Gästskribent Magnus Ehinger: Digitalisering ställer nya krav

Magnus Ehinger är författare och prisbelönt gymnasielärare i kemi och biologi bland annat för sina pedagogiska genomgångar på Youtube.  Aktuell med Katalys Kemi, ett helt nytt läromedel, utvecklat med digitaliseringens möjligheter i fokus. Här skriver han om skolans digitalisering och de krav som digitaliseringen ställer på både läromedel och pedagogik.  

När min äldsta dotter skulle börja sjätte klass hösten 2011 började hennes skola för första gången köpa datorer till alla eleverna. På ett föräldramöte uttryckte en förälder sin oro, och undrade vilka psykologiska studier som gjorts på detta, och om det kanske var skadligt för barnen att de började använda datorer redan i sexan. Själv tyckte jag då, och tycker fortfarande, att det är skolans plikt att förbereda eleverna för framtida studier och arbetsliv, och att det är lika viktigt att eleverna lär sig handskas med datorer som att de lär sig många andra färdigheter.

Allt finns på nätet
Det finns dock flera problem med digitaliseringen så som den har genomförts hittills. För det första har många kommuner tagit pengar från läromedelsbudgeten för att köpa datorer istället. Många politiker har mycket naivt resonerat att om man har en dator, så behöver man uppenbarligen inga läromedel. ”Allt finns ju på nätet.” Resultatet har blivit att varje lärare måste lägga tid på att leta upp, sätta ihop och kopiera upp sitt eget material (ofta utan hänsyn till kopieringsavtalet). 

För det andra har man inte vetat riktigt vad man skulle använda datorerna till. Förutom att skriva lite rapporter, uppsatser och göra några datorpresentationer användes datorerna till mer eller mindre pedagogiskt välutformade spel och övningar typ ”träna multiplikation med Kalle Kanin”. 

Digitaliseringen börjar mogna
I början hade vi det också så på den gymnasieskola jag jobbade på då. De elever som hade med sig datorn till varje lektion var i själva verket de som spelade spel hela tiden, för vem vill släpa med sig en tvåkilos klump som man bara använder lite då och då? Det vi ser nu är dock att digitaliseringen börjar mogna, och datorn används mer och mer som ett pedagogiskt verktyg. Det ställer stora och nya krav på både läromedel och pedagogik. Ett digitalt läromedel måste vara mer än en bok på nätet med lite fina animeringar och simuleringar, utan kräver en annan typ av pedagogik, ett annat sätt att arbeta på.

Digitaliseringen ställer nya krav på både läromedel och lärare
Flera röster varnar nu för att digitaliseringen går för snabbt och någon till och med för att skolan kör som ett blindstyre ner i "digitaliseringens träsk". Man tycker att teknikföretag driver på för att skolor ska köpa just deras lösning, ofta utan att egentligen fundera över hur det ska användas pedagogiskt. Andra hävdar att digitaliseringen i sig är nödvändig, och att det inte går tillräckligt fort.

Men digitalisering i sig är inget självändamål. Digitalisering är inte lika med god pedagogik, och datorer är inte samma som läromedel. Digitalisering är inte ett sätt att spara vare sig pengar eller lärartjänster på. Det digitaliseringen av skolan gör, är att den ställer nya krav på både läromedel och lärare – och kanske är det först nu som vi börjar förstå dem. 
Magnus Ehinger

Katalys - utvecklat med digitaliseringens möjligheter i fokus.
Katalys Kemi är ett alldeles nytt läromedel i kemi för gymnasiet, utvecklat med digitaliseringens möjligheter i fokus. Här finns unikt material i form av filmade genomgångar av hela kursinnehållet. 

Läromedlet bygger på en genomtänkt pedagogik som låter eleverna bygga ny kunskap på redan kända fakta. Här varvas filmade genomgångar med traditionella faktatexter, självrättande övningar och tester. Lärarversionerna innehåller dessutom förslag till demonstrationer och laborationer, exempel på skrivningsfrågor, laborativa frågeställningar med bedömningsanvisningar och mycket mer. 
Läs mer om Katalys Kemi 1