Att tala inför andra kan väcka stark oro hos många elever. För vissa blir muntliga uppgifter en möjlighet att visa vad de kan. För andra blir det en situation de helst vill undvika. Lauri J. Kuru, författare till STIL för svenska på gymnasiet, tror på att väcka talglädje i klassrummen med trygghet, kunskap och regelbunden träning.
Att stå framför klassen och hålla ett tal eller anförande kan kännas stort. För vissa elever handlar det inte bara om nervositet, utan om en stark rädsla som gör att de helst vill undvika situationen helt.
– Många av de elever som jag träffar är inte bara ängsliga inför att tala. De är rädda, berättar Lauri.
Samtidigt betonar han att talängslan inte är ett permanent tillstånd.
– Talängslan är inte någonting som definierar en elev. Det är inte någonting som man är eller har för all evig framtid. Det går att minska, det går att låta den blekna, säger Lauri.
Talängslan är inte någonting som definierar en elev. Det är inte någonting som man är eller har för all evig framtid. Det går att minska, det går att låta den blekna.
Lauri J. Kuru
Trygghet som grund
– Tryggheten är superviktig. Den måste finnas där innan vi börjar, säger Lauri.
Muntliga aktiviteter behöver vara en naturlig del av undervisningen – inte bara något som sker vid större redovisningar eller bedömningstillfällen. När eleverna får återkommande tillfällen att tala i mindre och mer avdramatiserade sammanhang kan muntlig träning bli en process i stället för ett enstaka prestationstillfälle.
– Det är mitt ledarskap som lärare som skapar trygghet. Det handlar om att man inte tillåter att andra kommenterar, gör miner, skrattar eller på andra sätt förstör för varandra, förklarar Lauri.
Kunskap gör reaktionen begriplig
Nästa steg är kunskap. När elever förstår varför kroppen reagerar med exempelvis hjärtklappning, rodnad eller spända muskler, kan känslorna bli lättare att hantera. Det som känns skrämmande blir mer begripligt.
– Genom att förstå reaktionen kan man redan där börja hantera den, säger Lauri.
Att sätta ord på kroppens reaktioner kan alltså ge eleverna en större känsla av kontroll. Det kan också göra det lättare för dig som lärare att prata om talängslan som något som går att arbeta med – inte som en egenskap som eleven måste acceptera.
Träning i små steg
Lauri lyfter också fram lekfullheten. Korta och avdramatiserade övningar kan sänka tröskeln och hjälpa eleverna att upptäcka att muntlig kommunikation kan vara både rolig och meningsfull.
Genom att bygga vidare steg för steg får eleverna möjlighet att vänja sig vid att tala inför andra och samtidigt utveckla sina strategier.
– Talande är ett hantverk. Alla hantverk tränas genom att göra det, säger Lauri.
På så sätt kan fler elever utveckla en tryggare röst – och upptäcka glädjen i att göra den hörd.
Talande är ett hantverk. Alla hantverk tränas genom att göra det.
Tre tips från Lauri
Lauri tipsar om tre sätt att göra den muntliga träningen tryggare och hjälpa eleverna att stegvis närma sig talglädje.
Skapa trygghet i klassrummet. Se till att eleverna får prova utan rädsla för kommentarer, skratt eller miner.
Gör kroppens reaktioner begripliga genom att förklara att exempelvis hjärtklappning och rodnad är kroppens svar på en upplevd fara.
Träna stegvis och lekfullt. Låt dina elever tala i par eller mindre grupper utan att varje taltillfälle blir en bedömning.
I STIL svenska nivå 1 får eleverna arbeta stegvis med muntlig framställning, retorik och strategier för att uttrycka sig. Med tydliga verktyg och återkommande träning får fler elever möjlighet att utveckla en tryggare röst – och upptäcka glädjen i att göra den hörd.
