Skolutveckling i teori och praktik
Prova

Skolutveckling i teori och praktik

Bok
Vi säljer ej till elever/privatpersoner, läs mer här
Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål styrdokumenten blir så bra som möjligt.
 
I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas. 

Skolutveckling i terori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.
Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.

Bokens redaktörer Åsa Hirsh och Anette Olin, båda docenter i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Karim Hamza är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Per Anderhag är verksam vid FoU-enheten på Stockholms stads utbildningsförvaltning samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Eva Lundqvist är lektor och docent i didaktik vid Uppsala universitet. 

Malena Lidar är lektor och docent i didaktik och verksam vid Uppsala universitet.

Irena Hanzek är verksam som rektor på en 7-9 skolan i Jönköping. 

Inger Eriksson är professor i pedagogik vid institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. 

Pernilla Mårtensson är fil.dr. i didaktik med inriktning mot matematik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. 

Marina Karlsson är doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Mette Liljenberg är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Annika Lilja är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Olof Franck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

David Lifmark är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Anna Lyngfelt är docent i litteraturvetenskap inriktad mot svenskdidaktik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Christina Osbeck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. 

Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Karin Alnervik är lektor i pedagogik vid Örebro universitet och koordinator för praktiknära forskning i förskolan. 

Karin Rönnerman är professor em. vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Ann-Christine Wennergren är docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad samt verksam som vetenskaplig ledare i Ängelholms kommun. 

Ulf Blossing är professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Ann Ludvigsson är fil dr i pedagogik och lektor i pedagogik vid Jönköping University. 

Mikael Segolsson är lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping. 

Ingrid Henning Loeb är docent vid Göteborgs universitet. 

Andreas Fejes innehar Sveriges enda professur i vuxenpedagogik och är verksam vid Linköpings universitet.

Carin Falkner, fil dr i pedagogik, är anställd som lektor i pedagogik vid Jönköping University. 

Susanne Gustavsson är lektor i pedagogik och verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. 

Anette Jahnke är verksam som lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och som process- och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous. 

Åsa Nyberg är utbildad grundskollärare, specialpedagog och handledare. Hon har varit verksam inom skolan sedan 1993.

Karin Lager är postdoktor vid Högskolan väst och universitetslektor i barn och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik vid institutionen för didaktik och lärares praktik på Linnéuniversitetet.

Jonas Almqvist är professor i didaktik vid Uppsala universitet och ledare för forskargruppen SCOD (Studies of Comparative Didactics). 

Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet.
  • Artikelnr: 51102832
  • Sidor: 368
  • Upplaga: 1.2
  • Utgivningsår: 2020
  • Recensioner

    Del av recension i BTJ-häftet nr 4, 2021.
    Lektör Elisabeth Sörhuus

    Bokens ambition är att ge ett brett och samlat grepp kring skolutveckling och här är skolforskare och andra författare med lång erfarenhet av utvecklingsarbete av skilda slag representerade. […] En bärande tanke är också att de olika skolformerna ska kunna känna igen sig i texter som belyser det specifika för just deras verksamheter. Här finns särskilda bidrag för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sammantaget är denna omfattande antologi ett välkommet bidrag. Boken är bra strukturerad med tydlig rubriksättning och med avslutande reflektioner efter varje avsnitt. De mest läsvänliga kapitlen innehåller konkreta exempel som förtydligar teorierna bakom utfört utvecklingsarbete eller genomförd forskning. Särskilt lovvärt är att utvecklingsarbete på förskola och fritidshem lyfts fram. Elevperspektivet går som en röd tråd genom boken. Ett avsnitt med en rektors beskrivning av ett genomfört utvecklingsarbete ger detaljerade och intresseväckande inblickar i det praktiska arbetet med att omsätta idéer till handling. Skolutveckling i teori och praktik innehåller en hel del nya infallsvinklar och teser.