Akutsjukvård – en del av polisutbildningen i Malmö

Poliser är ofta bland de första på plats vid en akut situation. Grundläggande akutsjukvård är därför ett viktigt inslag i polisutbildningen. Vi besökte polisutbildningen i Malmö och fick vara med på en föreläsning i just akutsjukvård. Vi fick dessutom möjlighet att prata med föreläsaren Lena Englund och två av studenterna, Sarah Frööjd och Emelie Göland.   

Studenterna på polisutbildningen i Malmö har alla genomgått en omfattande ansökningsprocess. De har gjort fysiska tester, fått svara på värderingsfrågor, testat sin stresstålighet, intelligenstest, haft samtal med psykolog samt gått igenom ett slags polisförhör där de berättar om sig själva, sitt liv, familj och värderingar.

Medicin och akutsjukvård
De studerande behöver grundläggande kunskaper inom anatomi och fysiologi samt kunskaper om akutsjukvård. Under första terminen av polisutbildningen läser de därför akutsjukvård. 

– Kursen ger studenterna grundläggande kunskaper inom sjukvård och verktyg för att tänka utanför boxen när de i framtiden behöver ingripa i akuta situationer, säger Lena Englund som vanligtvis undervisar på institutionen för vårdvetenskap.

Viktigt att ha koll på olika symtom 
För blivande poliser är det viktigt att ha koll på symtomen för vanliga och mindre vanliga akuta tillstånd.

– Akutsjukvård är viktigt och jag tycker att det passar in bra i vår utbildning. Om vi är först på plats vid en trafikolycka så måste vi ju veta vad vi ska göra. Det känns jätteviktigt, säger studenten Sarah.

– Det som viktigt för oss är ju att lära sig om symtom och akuta tillstånd och ett första bemötande, fortsätter hon. 

När polisen missförstått sjukdomstillstånd
Lena lägger stor vikt vid att förklara för studenterna att det är viktigt med ett öppet sinne. 

– När en person uppträder aggressivt och förvirrat behöver det inte handla om påverkan av narkotika- eller alkoholpåverkan, personen kan lika gärna ha diabetes, berättar Lena.

På föreläsningen lyfts tre lex-Maria fall där polisen missförstått personernas sjukdomstillstånd. I två av fallen handlade de om personer med diabetes som polisen placerade i fyllecell. Det tredje fallet handlade om en person som fått ett knä i ryggen och därmed drabbats av lägesbetingad syrebrist.

– Det är mycket viktigt att man har koll på symtomen, säger Lena.       

Läromedel från Gleerups
Lena berättar att kursen endast består av ett fåtal föreläsningstillfällen. 

– Det är därför viktigt att eleverna har ett bra läromedel, där de enskilt kan fördjupa sig själva, fortsätter hon. 

Av denna anledning använder de läromedlen Aktusjukvård och Medicin 1+2.

– Det är synd att kursen är kort och intensiv. Men det är bra att böckerna är lättlästa och presenterar fakta på ett kortfattat och tydligt sätt. Det underlättar, berättar studenten Emilie. 

Marginalorden ger kortfattade förklaringnar
Både Emelie och Sarah gillar marginalorden som ligger vid sidan av texten i läromedlen. De ger kortfattade förklaringar av medicinska termer och begrepp. 

–  Vi är ju helt nya på det här med medicin så de orden är jättenyttiga, säger de. 

– Om avsnittet handlar om stroke så beskrivs det kort och så finns ofta en lista över de tydligaste symtomen. Jättebra! säger Sarah.