Hur påverkar omställningen till distansundervisning skolan?
Det är ett speciellt år i år. Gymnasieskolor och många grundskolor har vid flera tillfällen behövt gå över till distansundervisning på heltid eller deltid. Lärare runt om i landet har med stort engagemang varit beredda att på kort tid ställa om till ett digitalt arbetssätt. En forskningsstudie från Örebro universitet har undersökt hur skolor lyckats med undervisningen på distans och vilken roll distansundervisning kommer spela framöver.
Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet genomförde studien där syftet var att undersöka vilken roll distansarbete/fjärrundervisning kommer att spela i skolan inom den närmaste framtiden och vilka utvecklingsbehov det medför.
– Vi undersöker hur väl de svenska skolorna lyckades sköta undervisningen helt eller delvis på distans under perioden mars-maj 2020 genom telefonintervjuer, skriver Åker Grönlund i studien.
301 rektorer deltog
I studien deltog 301 rektorer som representerar 293 skolor, varav 234 gymnasieskolor (80%) och 59 högstadieskolor (20%). Skolorna representerar 87 kommuner i landet.
– En stor majoritet anser att man klarat att behålla kvaliteten i undervisningen bra eller mycket bra.
Ökning av digitala läromedel
Studien visar att användningen av digitala läromedel ökade kraftigt från tidigare ca 40% till 95% och pekar på att de också framöver kommer användas allt mer.
– Denna ökning blir sannolikt bestående, dels för att det underlättar även den vanliga undervisningen, dels för att det gör det lättare att hantera undervisning av frånvarande elever – som finns av många skäl, och som sannolikt kommer att vara fler under lång tid eftersom man uppmanas vara hemma vid minsta sjukdomssymtom, skriver Åke Grönlund.
Elevernas situation – utmaning
De största utmaningarna handlade om pedagogik, förändring av lärarnas arbetsuppgifter, och – framför allt – elevernas situation.
– Den allmänna åsikten är att den sociala kontakten mellan lärare och elever i klassrumssituationen inte går att upprätthålla i digitala medier, skriver Åke Grönlund.
Ambitioner för framtiden
Studien kom fram till att rektorernas ambitioner för framtiden efter pandemin innehåller mer fjärrundervisning, men inte för hela klasser, bara för vissa elever, mer digitala läromedel, mer hemarbete för lärarna, och för att klara detta, utveckling av ”digital pedagogik”.
Mer inspiration kring att införa ett digitalt arbetssätt?
I serien Digital skola hittar du konkreta handböcker från Gleerups som ur olika synvinklar belyser skolans digitalisering. Här är några tips ur serien:
Att leda i förändring
Boken skildrar det förändringsarbete som Falkenbergs kommun genomförde vid införandet av en dator till varje elev.
Författaren Arja Holmstedt Svensson som då var förvaltningschef i kommunen delar här med sig av sina erfarenheter och lärdomar från uppdraget.
Organisera för en digital skola
En efterlängtad bok för skolledare! I Organisera för en digital skola beskrivs rektors unika möjlighet att genom strategi, systematik och stort engagemang driva utvecklingen mot ett digitalt förhållningssätt som präglar hela skolan.
Rektor Jenny Nyberg utgår från egna erfarenheter kring digitalt ledarskap och de goda resultat Oxievångsskolan i Malmö uppnått genom gediget utvecklingsarbete.
Det digitala lärandets möjligheter
Boken är ett resultat av forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter som följdes av Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro Universitet.
Projektet följde fem grundskolor under åren 2015-2018 och boken handlar just om att leda digitalisering på alla nivåer: Skolhuvudman, skolledare, lärare och elever.
