07 Okt 2016

Gästblogg Mikael Bruér: Lärare i en digital skola – ett mer dynamiskt arbete

Mikael Bruér gästbloggar idag om sitt digitala lärarliv och vilka utmaningar och möjligheter som en digital skola kan ge. Mikael Bruér är lärare i SO 7-9 vid Fagrabäckskolan i Växjö.


1987 gick jag i fjärde klass. Det var också året jag skaffade min första dator. En svart ZX Spectrum 48k med gummitangenter, som kopplades till en svartvit 12” TV och en vanlig kassettbandspelare. Mest spelade jag på den, men ibland försökte jag mig på enklare programmering. Det senare gick sådär. 

En gång hade vi en temadag i skolan. Vi som hade hemdatorer fick plocka med oss vår utrustning och satt en hel dag i ett klassrum tillsammans med en entusiastisk lärare som själv upptäckt hemdatorns förlovade värld. Det var då.

1998 påbörjade jag min lärarutbildning. Då hade datorer varit en naturlig del av mitt liv i mer än 10 år. För många andra såg det annorlunda ut.

Föreläsning om IKT
Jag minns att vi hade en föreläsning om IKT. Den gick ut på hur man kunde hantera DVD, eller overhead eller… ja, man kunde faktiskt använda datorer i klassrummet. Så klart var det en fråga om informationssökning och som en del av elevens eget kunskapssökande. Mer än så var det inte.  

Under mina första år som lärare fanns knappt datorer att tillgå. Ibland fanns en datorsal, ibland någon dator i klassrummet. Ofta saknades programvara eller så var sidor låsta. På en skola hade vi en nyckel som var tvunget att kvitteras ut på expeditionen om eleverna skulle kunna jobba digitalt. 

Ny läroplan inkluderar modern teknik
2011 sattes en ny läroplan i sjön. Denna ställde krav på att eleverna skulle kunna “använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Parallellt med detta bytte jag arbetsplats till en skola med 1-1-datorer. Det är också här jag får min första egna jobbdator. 
 
Nu hade jag hamnat i en miljö där jag helt plötsligt hade förutsättningar att arbeta på ett sätt som kunde inkludera nya idéer och metoder. Jag fick möjligheter att förändra, förnya och utveckla min undervisning på ett sätt jag själv önskade.

Sällan är dock verkligheten överensstämmande med visionen. Eleverna hade inte utbildats, lärarna hade inte fortbildats och datorerna fungerade, kort sagt, som dyra skrivmaskiner eller gav eleverna ett utmärkt tillfälle att spela spel under lektionstid.

Pedagogiska redskap och kontinuerlig utbildning 
Idag ser det helt annorlunda ut. Jag jobbar fortfarande kvar på samma skola. Eleverna arbetar fortfarande 1-1. Vi har Gleerups digitala läromedel och pedagogiska redskap kopplade till våra datorer, men framförallt har vi utbildning kontinuerligt vilket gör att vi som lärare utvecklas och förbättrar vårt användande.

Vi är trots det långt ifrån i mål med vår digitaliseringsprocess.

Måste förändra vår praktik 
Att arbeta som lärare I en digitaliserad miljö måste förändra delar av vår praktik. Det är nödvändigt. Utan en skola som går i takt med samtiden kommer vi få en irrelevant skola, samtidigt måste vi lära oss hantera de baksidor som digitaliseringen för med sig.

Vi måste både lära oss hantera de elever som tycker att iPads och telefoner ska vara underhållningsmaskiner på lektioner och hantera de digitala redskapen som ett verktyg för lärare.

Jag tror att den som är på väg att, eller precis börjat, arbeta digitalt har mycket att tjäna på att tänka till ordentligt kring en rad saker:

●    Skaffa en tydlig struktur från början. Utgå från läroplanen och planera verksamheten utifrån de mål som finns för dina ämnen. 
●    Hitta metoder och verktyg som passar din verksamhet. Kanske ska du lära dig hantera ordmoln, eller filmad feedback, eller skypa med amerikanska elever eller göra digitala tidslinjer eller… Tänk efter före och ha ett syfte med de redskap du väljer.
●    Skaffa, om möjligt, ett digitalt läromedel som passar dina behov. Se till att du är nöjd från början. Det är ingen dum idé att kombinera läromedlet med ett fysiskt, men det digitala är alltid mer dynamiskt. 
●    Se till att ha en plattform att arbeta med. Kanske är det O365, kanske är det GAFE, kanske är det Showbie, kanske får du hitta något eget för att ens kunna arbeta med eleverna. Men försök ha med dig detta från början. 
●    Plocka in omvärlden i din undervisning. Med digitala redskap kan du besöka pyramiderna, läsa engelska tidningar eller chatta med någon från Singapore. Med redskapen finns möjligheten att utvidga elevernas värld och höja deras blick.
●    Sätt lärandet i fokus, utan det är digitalisering meningslös. 

Mer dynamiskt arbete
För egen del har jag på många sätt både fått ett mer dynamiskt arbete. Med flippar, videosamtal, läxförhör online, Peter Instructions, inspelad feedback och liknande har formen för mitt yrke förändrats. När digitaliseringen fungerar är den en katalysator som gör att eleverna lär sig mer, utvecklar sina förmågor och sparar tid åt mig.

I grunden är förstås inte läraryrket förändrat, i alla fall inte för mig. Jag är fortfarande den ämneslärare jag alltid varit, mitt fokus är att skapa kunniga och väl förberedda ungdomar som när de lämnar mig ska vara mer än redo att ta nästa steg till gymnasiet. Det enda som förändrats är formen för hur jag gör detta.

Digitaliseringen är här för att stanna och jag tycker vi behöver sträva efter en ytterligare digitaliserad skola. Inte för vår egen skull, eller för att vi tycker det är roligt, utan för att det är nödvändigt, ur ett kontextuellt, professionellt och pedagogiskt perspektiv.

Mikael Bruér
Förlj mig på Twitter @tjockkaft

www.mikaelbruer.se
www.mikaelsskola.se

Relaterade inlägg