kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen. Investeringen i digitala läromedel är väldigt liten i förhållande till investeringarna i datorer och surfplattor, säger Åsa Steholt Vernerson, vd, Gleerups.
Om den nya IT-strategins syfte att bättre tillvarata digitaliseringens möjligheter ska uppnås måste IT-investeringarna kompletteras med innehåll.
Om den nya IT-strategin ska ha en chans att utjämna skillnader och skapa en likvärdig skola måste kommuner runt om i landet som förväntas satsa på IT de närmsta tre åren också förväntas satsa på ett pedagogiskt kvalitetssäkrat innehåll.
Läs hela förslaget till ny IT-strategi
Läs också tidigare blogginlägg på samma tema:
Är 29 kr för mycket?
Pisa visar tydligt – krävs nationell strategi