Skriv- och läslärande är ett livslångt projekt som pågår ständigt och i många olika sammanhang. Genom en medveten design och iscensättning av lärmiljöer och lärsituationer, förståelse för och kunskap om hur man använder olika lärverktyg och hur lärprocesser fungerar, kan alla elever ges möjlighet att bli goda skribenter i skolans alla ämnen.
Denna bok är tänkt att ge en helhetsbild av hur literacyundervisning kan ge alla elever, oavsett förutsättningar och behov, goda grunder för delaktighet, meningsskapande och lärande. Boken visar flera vägar till en strukturerad undervisning som ger plats för skrivglädje, skrivmod och skrivkraft, och där didaktisk flexibilitet är utgångspunkten.
Alla kapitel i boken förankras i skolans värld och kopplar ihop teori och praktik på ett tydligt sätt. Praktiska exempel från klassrummet vävs in i teoretiska sammanhang för att ge läsaren fördjupade kunskaper om de pedagogiska handlingarna. Innehållet i boken presenteras utifrån principen teori och praktik – alltså en interaktion där teorin vävs in i de pedagogiska episoder som presenteras i boken. På så sätt synliggörs teorin bakom de pedagogiska handlingarna så att den blir begriplig och användbar.
Boken är främst tänkt för lärare och blivande lärare på låg- och mellanstadiet, men den grundläggande kunskapen, förhållningssättet och strukturerna är användbara på alla stadier, även i lärarutbildningen.
Boken bygger på författarnas mångåriga erfarenhet som lärare, lärarutbildare och forskare.
Karin Forsling är filosofie doktor i specialpedagogik och verksam som lektor vid Karlstads universitet.
Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik och universitetslektor vid Karlstads universitet
- Artikelnr: 51109404
- Sidor: 200
- Upplaga: 1.1
- Utgivningsår: 2024
Innehållsförteckning Skrivglädje i klassrummet
Inledning 8
Bokens upplägg 12
Om författarna 12
DEL I Om skrivande 14
Kapitel 1 Vad är text? 16
Vad är text? Olika textdiskurser 16
Literacy och literacypraktiker 18
Sammanfattning 21
Fundera - Pröva - Fördjupa: Textbegrepp, literacy 21
DEL II Att kommunicera 23
Kapitel 2 Kommunikativa kompetenser 25
Kommunikativ kompetens 25
Med berättelsen som grund 29
Vikten av ett mottagarperspektiv 31
Sammanfattning 40
Fundera, pröva och fördjupa – Att kommunicera 40
DEL III Att skriva 42
Kapitel 3 Att lära sig skriva 44
Skrivutvecklingens stadier 45
Grundläggande färdigheter 48
Språkliga nivåer 51
Auditiv och visuell förmåga 51
Koppling mellan läsning och skrivning 52
Men hur gör man egentligen när man skriver? 52
Sammanfattning 56
Fundera - Pröva - Fördjupa: Att lära sig skriva 57
Kapitel 4 Att utveckla inkluderande literacypraktiker 60
Inkludering på organisationsnivå 60
Inkludering i klassrummet 61
Sammanfattning 64
Fundera - Pröva - Fördjupa: Att utveckla inkluderande literacypraktiker 65
Kapitel 5 Lärmiljöns fyra nyckelprinciper 67
Tid 67
Tillit till sig själv 68
Gensvar 69
Gemenskap 70
Sammanfattning 72
Fundera - Pröva - Fördjupa: Lärmiljöns fyra nyckelprinciper 72
Kapitel 6 Syntes – att skapa mening 74
Att skapa ett helt – Tema Bronsåldern 75
Att skapa ett helt – Den långa vandringen 77
Koppling till Ivaničs språkmodell 95
Sammanfattning 96
Fundera - Pröva - Fördjupa: Syntes, att skapa ett helt 96
Kapitel 7 Att modellera undervisningsmoment 99
Vad är modellering? 99
Sammanfattning 110
Fundera - Pröva - Fördjupa: Att modellera undervisningsmoment 111
Kapitel 8 Hinder för textproduktion/skrivande 113
Språklig sårbarhet 113
Dyslexi 116
Hinder utifrån ett relationellt synsätt 120
Undervisningens komplexitet 120
Vikten av delaktighet 123
Sammanfattning 127
Fundera - Pröva - Fördjupa: Hinder för textproduktion 128
Kapitel 9 Multimodal textproduktion 130
Formella och informella literacypraktiker 131
Estetiska lärprocesser 132
Multimodal undervisning 134
Multimodal textproduktion 136
Krav på nya kompetenser 138
Multimodala skrivprocesser och elever i behov av stöd 139
Multimodala skrivprocesser och elever med annat modersmål än svenska 140
Är en dramatisering en text? 141
Att bedöma multimodal produktion 142
Sammanfattning 142
Fundera - Pröva - Fördjupa: Multimodal textproduktion 143
Kapitel 10 Författaridentitet 145
Identitetsskapande och delaktighet 146
Kollaborativa skrivprocesser 147
Sammanfattning 149
Fundera - Pröva - Fördjupa: Författaridentitet 149
DEL IV Att vägleda i skrivprocessen 151
Kapitel 11 Stöttningsinteraktion 153
Stöttning – en ensidig förklaring av scaffolding? 153
Scaffolding 154
Didaktisk design – att forma förutsättningar för lärande 157
Stöttningsinteraktion utifrån ett designteoretiskt perspektiv 160
Transformationskompetens – en utvidgad didaktisk flexibilitet 161
Sammanfattning 162
Fundera - Pröva - Fördjupa: Stöttningsinteraktion 163
Kapitel 12 Skrivprocess och skrivundervisning 165
Skrivprocessens tre stadier 165
Skrivlektionens struktur 166
Stöttningsinteraktion under skrivlektionens tre faser 170
Textmedvetenhet 172
Sammanfattning 172
Fundera - Pröva - Fördjupa: Skrivprocess och skrivundervisning 173
Kapitel 13 Vägledande textsamtal 175
Skrivlektion 1 177
Skrivlektion 2 - Att zooma in och lägga till något mer (Att göra de små stunderna levande) 180
Skrivlektion 3 - Att skriva dialog 181
Skrivlektion 4 - Poesi 182
Skrivlektion 5 - Berättande med digitala verktyg 184
Sammanfattning 186
Fundera - Pröva - Fördjupa: Vägledande textsamtal 187
DEL V Att bedöma? 188
Kapitel 14 Bedömning av text 190
Summativ och formativ bedömning 190
Egenbedömning och kamratbedömning 192
Responssamtal 193
Sammanfattning 194
Fundera - Pröva - Fördjupa: Bedömning av text 194
DEL VI Att skriva för livet 195
Kapitel 15 Att göra sin röst hörd 197
FÖRDJUPNINGSTEXTER 199
Fördjupning Kapitel 1: Om skrivande 199
Fördjupning Kapitel 2: Kommunikativ kompetens 200
Fördjupning Kapitel 3: Att lära sig skriva 201
Fördjupning Kapitel 4: Inkluderande literacypraktiker 202
Fördjupning Kapitel 5: Lärmiljöns fyra grundprinciper 203
Fördjupning Kapitel 6: Syntes 204
Fördjupning Kapitel 7: Att modellera undervisningsmoment 206
Fördjupning Kapitel 8: Hinder för textproduktion 206
Fördjupning Kapitel 9: Multimodal textproduktion 207
Fördjupning Kapitel 10: Författaridentitet 208
Referenser 209