Vilken undervisning gynnar egentligen lärande i skolstartsålder? Och vilket innehåll behöver barnen möta? Vilka förhållningssätt lämpar sig?
Undervisning i skolstartsålder skiljer sig åt beroende på vilket rum man tittar in i och beroende på vilken lärare som undervisar där. Barnen kan vara fem, sex eller sju år och gå i förskola, förskoleklass eller grundskola. Det som sker kallas ibland för undervisning och ibland för aktiviteter. De som deltar kan kallas barn eller elever och det kan antingen vara barninitierad verksamhet eller läroplanskrav som sätts i fokus.
Allt detta sätter avtryck på den undervisning som bedrivs. Oavsett ålder på barnen är lärarens uppgift att arbeta relationellt och barncentrerat, och samtidigt göra bedömningar, didaktiska val och utföra professionella handlingar.
I denna bok beskrivs undervisning i skolstartsålder. I vissa kapitel är det barnen och deras självvalda aktiviteter som finns i förgrund. I andra kapitel fokuseras lärarna och ämnesundervisningen. Klassrumsnära exempel visar hur undervisningen kan gå till.
Helena Ackesjö (red.) är filosofie doktor och docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Katarina Herrlin (red.) är universitetslektor i didaktik vid Linnéuniversitetet.
Övriga författare:
Lise-Lotte Bjervås är lektor i pedagogik pa Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet.
Jorryt van Bommel är docent i matematikens didaktik och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Karlstads universitet samt som gästprofessor vid Högskolan Dalarna och Hogskolen Innlandet i Norge.
Kristina Danielsson är professor i svenska vid Linnéuniversitetet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.
Andreas Ebbelind är lektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.
Camilla Forsberg är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitet.
Elisabeth Frank är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Maria Magnusson är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Camilla Nilvius är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Inga Oliynyk är universitetslektor i idrottsvetenskap och ansvarig för inriktningen idrott och hälsa vid ämneslärarprogrammet vid Linnéuniversitetet.
Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Linnéuniversitetet.
Emelie Patron är filosofie doktor i naturvetenskapernas didaktik och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Sven Persson är seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.
Niklas Pramling är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Gunilla Rosendahl är adjunkt i pedagogik på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet.
Katarina Schenker är professor i idrottsvetenskap med pedagogisk inriktning vid Linnéuniversitetet.
Marina Wernholm är filosofie doktor i pedagogik och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
- Artikelnr: 51110714
- Sidor: 176
- Upplaga: 1.1
- Utgivningsår: 2023
Ur BTJ-häfte nr 3, 2024. Lektör: Katharina Jacobsson
Att undervisa barn i skolstartsålder är en forskningsbaserad antologi om hur undervisning av barn i åldrarna fem, sex och sju kan gestaltas. Boken besvarar hur ett förtydligat undervisningsuppdrag kan genomföras på ett sätt där barnens tidigare erfarenheter tas tillvara, hur verksamheten kan fokuseras på dialoger och samspel samt hur barnens intressen och perspektiv kan smälta samman med de ämnen som ingår i undervisningen. Innehållet är strukturerat i 10 avsnitt, samtliga mycket intressanta, som alla utgår från hur en utvidgad undervisningsrepertoar kan arrangeras. Till exempel berör det andra avsnittet hur lärare kan arbeta med ett utforskande arbetssätt där matematik är basen i det pedagogiska upplägget. Boken ger forskningsbaserade exempel av hög kvalitet […]. Den riktar sig till pedagoger som undervisar barn i ovan nämnda åldrar och rekommenderas varmt. Det är en angelägen, viktig bok som ger inspiration och kunskap om hur varierad en undervisning kan vara. En unik antologi!
Helhetsbetyg: 5 av 5
Innehållsförteckning
Introduktion 5
Författarpresentationer 10
1 Den utvidgade undervisningsrepertoaren 14
Ett utbildningssystem i förändring 15
Undervisning i skolstartsålder 16
Undervisning – en fråga om sammanflätning 17
Lek och lärande sammanflätas i den utvidgade undervisningsrepertoaren 17
Barnperspektiv, ämnesperspektiv och lek sammanflätas i den utvidgade undervisningsrepertoaren 18
Undervisningens kognitiva, sociala och emotionella dimensioner 19
Behovet av en utvidgad undervisningsrepertoar 22
Referenser 24
2 Ett utforskande arbetssätt 27
Arbetsformer som kan stötta ett utforskande arbetssätt 27
Planering av dagen och återberättande 28
Ämnesintegrering med hjälp av många uttryckssätt 32
Pedagogisk dokumentation som reflektionsverktyg och förhållningssätt 34
Avslutande reflektioner 38
Referenser 40
3 På äventyr i siffrornas land med lekresponsiv undervisning 42
Att lära om ett innehåll och samtidigt socialiseras in i en position av agency 43
Lasses spontana nyfikenhet på siffror 43
Läraren leker med och stöttar tidig uppfattning av siffror 45
Både deltagande och ämneskunskaper i fokus 46
Hur LRU svarar upp mot vad som lyfts fram för den vidgade undervisningsrepertoaren 48
Avslutande reflektioner 50
Referenser 50
4 Lösa och formulera problemuppgifter i matematik 52
Att dela kakor 53
Problemlösning och problemformulering 53
Varför problemlösning och problemformulering? 55
Hur löser eleverna divisionen 15/3? 56
Hur löser eleverna divisionen 15/4? 58
Starta om eller inte 58
Lika mycket eller lika många? 59
Formulera en liknande uppgift 60
Division på olika sätt 61
Liknande kontext: kakor 62
Övriga formulerade uppgifter 62
Lärarrollen vid problemlösning 63
Avslutande reflektioner 64
Referenser 65
5 Lekfull undervisning med barn – eller vad kan barn egentligen (lära sig)? 66
”Barnen lär sig så mycket!” 66
Kan barn lära sig för mycket? 68
Sånger, sagor och struktur 69
Fokus på både ämnet och barnen 70
Barn kan mer tillsammans 72
Språkliga och metaspråkliga begrepp 74
Det är viktigt att intressera barn för nya områden 75
Vems intresse får företräde? 76
Avslutande reflektioner 77
Referenser 78
6 Med andra ord – att utveckla ordförrådet 80
Orden hör språket till 80
Barns språkliga bagage 81
Ords variation och nyanser 82
Nivågruppering av ord 82
Undervisning och ordförrådsutveckling 83
Ordinlärningsprinciper 84
Utveckla ordförrådet genom högläsning 85
Textbyggande 86
När en text blir till 87
När en text får liv 88
Avslutande reflektioner 89
Referenser 90
7 Balanserad och ämnesövergripande läsundervisning 91
Ett praktiknära exempel på balanserad läsundervisning 91
Explicit färdighetsträning inom den balanserade läsundervisningen 94
The Simple View of Reading – ett teoretiskt ramverk 95
Avkodning 95
Språkförståelse 96
Planering och genomförande av undervisning 96
Phonics och whole language 97
Balanserad läsundervisning 97
Avslutande reflektioner 99
Referenser 100
8 Meningsskapande i kemi genom multimodal undervisning 101
En teoribaserad multimodal undervisningsdesign i kemi 101
Elevers skapande av digitala animationer 102
En teoribaserad multimodal undervisning – ett sätt att utvidga lärares undervisningsrepertoar 103
Undervisning som är både ämnesfokuserad och barnfokuserad 105
Undervisning som gör eleverna till aktiva utforskare 106
Undervisning som är lekintegrerad och som stöttar och expanderar elevernas lärande 107
Dialogens betydelse för att synliggöra elevers meningsskapande 109
Avslutande reflektioner 110
Referenser 111
9 ”Jag är snabbast, jag är bäst!”: Att utmana genusmönster i idrott och hälsa 112
Att förstå didaktiska val i relation till genusmönster 113
Innehåll med inbäddade förväntningar på elevernas agerande 115
Laguppdelning som bygger på stereotypa föreställningar om kön 117
När elever avviker från normen 119
Diskussion 120
Avslutande reflektioner 121
Referenser 122
10 Barn som experter – övergångar i en digital barndom 123
Övergången från förskola till skola 123
Barns perspektiv som utgångspunkt 124
En barndomssociologisk lins 125
Ett case: barns perspektiv på övergångar 126
Femåringar frågar och sexåringar svarar på sitt sätt 128
Barn som experter i sina liv 129
Vad vill femåringarna veta? 130
Sexåringarna som experter 132
Två olika former av aktörskap som framträder i sexåringarnas filmer 133
Avslutande reflektioner 136
Referenser 138