Underrättelseanalys, hot och möjligheter
Wilhelm Agrell är aktuell med boken Underrättelseanalysens metoder och problem som nu kommer i ny utvidgad upplaga. Vi fick en pratstund med honom om underrättelseanalysen i vår tid och dess hot och möjligheter.
Hur vill du beskriva underrättelseanalysen?
– Underrättelseanalys handlar om att dra framåtblickande slutsatser om hot och möjligheter. Den bedrivs på många områden, men metoder och problem är i stor utsträckning likartade. De handlar om ett ofta ofullständigt och opålitligt kunskapsunderlag men också om krav på bedömningar och prognoser som ibland måste tas fram på kort tid och under betydande osäkerhet. Även om underrättelsetjänster kan utnyttja särskilda metoder för att inhämta och bearbeta information är man i fråga om bedömningar hänvisad till analysmetoder som varken är exklusiva eller hemliga. En grundläggande förutsättning för analysarbetet är att känna till dessa metoder, men framförallt hur de kan tillämpas för att tolka ett underrättelsematerial och möta ett underrättelseproblem.
Vad betyder underrättelseanalysen i vår tid?
– Underrättelseanalys har under de senaste 25 åren blivit en allt viktigare aspekt av samhällens säkerhet i vid mening. Den internationella terrorismen är gränsöverskridande och föränderlig och ställer ständigt länder, säkerhetstjänster och militära organisationer inför nya hot där de som ska skydda samhället riskerar att gång på gång hamna steget efter. Framväxten av den Islamiska staten och omvärldens långsamma och trevande reaktion belyser denna principiella och återkommande problematik. Hur ska underrättelseanalysen kunna upptäcka hot innan de blivit alltför farliga och omöjliga att hantera? Och hur ska analytikerna kunna få gehör för bedömningar som är politiskt obekväma eller kan avfärdas som spekulativa? Måste en självmordsbombare spränga sig i centrala Stockholm innan en hotvarning verkligen tas på allvar - och är det inte då redan för sent? Bland alla analysproblem är kanske detta bevisdilemma det svåraste och mest frustrerande.
Nu kommer din bok Underrättelseanalysens metoder och problem i ny upplaga. Vad är nytt?
– Denna andra omarbetade upplaga innehåller flera nya avsnitt som bland annat bygger på erfarenheter från några av de senaste årens uppmärksammade händelser. Terrorattentaten i Norge 22 juli 2011 utgör bakgrund för ett nyskrivet kapitel som tar upp svårupptäckta hot och vaga analysproblem, sådant som vi inte ens vet att vi inte vet.
– Tjugoandra juli-attentaten är samtidigt ett exempel på i hur hög grad diskussionen om underrättelseanalys och samhällssäkerhet fokuseras på misslyckanden. Det är naturligt men kan samtidigt vara vilseledande. I ett nytt slutkapitel går jag igenom de analysmetoder som behandlas i boken, men denna gång med utgångspunkt i vad som fungerat, vad som resulterat i det jag valt att kalla rimliga underrättelsebedömningar, inte nödvändigtvis klockrent rätta men så korrekta och användbara som underlag och omständigheter medgett.
Vem riktar sig boken till?
– Underrättelseanalysens metoder och problem är ingen metodhandbok i traditionell mening utan en inspiration för metodutveckling och självreflexion inom de specifika sakområde en analytiker arbetar inom. Den riktar sig både till yrkesverksamma analytiker och till studenter inom en rad ämnen som i sin framtida yrkesroll kan komma att möta underrättelsebedömningar eller tänker sig att själva arbeta med analysproblem.
Under nästa år kommer du ut med en helt nyskriven lärobok på Gleerups, vad handlar den om?
– Boken heter Det säkra landet. Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat och behandlar hur den svenska säkerhetspolitiken förändrats efter det kalla krigets slut, hur försvaret i dess traditionella form avvecklades och hur den internationella utvecklingen kom att ta en annan vändning än de säkerhetspolitiska bedömningarna utgått från. Det säkra landet handlar om Sverige under ett slags mellankrigstid, inte olik den som följde efter det första världskriget. Liksom då kommer man att fråga sig om det fanns varningssignaler som ingen lyssnade på och om säkerhetspolitik och försvar är ett område med en inneboende tröghet som motverkar den framåtblickande rationalitet som politiken förutsätter.
Läs mer om Underrättelseanalysens metoder och problem