Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro

Uppföljaren till Den kultiverade människan är äntligen här!

I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. Myndigheterna ville rationalisera medborgarnas liv och ett nytt Sverige började ta form. I hemmen omsattes folkhemsbygget i praktiken och nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Nu kommer Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet, en uppföljare till klassikern Den kultiverade människan av Jonas Frykman och Orvar Löfgren.

Hur kommer det sig att det blev en uppföljare till er klassiker ”Den kultiverade människan”?
– Den kultiverade människan från 1979 har nu mer än fyrtio år på nacken. Trots det är den i ständigt nytryck. Men nu börjar också folkhemstiden bli synlig som en del av vårt kulturella arv. Hur gick det till när staten, marknaden, och populärkulturen lade sig i folks vardagsliv från 1930-tal till 1960-tal? Den lilla kärnfamiljen med mamma, pappa, barn blev inte bara medelklassens sätt att leva, utan något som alla grupper och klasser slöt upp kring. Populärkulturen med dess romantisering av paret frigjorde individen för att själv söka sin väg, utforska sin sexualitet och förmåga att bygga hem.

– Mycket har också skrivits om hur folkhemmet byggdes via framsynt politik och ekonomisk utveckling, men vi saknade ett vardagsperspektiv, ett fokus på det praktiska görandet.

Hur har just familjelivet förändrats?
– Perioden 30-tal till 60-tal kan kännas mycket avlägsen, men den skapade ett kulturellt bagage som ännu i dag göms i vardagens normer, rutiner och små ritualer. Ribban höjdes för vad en riktig familj skulle vara. Familjelivet förtätades. Kraven och förväntningarna på ”ett riktigt hem” eller ”ett lyckligt par” skapade frustrationer och känslor av misslyckande. Precis som det gör i dag.

Vad är unikt med boken?
– En viktig skillnad i förhållande till annan litteratur på området är att vårt perspektiv alltid är upplevarens. Vilken var deras upplevelsehorisont? I och med det lägger vi också större tyngdpunkt på känslor och affekter. De källor vi arbetat mest med är uppteckningar, brev, memoarer – alltså de spår som ”folk i allmänhet” lämnat efter sig. De är sällan tillrättalagda och saknar andra intentioner än att minnas eller ställa frågor.

Vad hoppas ni att läsaren kommer att ta med sig?
– En poäng med boken är att man inte enbart lär sig något om de generationer som växte upp mellan trettio- och sextiotal. I dag bär vi fortfarande med oss ett bagage av normer, vanor och handlande som ofta göms i det självklara och outtalade om hur en riktig familj ska vara.

– Vi hoppas också att många dagsaktuella frågor – gränser mellan det privata och det offentliga – synen på familj eller manligt och kvinnligt – kan få ny belysning genom att vända tillbaka till en tid då de var något nytt och utmanande.

Varför är kunskap om kärlek och kärnfamiljens förändringar viktiga i dag?
– Ämnesområdet är högaktuellt eftersom den kärnfamilj vi beskriver dels är ett så segt idealmönster, dels för att den samtidigt befinner sig i omvandling. Gamla heterosexuella strukturer har förändrats. Skilsmässor, ensamhushåll och bonusfamiljer skapar nya mönster, samtidigt som invandringen har gett många exempel på andra mycket traditionsbundna familjekonstellationer än kärnfamiljens.

– En annan sak är den idyllisering av Folkhemmet som nu pågår. ”Tiden då alla var svenskar, då trygghet omgav individen från vaggan till graven, då jämlikhet och rättvisa förhärskade.” Vi visar upp klassmotsättningar, dominans av experter och förståsigpåare, tvingande medelklassnormer. Inte minst det överraskande starka patriarkat som kärnfamiljen ledde till, alltså de många hemmafruarna.