20 Okt 2020

Gästskribent Henrik Gustavsson: Att arbeta med retoriken i svenskan

Hur får jag eleverna att tala i svenskundervisningen? Hur kan jag hjälpa dem igång? Hur lyfter jag retorikens betydelse för elevernas vardag? Här ger Henrik Gustavsson, läromedelsförfattare och lärare i bland annat svenska och retorik på gymnasiet, konkreta tips och idéer kring hur man kan arbeta med retoriken i sin svenskundervisning.

När jag startar igång arbetsområdet Tala är det oerhört viktigt att jag kan få till en trygg grupp där alla respekterar varandra. Om jag misslyckas med det så är det stor risk att jag misslyckas med hela momentet. Ha alltså inte för bråttom, använd gärna mer tid till detta än du egentligen har i kursen, det får du igen senare! Lägg mycket tid på lärakännaövningar, enkla samtalsövningar, lättsamma ordlekar mm.

Först när du känner att gruppen fungerar, att eleverna känner tillit till varandra kan retorikundervisningen starta och bli riktigt givande, både för dig som lärare och dina elever! 

Prylar och mobilbilder får igång eleverna
Intervjupresentationer fungerar oftast bra, i början räcker det att göra presentationerna i smågrupper. Något som brukar snabba på processen är en samtalsövning där eleverna presenterar varandra i smågrupper med hjälp av några prylar de har med sig. Fyra i varje grupp brukar vara lagom.  Mobilens kamerarulle är en skatt. 

Uppmuntra eleverna att visa intresse för varandra
Under tiden som smågrupperna diskuterar förbereder du nya tvärgrupper där de får presentera samma sak men inför andra kurskamrater. Jag brukar starkt uppmana alla lyssnare att visa stort intresse för talaren, humma, nicka, le, hålla med, osv. Byt tvärgrupper ofta och öka intresset ytterligare genom att be gruppen komma med följdfrågor och intresserade kommentarer, dock utan att framhäva egna erfarenheter på området! 

Retorik i vardagen
Inför varje lektion brukar jag skumma igenom någon av morgontidningarna för att få aktuella uppslag till en stående inledning på lektionerna. Aktuell retorik!

Jag brukar fråga eleverna om de upplevt retorik, själva eller genom någon annan. Retoriken i vardagen möts alla av. Det kan till exempel vara någon elev som vill berätta om hur denne övertalade en förälder att få skjuts till skolan. Då fångar vi upp det, eleven får utveckla sin strategi, ordval, tidpunkt osv. En annan kanske har sett en debatt på TV, tänkt på hur någon lärare inlett sin lektion, eller bara har ett allmänt bråkigt småsyskon. Jag försöker att utgå från elevernas vardag, på deras språk i aktuella sammanhang.  Håll också koll på vad de gör i de andra ämnena så ni kan ge varandra tips inför större muntliga redovisningar.

Egen aktuell retorikobservation 
Skulle elevinläggen tryta så tar du fram tidningen och ger en egen aktuell retorikobservation. Sportaffärernas stora annonser är mycket tacksamma när du ska förklara ethos, logos och pathos. Reklamfilmer är också finurligt uppbyggda efter retoriska principer. Det är alltid uppskattat att bjuda på en personlig erfarenhet hemifrån. 

Den här inledningsproceduren handlar om att göra eleverna medvetna om retorikens betydelse i deras vardag. Att visa hur alla använder retorik, även om de inte vet om det. Och att ge en trygg och stadig grund att stå på i Tala-momentet.

Henrik Gustavsson

Henrik Gustavsson undervisar i svenska på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg och är vfu-lärare i svenska vid Göteborgs universitet. Han har lång erfarenhet av undervisning i idrott, svenska, geografi och retorik på gymnasiet. Han är även utbildad specialpedagog och är författare till Retorik 100p och ett digitalt läromedel i idrott och hälsa. Henrik är aktuell som författare till det nya läromedlet Patos, Svenska 1. Han skriver här kring svenskans arbetsområde Tala och delar med sig av konkreta tips och idéer från sin undervisning.