Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.
I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet.
Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.
Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget.
Publiceras i BTJ-häftet nr 19, 2022.
Lektör Magnus Öhrn
Fokus i etnologerna Jonas Frykmans och Orvar Löfgrens Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet ligger på hur kärnfamiljen blir norm i folkhemsbygget, hur staten på olika sätt sanktionerade denna typ av familjebildning, betraktande den som det moderna samhällets fundament. Boken är indelad i sex kapitel, i vilka olika nedslag i denna process diskuteras. […] Genomgående finns ett klassperspektiv, då medelklassen utgör en tydlig ledstjärna i den utveckling som studeras. Boken riktar sig i första hand till olika universitetskurser, men kan med stor behållning även läsas av en intresserad allmänhet. Studien kan delvis ses som en fortsättning på författarnas Den kultiverade människan (1979), som handlar om den borgerliga kulturens framväxt kring förra sekelskiftet.
Innehållsförteckning för Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro:
LÄNGTAN LUST OCH ORO En långsam revolution Två källarbesök
BLI TILLSAMMANS Världen vidgas Biokvällar Självspegling Ska vi dansa? Ge sig hän Kärlek och intimitet
MORALPANIK Förflamsling och lidelse Fältstudier i omoral Ett döende folk Lösa förbindelser
FLYTTA IHOP De två rummen Rytmer och rutiner Skötsamhet Vara hemma Att sönderdela vardagen Det kravfyllda hemmet Kulturell förtätning
SÄNGKAMRATER Ett sunt kärleksliv På språng Osunt begär För husfridens skull Tyst! Frigiditet och integritet Lagom frigjord Tofflorna i hallen
FLYTTA IN I FRAMTIDEN En egen värld Framtid med förhinder Att möblera om livet Köket Vardagsrummet Mellan ute och inne Att få stänga dörren om sig Ett nytt rum
FAMILJEN FIRAR SIG SJÄLV Väntrum Önskejul Rätt och fel Dags för barnkalas Vara som alla andra Familj, konsumtion och klass Hemtam och bortkommen