01 Feb 2015

Den digitala ytan är framtiden och även nutiden

Karl-Oskarskolan i Växjö är en skola för årskurs 4-9 med cirka 360 elever. Sedan starten har de valt en helt digital klassrumsmiljö och är en en-till-en-skola där alla jobbar med datorer eller surfplattor. Sedan 2012 har Karl-Oskarskolan varit pilotskola hos Gleerups. Idag är hela skolan involverad i pilotprojektet.
 


Vi träffar klass 5 på Karl-Oskarskolan när de har biologi. De ska jobba med kapitlet ”Vad händer när du andas”. Läraren Carola Fransson inleder med att hänvisa till veckoplaneringen i SchoolSoft där eleverna hittar vilka avsnitt de ska jobba med.

 

Det är ett behagligt surr i klassrummet. Klassen sitter i grupper och jobbar två och två eller individuellt. En flicka sitter och ritar samtidigt som hon lyssnar på boken i sina hörlurar. Fyra pojkar sitter längst fram och funderar över hur andningsorganen fungerar. De läser texten på sina surfplattor. Carola förklarar för en elev hur stämbanden fungerar.

 

En av eleverna, Viktor Friman, tycker det är kul att jobba digitalt. Biologi som klassen har nu är inte hans favoritämne. Bästa ämnet är matte, han är ganska bra på det tycker han själv.

 

Vilka är de största fördelarna med den interaktiva boken?
– Jag lär mig mycket bättre när jag jobbar så. I vissa vanliga böcker förstår jag inte alltid vad det står men i de interaktiva böckerna förstår jag. Jag tycker det är tydligt med bilder och så. Det är väldigt bra med ordlista. Ibland när det står något ord man inte förstår kan man klicka på det.

 

– Jag gillar också att kolla på filmerna i de interaktiva böckerna. Det är bra för jag lär mig lätt av film.

 

Hur tror du att man kommer jobba i skolan i framtiden?
– Jag tror man fortsätter jobba digitalt och att alla skolor är digitala och jobbar med digitala läromedel.

 

Wilma Utterström började på Karl-Oskarskolan den här terminen och hade vanliga tryckta böcker i förra skolan.
 

Vad tycker du om att jobba digitalt?
– Ganska bra. Man har allt samlat och behöver inte ha en massa böcker. Vi har en egen surfplatta i klassrummet men vi får inte ta hem den.

 

Hur brukar ni jobba i klassrummet?
– Vi sitter mycket själva och jobbar.  Men när det är några frågor som många inte förstår så går läraren igenom det med alla. Ibland sitter vi ihop och jobbar två och två.

 

Hur tror du att man kommer jobba i skolan i framtiden?
– Jag tror att det kommer vara väldigt digitalt. Jag vet inte om det kommer finnas böcker.

 

Två andra elever i klassen är Wilma Nilsson och Sandra Soaré som också var nya i klassen när höstterminen startade. Både Wilma och Sandra gillar sin nya skola.
– Vi har nästan alltid så mycket roligt tillsammans.

 

Är det annorlunda att lära sig när man jobbar digitalt istället för med böcker?
– Vet inte riktigt, man lär sig lika mycket men det kanske blir roligare när man lär sig med dator. Det blir mer levande. Det är inte jättekul att sitta och läsa en bok, då tröttnar man rätt snabbt. Man tröttnar inte lika snabbt när man jobbar med surfplattan.

 

– Det är mycket roligare på dator. Om man ska skriva och läsa så kan man inte göra på så många olika sätt, men på datorn kan man använda olika spel. Det är roligare.

 

Tittar era föräldrar på de interaktiva böckerna hemma?  
– Min mamma tycker det är jättebra, hon brukar kolla på vad vi gör. När hon var liten fanns inte surfplattor så hon tycker att det är jättecoolt.

 

Ola Brorson är lärare i engelska, media och IT på Karl-Oskarskolan:

– Vi har varit pilotskola för Gleerups sedan 2012. När vi startade skolan sökte vi efter en digital lösning. Det enda som fanns då var produkter med inscannade texter. Vi ville ha en helhetslösning, en enkel lösning med talsyntes, allt på ett ställe, med interaktivitet, en riktig skolbok fast digital helt enkelt.

 

Var det lätt att få med alla i projektet?
– Alla kollegor har varit med sedan pilotstart. Det fanns ett sug efter att få en digital lösning, vi skulle ju inte lämna något som fungerade för att pröva något nytt okänt utan alla var med på tåget. Vi hade inga tryckta böcker utan vi väntade in en digital lösning. Vi ville helst ha det digitalt eftersom vi ser vilka fördelar det har.


– Vi tror att den digitala ytan är framtiden och även nutiden. Vi använder det verktyg som eleverna är vana vid. Att läromedlet alltid är tillgängligt är den stora fördelen.

 

Vad upplever du som mest positivt med pilotprojektet?
– En sak som jag uppskattar med pilotprojektet är att man som lärare kan ställa krav på läromedlet. Gleerups har fattat att det inte spelar någon roll hur bra de tycker om sina läromedel, om inte lärarna tycker det är bra. Det är häftigt att få den responsen från Gleerups.

 

Vilken funktion i den interaktiva boken är den mest uppskattade?
– Interaktiviteten och de självrättande övningarna. Det bästa är att med de självrättande övningarna blir det klart på en gång. Ingen behöver vänta på att läraren ska rätta. Den som gjort klart på fem minuter kan fortsätta vidare med andra uppgifter och någon annan som bara hunnit en fråga kan fortsätta göra övningarna i sin takt.

 

– Den största fördelen med den interaktiva boken är att den tillgodoser alla. Den har digitala texter med talsyntes och ordförklaringar till vissa ord. Vi behöver ett läroromedel som gör det möjligt för eleven att få text uppläst men samtidigt inte är utpekande för den elevens speciella behov. Vi vill att alla elever ska kunna välja det sätt de vill jobba på eller har behov av och ändå använda samma läromedel. Valbarheten måste finnas där.


Behövs den tryckta boken?
– Ja, det tycker jag. Den tryckta boken har funnits med länge. Läsning är mer än att bara ta till sig information, det är att skapa en relation och komma in i en text. Det måste finnas kvar, jag älskar själv att läsa och det får inte bli så att vi bara läser för att lära oss läsa. Det är ju också en upplevelse.

 

Vilka råd skulle du vilja ge till andra skolor som vill satsa på digitala läromedel?
– Det är viktigt att ha en strategi för hur man vill jobba digitalt. Man ska också ha en bra struktur för själva administrationen för de digitala läromedlen (licenser och användare). Det är också viktigt att kollegorna utbildar varandra, vågar fråga och ge tips till varandra.